Sök

Mer, bättre och billigare läromedel

En fördubbling av skolornas inköp av läromedel behövs för att nå målet om fullgod och likvärdig tillgång till läromedel för alla elever. Foto Colourbox

Statliga läromedelsbidrag, lägre priser samt produktutveckling, och fördubblade inköp av läromedel. Så skulle läromedelsfrågan kunna lösas i tre steg, menar debattören Rolf Ekelund.

Användningen av förlagsproducerade läromedel i svensk skola har successivt avtagit under de senaste decennierna och läromedelsföretagens försäljning har under perioden minskat med cirka 50 procent räknat i pengar och omkring 70 procent räknat i volym. Ändå är dessa företag i dag extremt lönsamma. Framgångsreceptet heter prishöjningar.

Förbundet Läromedelsförfattarna driver nu med stor tillförsikt en kampanj med budskapet om alla elevers rätt till fullgod och likvärdig tillgång till kvalitativa läromedel. Båda lärarfacken och de tre elevorganisationerna har anslutit sig till kampanjen.

Läromedelsförfattarna riktar sig i sin kampanj bland andra till den pågående statliga läromedelsutredningen. Utredare är Gustav Fridolin, och Tove Mejer är utredningens sekreterare. Ursprungligen var avsikten att utredningen skulle presentera sitt betänkande i slutet av innevarande månad, men vid ett nyligen webbsänt samtal mellan Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall och utredaren Gustav Fridolin framkom att utredningen hittills inte haft tid och möjlighet att penetrera ett antal viktiga aspekter i läromedelsfrågan och att det därför vore önskvärt med en förlängning av utredningen. Regeringen har hörsammat önskemålet och utredningen ges nu ytterligare drygt ett halvår till fördjupat utredande i läromedelsfrågan och enligt tilläggsdirektivet ska utredningens betänkande föreligga den 30 juni 2021.

Samtliga berörda parter tycks vara rörande överens om att skolan behöver mer läromedel. Så långt är allt gott och väl, men väsentliga frågor återstår att utreda. De två viktigaste handlar om finansiering och pedagogik.  

Beräkningar visar att en fördubbling av grundskolornas inköp av läromedel behövs för att nå målet om fullgod och likvärdig tillgång till läromedel för alla elever. Merkostnaden beräknas initialt uppgå till cirka 800 miljoner kronor per läsår. I dagsläget framstår det som praktiskt taget omöjligt att skolornas huvudmän skulle kunna bära en sådan merkostnad. Öronmärkta statliga läromedelsbidrag synes därför vara den enda framkomliga vägen. Sådana bidrag skulle kunna kopplas till förväntningar om väsentligt sänkta priser på läromedelsföretagens produkter.

Beträffande frågan om läromedlens pedagogik skaver det emellertid rejält. Knappast någon pedagog förespråkar i dag att skolan ska återgå till en undervisning styrd av läromedel, där man successivt betar av boken sida för sida, eller motsvarande i det digitala läromedlet. En sådan undervisning medför oönskade inlåsningseffekter och ger föga utrymme för modern pedagogik.

Likafullt består utbudet på dagens svenska läromedelsmarknad nära nog uteslutande av så kallade heltäckande läromedel, vars upplägg baseras på den föråldrade läromedelsstyrda pedagogiken. Problemet aktualiserades redan på 80-talet och har därefter flitigt diskuterats genom åren, men läromedelsföretagen har inte lyckats modernisera konceptet. Den pedagogik som tillämpas i dagens läromedel är i stort sett densamma som präglade de läromedelspaket som marknadsfördes för tre decennier sedan. Läromedelsutredningen skulle lämpligen kunna initiera en diskussion kring moderna läromedelskoncept, såväl analoga som digitala.

Sammanfattningsvis skulle läromedelsfrågan kunna lösas i tre steg, ett för varje berörd part:

  1. Statliga läromedelsbidrag
  2. Lägre priser samt produktutveckling
  3. Fördubblade inköp av läromedel

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare