Sök
Publishing-priset logga

Tomma friskolefanatiker skramlar mest

För eller emot friskolor? Nej, det är inte den relevanta frågan i dagens Skol­sverige. Låt debatten handla om att reformera systemet för att stärka likvärdigheten och förbättra kvaliteten.

LÄSTIPS Mannerheim: ”Ska vi lärare behöva ta den här kampen också?”

För snart ett år sedan kom den statliga utredningen ”En mer likvärd skola”. Sedan dess har debattens svallvågor gått höga. Utredningen har många bra förslag. Bland annat ett avdrag på ersättningen till friskolorna, eftersom de dels inte har samma merkostnader som kommunerna för att erbjuda alla barn en plats i en skola nära hemmet, dels inte skyldighet att alltid ta emot nya elever.

Vidare finns förslag om att sköta antagningen till skolor mer rättssäkert av en oberoende instans under en definierad ansökningsperiod samt att urval till en skola med många sökanden inte ska få ske baserat på kötid, eftersom det i praktiken beskär andra elevers valmöjlighet.

När utredningen belägger brister och pekar på lösningar, så framkallas en märklig överreaktion hos en del ledarskribenter och friskoleföreträdare. En påhittad hotbild om nedlagda skolor och avskaffat skolval målas upp. Reformvilliga friskolevänner stämplas som ideologiska motståndare till allt annat än offentligt drivna skolor. Dimridåer läggs ut som syftar till att flytta fokus från sakfrågorna. Men tomma tunnor skramlar mest.

LÄSTIPS Ska staten ta över? Så säger lärarna själva

Lärarförbundets medlemmar ser brister i skolor oavsett driftsform. Goda exempel likaså. Det handlar inte om det och därför går Lärarförbundet inte på friskolefanatikernas finter. Vi har år ut och år in pekat på systemfelen; att skolpengen är felkonstruerad och att kötid som urvalsgrund har en segregerande effekt. Nu ger utredningen oss rätt.

Men om marginalerna för vinst krymper blir det väl färre friskolor? Ja, om skyhöga vinster på skattebetalarnas bekostnad är drivkraften. Nej, om drivkraften är att bedriva­ bra och företagsekonomiskt fungerande skolor.

Det är dags för politikerna att genomskåda pseudodebatten och värna allmänintresset. Hur ideologiskt driven förkämpe för friskolor en folkvald politiker än må vara, så är det faktiskt absurt att inte vilja förändra detta snedvridna system.

LÄSTIPS Jaara Åstrand: ”Marknadsskolan ökar klyftorna”

När Centerpartiet i Stockholm nyligen tvärvände och tog ställning för samordnad antagning och slopad kötid som urvalsgrund, så var det ett hoppfullt tecken för den sakliga debatten. Nästa steg är att lyssna på oss konstruktiva kritiker även vad gäller skolpengen.

Sverige vinner inte på ett system med oskäliga vinster och en ojämlik skola. Men de goda nyheterna är att det går utmärkt att hyfsa till systemet så att skolvalet angår fler och att skolorna får betalt på ett för skattebetalarna sundare sätt. Det hotar inte friskolors existens. Vad det handlar om är att reformera – inte störta i gruset.

Just nu!

Plus: Regeringen ger ­gravida med covid-19 rätt att under vissa villkor uppbära graviditetspenning.
Minus: Riksdagsbeslut om att skolor ska kunna införa betyg i årskurs 4, trots att vetenskapligt stöd saknas.

LÄS ÄVEN

Friskolors skolgårdar fortfarande hemliga

”Staten måste dra i nödbromsen och pausa friskolevinster”

IES-rektorn: ”Kritiken mot friskolor gör mig besviken”