Sök

”Staten måste ta ansvar för den ökade skolsegregationen”

Åsa Fahlén, ordförandei Lärarnas Riksförbund och Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin, Linnéa Tammerås.

Skolsegregationen har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Det visar en ny undersökning från lärarfacken. Nu kräver förbunden att staten tar över och gör om skolsystemet från grunden för att få bukt med likvärdigheten.

LÄS ÄVEN:

Ny rapport: Så brister arbetet mot skolsegregationen 

Här klarar 6 av 10 inte gymnasiet

Här bussas eleverna från stan till landet

Under de senaste tio åren har segregationen i högstadieskolorna i Sverige ökat med 13 procent från en redan hög nivå.

– Vår undersökning visar tydligt hur skolsystemet i sig ökar segregationen i samhället. Skillnaderna mellan skolor och elever fortsätter att öka som en konsekvens av den ojämna fördelningen av lärare och resurser. Nu måste arbetet handla om hur vi får en likvärdig skola och hur skolsystemet ska vara till för alla elever, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet (och tillträdande ordförande för Sveriges Lärare).

Undersökningen har tittat på hur hög andel nyinvandrade elever skolor har, och hur föräldrarnas utbildningsnivå ser ut. Där har man kommit fram till att skillnaderna i elevsammansättning mellan fristående och kommunala skolor är mycket stora. Gapet har också ökat inom de fristående skolorna men framför allt mellan de kommunala skolorna.

LÄS ÄVEN: En skola för alla – nu flyr eleverna

Segregationen ökar från redan hög nivå

Pontus Bäckström, utredningschef på Lärarnas Riksförbund, konstaterar också att det redan innan år 2011, då mätningen startar, fanns en omfattande skolsegregation.

– De stora skillnaderna i skolsegregationen är fortfarande mellan fristående och kommunala skolor men det vi kan se är att den ökar och drivs just nu av skillnaderna mellan kommunala skolor växer, säger Pontus Bäckström, utredningschef på Lärarnas Riksförbund.

Vad det beror på kan inte den aktuella statistiken svara på, men tidigare forskning pekar mot ökande boendesegregationen och att välutbildade föräldrar gör aktiva skolval där de väljer vissa kommunala skolor framför andra.

Det är Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund som gemensamt presenterar undersökningen i dag på GP:s debattsida om hur skolsegregationen på olika sätt har ökat under de senaste 10 åren fram till år 2021. Förändringarna syns främst genom att spridningen i elevsammansättning har ökat med 13 procent mellan skolorna mätt genom föräldrarnas utbildningsnivå.

Fakta statistik

All statistik är hämtad från Skolverkets databaser SALSA för åren 2011 till 2021och SIRIS personalstatistik år 2021 avser tjänstgörande lärare.
Samtliga grundskolor, såväl kommunala som fristående, ingår ifall de haft elever som lämnat årskurs 9. Antalet grundskolor har under tidsperioden ökat från 1398 år 2011 till 1491 år 2021.

 

Skolverket har i sin statistik delat upp föräldrars utbildningsnivå i tre kategorier där 1 motsvarar grundskola, 2 gymnasium och 3 högre utbildning. I genomsnitt låg föräldrarnas utbildningsnivå år 2021 på 2,3 vilket innebär att förälderna på en genomsnittlig svensk högstadieskola har lite mer än gymnasieutbildning.

Undersökningen visar bland annat vilka förändringar som skett på skolorna under tioårsperioden när det gäller elevernas föräldrars utbildningsnivå i förhållande till genomsnittet. De kommuner som rört sig längst bort från genomsnittet där föräldrarnas utbildningsnivå sjunkit rejält över tid är bland annat kommuner som Filipstad, Flen, Lycksele, Gullspång och Pajala.

De kommuner som i stället förstärkt sina förutsättningar relativt riksgenomsnittet är kommuner som Norsjö, Vaxholm, Bjuv, Kävlinge och Essunga. Det finns ett starkt samband mellan elevsammansättningen i skolorna och skolornas genomsnittliga resultat.

De mest segregerade skolorna, där nästan var tredje elev inte blir behörig till gymnasieskolan, har ökat kraftigt. År 2011 var en fjärdedel av alla skolor kraftigt segregerad, nu är det nästan en av tre skolor.

Pontus Bäckström konstaterar att skillnaderna dels kan bero på boendesegregationen dels på hur in- och utflyttning sett ut i olika kommuner. Det kan handla om att barnfamiljer med högre utbildning valt att flytta till andra kommuner där de fått jobb samtidigt som kommunen kan ha tagit emot många nyanlända familjer med barn till sina skolor där föräldrarna haft lägre utbildning.

Staten måste ta över ansvaret

– Detta är en mycket oroande utveckling som måste brytas. För att öka likvärdigheten och bekämpa segregationen är det alldeles nödvändigt att staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund (och tillträdande ordförande för Facken inom utbildning).

I rapporten har man också tittat på hur skolsegregationen utvecklats i kommunernas egna skolor. Där visar undersökningen att skolsegregationen har minskat mest i Örebro medan den ökat mest i Västerås utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Malmö kommun ligger där på genomsnittet av Sveriges kommuner.

– Kommunerna Örebro och Västerås är ganska stora kommuner som på många sätt är lika varandra och ändå är de här ytterligheter. Vi kan inte förklara vad skillnaderna beror på utifrån vår statistik utan där behöver man gå in och analysera vad som skett i de kommunerna under den här tidsperioden, säger Pontus Bäckström.

Facken inom utbildning kräver att:

• staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet samt säkrar öppenhet och insyn.

• finansieringen av friskolorna förändras. Ersättningen bör utgå från friskolornas faktiska uppdrag vilket skulle innebära att de får en lägre ersättning eftersom de inte har ett skolpliktsansvar. Det skulle också kunna utgå från en modell med klassbaserad finansiering som ersätter dagens elevpengssystem.

• skattepengar som är avsatta för att säkra likvärdighet och kvalitet i skolan ska användas till de behov som finns. Aktiebolag är inte en lämplig driftsform för skolor. Vinst- och marknadsskolan ska fasas ut och till dess det har skett ska eventuell vinst återinvesteras i skolans verksamhet.

• skolvalet reformeras i syfte att bryta skolsegregationen och öka likvärdigheten. Kötid slopas som urval och en skolvalsperiod införs för val av skola.

• staten tar över ansvaret för att säkerställa att lärarna ska få rätt kompetens och att alla barn och elever undervisas av legitimerade förskollärare och legitimerade och ämnesbehöriga lärare.