Sök
Publishing-priset logga

Wiman: VEM efterfrågar betyg från årskurs 4?

Maria Wiman blir bestört över att politikerna än en gång fattat beslut över lärarnas huvuden.

FLER BETYG! Mer administration! Mer dokumentation! Så skriker alla lärare i upp och nervända världen där allt är bak och fram och ut och in. Men nu råkar det ju vara så att vi andra bor i den alldeles vanliga världen där vi helst ser att det är ordning och reda och rätsida på saker. Jag har på riktigt hittills aldrig träffat en lärare som efterfrågar betyg från årskurs fyra. Så jag blir bestört över att riksdagen klubbade igenom just det förslaget.

LÄSTIPS: JA till betyg i fyran: ”Kör över lärarna”

Men okej då, vi lärare är ju inte direkt bortskämda att bli lyssnade på när det kommer till politiska beslut om vår profession. Så låt oss vända oss till den vetenskapliga grund som svensk skola så stolt ska vila på. Vad säger den? Ja, utvärderingen av betyg från årskurs 6 säger åtminstone med all önskvärd tydlighet att detta ledde till ökad stress och minskad likvärdighet. Hör och häpna kunde inte tidiga betyg heller på ett magiskt sätt trolla fram de ökade resurser till skolorna som krävdes för att ge svaga elever ökat stöd. Det verkar på det stora hela som att betyg från årskurs sex inte har gett svensk skola så mycket mer än stressade elever (flickor i synnerhet) och fler gråa hår på lärares redan medfarna hårsvall.

Om politiker tror att betyg är vårt enda sätt att upptäcka om en elev behöver extra stöd så vet jag faktiskt på allvar inte längre vart jag ska ta vägen.

Om jag har förstått det hela korrekt så är det inte lärare som efterfrågar betyg från fyran. Det är inte heller forskare eller elever, varken rektorer eller lärarfack. Så varför i allsin dagar klubbades detta beslut genom? Ska vi spekulera en smula kring det? Kan det vara ytterligare en bricka i ett politiskt spel högt ovanför våra lärarskallar? En sådan där hittepå-skenmanöver som man tar till för att slippa ta itu med de riktiga problemen? Lite som att man tänker att ett allmänt mobilförbud eller rätten att kasta ut en stökig elev med huvudet före i korridoren skulle göra Sverige till guldmedaljör i PISA-mätningar? 

Jag ska prata mycket tydligt och mycket ärligt: Att tro att betyg från årskurs fyra automatiskt skulle hjälpa elever att höja sina resultat är så urbota korkat att öknen blommar. Vi lärare vet mycket väl att ytterligare dokumentation, ytterligare hets för att samla in bedömningsunderlag, ytterligare rangordning av barn i bokstavsfack inte gynnar någon alls. Om våra politiker tror att betygshot är det enda vi lärare har att ta till för att höja motivationen i våra klassrum är det på riktigt fara och färde med den höjda status lärarfacken så länge skrikit om. Och om politiker tror att betyg är vårt enda sätt att upptäcka om en elev behöver extra stöd så vet jag faktiskt på allvar inte längre vart jag ska ta vägen.

Jag ser dock en ljusglimt i horisonten, en strimma hopp som kommer att få ner min sportlovspuls till mer hälsosam nivå. Det tycks vara så väl att införandet av betyg i årskurs 4 är ett beslut som ligger hos rektor. Inte optimalt för likvärdigheten förstås men ändå – länge leve förnuftet! Jag är nämligen säker på att landets rektorer är bra mycket mer verklighetsförankrade än våra trallande politiker som fattade ett knasbolligt beslut. Jag sätter min framtidstro till dem. 

LÄS ÄVEN

Lärare ska åter ingå vid skolinspektioner

Nya testregler på jobbet – detta gäller för skolan

Nu ska Arbetsmiljöverket granska skolsmittan