Sök

Bristen på likvärdighet får Skolverket att vilja flytta

Peter Fredriksson och Skolverket ser, precis som senaste Pisa-rapporten visade på, brister i likvärdigheten. Något som skulle kunna förbättras genom att finnas till fysiskt på flera håll i landet. Foto: Johan Strindberg

Skolverket vill flytta ut i landet till regionala kontor, enligt generaldirektör Peter Fredriksson.
– Vi skulle bli mer träffsäkra, säger han.

I sin rapport ”Läget i skola, förskola och vuxenutbildning” ser Skolverket resultathöjningar, men varnar också för den bristande likvärdigheten. Nu ber myndigheten om att få öka statens närvaro i skolan, genom att flytta ut.

–  I den bästa av världar finns Skolverket fysiskt runt om i landet, och att vi har regionala kontor. Då kan vi ha ett nära samarbete och dialog med huvudmännen om deras verksamhet och resultat. Vi kan bli mer träffsäkra i vårt stöd och våra insatser, säger Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket.

Han säger också att det ökar möjligheten att samverka med lärosätena.

Regeringen och samarbetspartierna är redan överens om att statens skolmyndigheter måste finnas på plats regionalt, men har inte slagit fast på vilket sätt.

– Det är inte klappat och klart. Vi har sagt i januariavtalet att vi vill ha en regional närvaro – Skolverket vill ha regionala kontor – men hur det kommer att se ut är inte bestämt än, säger Anna Ekström, utbildningsminister (S).

Starkare statlig närvaro var också ett förslag i Skolkommissionens slutbetänkande från 2017, samt en del av uppdraget för den pågående statliga utredningen av en ny organisering av skolmyndigheterna.

– Vi har också två utredningar på remiss, Björn Åstrands utredning som vill se gemensam antagning till skolorna, det förutsätter regionala kontor, och Lars Stjernkvists utredning om planering och dimensionering som också kräver en regional närvaro, säger Anna Ekström.

Ökade skillnader i kvalitet

Likvärdigheten är ett av svensk skolas största problem, det hävdar till exempel OECD efter Pisa 2018. Samtidigt ökar kvalitetsskillnaderna – främst mellan land och stad, enligt forskning från Ifau som Läraren.se skrivit om.

Att kommunerna satsar olika mycket på skolan, och att det finns stora skillnader i lärartäthet och behörighet, visar Lärarförbundets undersökning Bästa Skolkommun 2019.

Vill arbeta närmare huvudmännen

Samtidigt pågår en bred politisk diskussion om ifall staten borde ta över ansvaret för skolan.

Nyligen svängde Lärarförbundet i frågan om ett förstatligande ­– och ställer sig på sidan som röstar för ett ökat statligt ansvar för skolan.

Skolverket går inte så långt.

– Jag passar på den frågan. Ett förstatligande av skolan löser inte det som vi ser som problemet, att huvudmännen inte får riktat och anpassat stöd. Vi är mer upptagna med en form för hur Skolverket kan arbeta närmare huvudmännen, säger Peter Fredriksson.

– Som socialdemokrat är jag för att kommunerna har huvudmannaansvar. Samtidigt har vi i januariavtalet kommit överens om att ta fram ett beslutsunderlag för statligt huvudmannaskap, och det ser jag fram emot med entusiasm. Vi har diskuterat i årtionden vad det skulle innebära, men vi har inte tagit reda på det, säger Anna Ekström.

Skolverkets förslag till Anna Ekström

Styrning och ledarskap

Regeringen bör samla skolans aktörer kring tydliga och uppföljningsbara målsättningar för hur skolan ska utvecklas framåt.

Regeringen bör skapa förutsättningar för ökad statlig närvaro och ökat statligt ansvarstagande på regional nivå.

Huvudmän, skolchefer och rektorer måste säkerställa att utbildningen styrs utifrån en tydlig roll- och ansvarsfördelning samt att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete med grund i forskning och beprövad erfarenhet.

Lärarförsörjning

Regeringen bör säkerställa ett strategiskt och långsiktigt arbete för att säkra lärarförsörjningen.

Regeringen, huvudmän och rektorer behöver verka för långsiktiga och goda förutsättningar för kompetensutveckling, behörighetsgivande fortbildning och kollegialt lärande.

Huvudmän och rektorer måste ta ett större ansvar för att utveckla organisation och arbetssätt för att möta bristen på behöriga lärare samt för att lärare ges bättre förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen.

Skolsegregation

Regeringen bör vidta fortsatta åtgärder för att motverka skolsegregationen.

Huvudmän och rektorer måste fördela resurser och i högre utsträckning vidta kompensatoriska åtgärder utifrån elevgruppers, förskolors och skolors olika förutsättningar och behov.

Staten, huvudmän och rektorer bör rikta insatser mot det som leder till förändring och förbättringar i klassrummet.

Källa: Skolverket