Sök
Publishing-priset logga

Utredare vill inte se obligatorisk lovskola

Utredaren Anna Westerholm lämnar över "utredningen" till Anna Ekström.

Obligatorisk lovskola är inte att föredra, och nyanlända bör inte få förlängd skolplikt för att nå behörighet till gymnasiet.
I dag presenterades förslag på hur en större andel elever ska bli behöriga till gymnasieskolan – men utredaren vill inte gå så långt som regeringen.

Bland de niondeklassare som lämnade grundskolan förra våren klarade 85,6 procent betygskraven för att bli gymnasiebehöriga till ett yrkesprogram. Med andra ord var det 14,4 procent – motsvarande 16 500 elever – som i stället fick söka sig till ett introduktionsprogram. De två föregående åren var motsvarande andel 15,7 respektive 15,6 procent.

För att fler ska kunna gå direkt från grundskola till ett nationellt program på gymnasiet har regeringen låtit utreda hur stödet till dem med svaga betyg kan förstärkas. Utredaren Anna Westerholm överlämnade under måndagen sina förslag till utbildningsminister Anna Ekström.

– Vi vet att en avslutad utbildning från grundskolan och gymnasieskolan hör till de mest avgörande faktorerna för att klara sig bra i livet, säger Ekström.

Garanterad läxhjälp

Regeringen hade bland annat bett om förslag på en garanti om läxhjälp i skolan till de elever som riskerar att inte bli gymnasiebehöriga. Utredningen förslår i stället att vad man kallar studietid ska erbjudas på alla skolor i grundskolan som har elever i årskurserna 4–9.

Studietiden ska vara frivillig för eleven, och ska få ägnas åt vad eleven själv önskar. Den ska vara två timmar per vecka och elevgrupp, under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag.

– Vi tänker att det här är en insats som skulle kunna förebygga att kunskapsbrister ackumuleras, säger Anna Westerholm.

I uppdraget ingick också att ta ställning till om skolornas skyldighet att erbjuda lovskola ska utökas. Nu är skolor skyldiga att erbjuda lovskola till elever som gått ut årskurs 8 och 9 – frågan var om lovskola även ska erbjudas elever i årskurs 6 och 7, samt på gymnasiets introduktionsprogram.

Något sådant föreslås dock inte. Innan en eventuell utvidgning övervägs behöver lovskolans verksamhet följas upp och utvärderas, säger Anna Westerholm.

– Därefter kan man ta ett nytt tag och se om det därefter ska byggas ut, säger hon.

Däremot föreslås att skyldigheten att erbjuda lovskola utvidgas för elever i årskurs 9 med ytterligare 25 timmar på loven under läsårstid.

Vill inte ha obligatorium

I dag kan elever tacka nej till lovskola, och utredningen hade även i uppdrag att titta på om vissa elever skulle bli skyldiga att delta.

Någon sådan rekommendation ges inte, då det finns en risk att det kan strida mot den grundlagsskyddade rörelsefriheten.

Men man lämnar ett förslag om att obligatorisk lovskola skulle kunna genomföras för just de elever som ligger väldigt nära att nå behörighet. Bedömningen är att det för dem kan vara grundlagsenligt eftersom ändamålet då anses tillräckligt starkt.

– Det handlar om elever som saknar godkänt betyg i högst två ämnen och som bedöms ha möjlighet att nå behörighet inom 50 timmar. Det här skulle gå att överklaga, och elevernas skolplikt förlängs då under den obligatoriska verksamheten, säger Westerholm.

Regeringen anser att även nyanlända elever kan behöva gå i lovskola en del av sommaren för att bli gymnasiebehöriga. I betänkandet skulle därför ingå ett förslag hur detta kan ske, liksom hur skolplikten för nyanlända kan förlängas.

Utredningen föreslår dock ingen förlängning om skolplikten för dem. Det skulle bland annat kunna strida mot diskrimineringslagen, säger Anna Westerholm, som menar att enhetliga regler om skolplikt är att föredra.