Sök

NO-läraren: ”Lättare navigera i en bok”

Läraren Emma Johansson menar att läroböckerna ger henne tid att utveckla undervisningen. Foto: AnnaCarin Isaksson

För NO-läraren Emma Johansson är den tryckta läroboken omistlig. Här berättar hon varför hennes yrkesskicklighet kommer bättre till sin rätt när hon har en lärobok att utgå från och varför det inte funkar lika bra med enbart digitala läromedel i hennes klassrum.
 – En lärobok gör mig mycket friare.

Emma Johansson är en av de 86 procent av landets lärare som inte kan köpa in alla läromedel hon anser sig behöva för att undervisa. Men precis före jul kom glädjebeskedet att hennes kommun delade ut extrapengar till skolorna för att öka måluppfyllelsen bland eleverna. Då svarade Emma Johansson och hennes ämneslärarkollegor unisont – vi vill ha läroböcker. 

  Det var väldigt positivt att vi blev lyssnade på och sedan kunde köpa in 90 kemiböcker och 90 fysikböcker. Att pengarna inte räckte till biologiböcker det här året får vi acceptera. Vi var ändå glada för det vi fick!

Sedan hon vid årsskiftet fick de nya böckerna märker hon hur mycket lättare allt går. Eleverna hittar snabbare och när de behöver hjälp, går det snabbare för henne att hjälpa dem eftersom hon själv också kan boken och har en bättre överblick. Koncentrationen blir bättre när det inte poppar upp mejl eller andra rutor på skärmen. Hon märker också att det blir mer fokus på innehållet än på tekniken.

– När vi jobbar digitalt blir det fler tidstjuvar och handlar mer om laddsladdar och tappade lösenord.

Emma Johansson har arbetat med både digitala och tryckta läromedel och säger att de kompletterar varandra. 

– Det är lättare att navigera i en bok än i en digital miljö, både för mig och eleverna. Jag har något att utgå från när jag planerar undervisningen och eleverna får en bättre överblick. De kan bläddra fram och tillbaka, slå upp ord i registret, hålla kvar fingret på en sida medan de tittar på en annan, göra anteckningar i marginalen och så vidare. Många högstadieelever är inte så duktiga på att läsa faktatexter med svårt innehåll.

 

Under pandemin har också både lärare och elever varit oftare sjuka än vanligt och här ser Emma Johansson också en stor fördel med böcker. Det är lättare att ge instruktioner till en vikarie när det finns en bok och det är lättare för eleverna att ta igen det de missat. 

– De vet var de ska läsa i boken och det är också lättare för föräldrarna att hjälpa till, jämfört med om det ligger åtta länkar i Classroom de ska utgå från.

I Läromedelsutredningen kan man läsa om flera exempel på hur lärare kämpar för att kompensera bristen på läromedel. Emma Johansson känner igen det mesta från olika perioder av sin lärargärning. Hur hon i bästa fall kunde låta eleverna sitta två och två med både gamla och slitna no-böcker under lektionstid, hur hon tvingats kopiera boksidor för att ha något att ge eleverna, hur hon skrivit ihop egna texter och letat efter lämpliga videoklipp på nätet. 

– Att dra in på läromedel är verkligen inget bra sätt för en skola att spara pengar. Vi är för dyra per timme för att vi ska hålla på och producera eget material, när det finns faktagranskade läroböcker genomarbetade av författare som vet vad de gör.

 

Till dem som säger att en lärobok skulle låsa fast undervisningen, svarar hon att det är precis tvärtom.

– När jag har läroboken som bas blir jag ju mycket friare. Jag får mer tid att hitta annat material, jag behöver inte lägga tid vid kopieringsmaskinen, jag kan koppla till sådant som händer i världen, jag kan fundera på hur jag ska fånga eleverna och göra undervisningen relevant. Min yrkeskunskap kommer helt enkelt mer till sin rätt!

Som professionell kan hon därför bli lite trött på att ibland mötas av en antingen-eller-mentalitet, eller i värsta fall bli betraktad som bakåtsträvare eller teknikfientlig.

– Jag är duktig på datorer och tycker absolut vi ska ha digitala läromedel när de tillför något. Men i dag lägger vi redan väldigt mycket pengar på det digitala i skolorna och mindre till annat. Vi behöver både och!