Sök

Svensklärare får bakläxa i läsning

Skolinspektionens utredare Linda Wennler är rapportförfattaren bakom ”Läsfrämjande arbete i grundskolan”. Här får svensklärare 4-6 och rektorer bakläxa.

Sämre läsundervisning = sämre läsning. Det menar Skolinspektionen som ger bakläxa till svensklärare på 20 av de 25 skolor som ingår i myndighetens granskning av det läsfrämjande arbetet.

LÄS ÄVEN: Experten: Detta ska du sluta med i läskampen

Läsraset är en het fråga i Skolsverige – oron för svenska elevers fallande läsförmåga är ständigt omdiskuterad. Skolan har en läsfrämjande uppgift – och Skolinspektionen har tagit fram kvalitetskriterier för gott läsarbete. Men skolorna brister, visar nya rapporten Läsfrämjande arbete i grundskolan.

Men en stor del av skolorna och en stor del av lärarna i den färska granskningen når inte upp till Skolinspektionens krav.

– Vi har granskat skolornas arbete utöver de direkta lagkraven, säger Linda Wennler, utredare på Skolinspektionen.

Bland det som Skolinspektionen efterlyser är en systematisk kartläggning av elevernas läsintresse – lässvaga som lässtarka.

”Lärare har mycket på sitt bord”

– Vi är medvetna om att lärare har mycket på sitt bord. Men i svenskundervisningen i svenskämne i årskurs 4-6 ingår läsning och en del av undervisningen är att stimulera elevernas läsning. Vi ser att lärarna gör mycket, men också att det saknas en del, säger Linda Wennler.

Skolinspektionen har tittat både på lärarnas arbete och rektorernas skolövergripande.
Granskningen visar att:

  • 25 av 25 skolor behöver förbättra sitt läsfrämjande arbete.
  • På 20 av 25 skolor behöver lärarna utveckla det läsfrämjande arbetet i svenska i årskurs 4-6.
  • På 5 av 25 skolor bedömer Skolinspektionen att svensklärarna i årskurs 4-6 når upp till kvalitetskriterierna på läsfrämjande arbete.
  • Rektorerna brister i att systematisera arbetet så att det blir långsiktigt.
  • Både lärare och rektorer brister i uppföljning av elevernas läsintresse och läsvanor.
  • Ju äldre eleverna blir, desto mindre intensivt blir det läsfrämjandearbetet.
    Eleverna själva önskar prata mer om böcker och läsning med sina lärare och med varandra. 
  • Arbetet faller ofta på enskilda lärare.

– Men en del av arbetet behöver ske på skolnivå och där behöver rektor ta övergripande ansvar, säger Linda Wennler.

I granskningen ingår mellanstadieelever, lärare och rektorer på 25 slumpmässigt utvalda grundskolor, privata som kommunala.

– Det är en sammanvägd bedömning utifrån hur lärarna jobbar med det som ingår i respektive bedömningsområde– en kvalitativ studie, så vi kan inte uttala oss om den nationella bilden, säger Linda Wennler.

LÄS ÄVEN: 

Forskare: Katastrofbilden av ungas läsning måste nyanseras

Nioosha, 26, är Sveriges nya Läsambassadör