Sök

Lovskolan sågas – nio av tio klarar inte gymnasiet

Foto: Amina Dahlab.

Satsningen på sommarlovskolan, där underkända niondeklassare utan gymnasiebehörighet får en andra chans, är ett misslyckande. Fler än nio av tio elever klarar ändå inte gymnasiet, visar tidningen Ämneslärarens granskning.
– Lovskolan är ett nederlag, säger forskaren Åsa Morberg.

Just nu riskerar tusentals niondeklassare att underkännas i något av kärnämnena och gå ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. En sista utväg för dessa elever är sommarlovskolan – som regeringen satsar hårt på – där de kan läsa upp sina icke godkända betyg.

Men Ämneslärarens stora enkät, som har besvarats av 120 kommuner, visar att bara 19 procent av de elever som går ut nian utan gymnasiebehörighet blir godkända efter sommarlovskolan. Samtidigt visar nya siffror från Skolverket att uppemot 70 procent av de elever som läser upp icke godkända betyg i kärnämnena i lovskolan ändå inte klarar gymnasiet.

Lovskolan är ett nederlag. I en väl fungerande skola har man inget behov av den.

Sammantaget innebär det att 94 procent av de elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet inte har någon långsiktig hjälp av sommarlovskolan.

– Lovskolan är ett nederlag. I en väl fungerande skola har man inget behov av den. Där får barnen vara lediga på loven, säger forskaren och skoldebattören Åsa Morberg.

Ämneslärarens granskning visar att det varierar stort mellan kommunerna hur många gymnasieobehöriga elever som faktiskt godkänns efter sommarlovskolan. I en handfull kommuner är det över 50 procent, medan det i hela 26 kommuner inte är en enda elev. 

Både rektorer och lärare som Ämnesläraren har pratat med framhåller att det är i princip omöjligt att genomföra en rättvis prövning av elevernas kunskaper efter blott två veckors lovskola.

– Det blir inte rättvist mot de elever som går till skolan varje dag och man underkänner allt det arbete läraren gjort. Prövningen måste bestå av exakt det kunskapsinnehåll som eleverna möter under tre års utbildning. Allt annat är fullständigt absurt, säger svenskläraren Fredrik Sandström.

Att de elever som trots allt blir godkända efter lovskolans prövning är överrepresenterade bland dem som sedan inte klarar gymnasiet överraskar inte honom.

Det är faktiskt ett svek mot alla inblandade parter att detta får fortgå.

– Det lönar sig inte att fuska. Det är faktiskt ett svek mot alla inblandade parter att detta får fortgå, säger Fredrik Sandström.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inne på samma linje:

– Politikerna borde fokusera på den bristande likvärdigheten inom skolan och bemöda sig att skapa ett mer likvärdigt finansieringssystem i stället för att dribbla med hur många lovskoleveckor man ska addera, säger hon.

Lovskolan är inget som skolorna själva har efterfrågat, framhåller Johanna Jaara Åstrand. 

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

– Varken skolhuvudmännen, rektorerna eller vi lärare ser den som lösningen. Vi kommer inte till rätta med skolans grundproblem hur många lovskolor vi än tillför, säger hon.

Ämneslärarens granskning visar att över hälften av kommunerna misslyckas med att få fram behöriga lärare till lovskolan. I Markaryd var exempelvis bara 20 procent av lärarna som förra året arbetade i den obligatoriska sommarlovskolan behöriga.

– Våra behöriga lärare vill ha sommarsemester, vilket jag kan förstå, säger Per Sköld, rektor på Markaryds skola.

Trots skrala resultat och massiv kritik från flera håll vill regeringen nu utöka den obligatoriska lovskolan med ytterligare 25 timmar nästa läsår. Men vad de bygger sina beslut på är oklart, då Skolverket inte gjort någon utvärdering av hur lovskolan egentligen fungerar.

– Vi vet inte vad som händer på sommaren. Vi ser att elever är obehöriga i juni och att de sedan plötsligt går i gymnasiet. Men vi vet inte säkert om de gått i lovskola eller om skolorna tagit in dem ändå trots att de inte borde det eftersom de inte är behöriga, säger Christina Sandström, enhetschef på Skolverkets analysavdelning, till Ämnesläraren.

Men vad bygger regeringen sina beslut på om det saknas underlag?

– De bygger väl på behovet av att fler elever ska klara grundskolan. Väldigt många elever blir inte behöriga till gymnasieskolan efter nian, så på något sätt måste man lösa det. Om lovskolan är den bästa lösningen är oklart, men det är i alla fall regeringens förslag just nu att öka studietiden med lovskola.

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.