Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Debatt: Problemen hopar sig för läromedelsföretagen

Läromedelsförfattarna gör självmål, Skolverket underkänner i princip all (digital) distansundervisning och Skolinspektionen talar i gåtor om läromedelsgranskning, skriver skoldebattören Rolf Ekelund.

Antalet läromedelsföretag har mer än halverats under de senaste decennierna, så även läromedelsförsäljningen. Läromedelsföretagens sammantagna utgivning vad gäller antalet titlar har också mer än halverats under perioden.

Läromedelsföretagens utgivning koncentreras numera till heltäckande basläromedel. Utgivning av fördjupnings- och bredvidläsningsböcker förekommer knappast. Dessa har i stor utsträckning ersatts av Youtube-filmer vilket innebär att elevernas läsning minskar, till förfång för deras läs- och skrivförmåga.

Förbundet Läromedelsförfattarna har nyligen presenterat en undersökning vars resultat framstår som kontraproduktiva i förhållande till förbundets budskap om bristen på läromedel i svensk skola. Läromedelsförfattarnas undersökning visar att 80 % av skolans elever upplever att skolan ger dem de läromedel som behövs och att 57 % av eleverna får läromedel i alla ämnen.

Undersökningen bygger sannolikt på felaktigt ställda frågor. Den läromedelstillgång som enligt Läromedelsförfattarnas undersökning finns i dagens skola är i nivå med vad som gällde under läromedlens storhetstid på 70- och 80-talen.

Undersökningens missvisande resultat har sannolikt sin grund i att man inte har en tydlig definition av begreppet läromedel och att man likställer en lärobok utgiven år 1998 med en i år utgiven lärobok. Förmodligen har 60 % av eleverna endast tillgång till läromedel från skolans förråd, där inte sällan merparten av böckerna är föråldrade och trasiga och borde ha makulerats för länge sedan. Resterande 20 % av eleverna har sannolikt tillgång till digitala läromedel.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare.

De elever som svarat att de inte har tillgång till de läromedel som behövs får förmodligen nöja sig med diverse hopkok av papperskopior, enstaka böcker och fria resurser på nätet.

Uttrycket att eleverna ”får läromedel” i samtliga ämnen innebär förstås inte att eleverna får böcker i gåva. Nej, eleverna får ytterst sällan några böcker i gåva; de får i stället tillgång till förrådsböcker av skiftande kvalitet samt diverse fria läroresurser på nätet. För de skolor som använder digitala läromedel gäller förstås att eleverna, i stort sett, har ständig tillgång till dessa läromedel.

Skolornas läromedelsförsörjning är således förmodligen betydligt mer bristfällig än vad Läromedelsförfattarna gör gällande.

Skolverket kan inte se några som helst fördelar med distansundervisningen och den därmed sammanhängande digitaliseringen. Allt är nattsvart och problematiskt och lärarna har satt på tok för höga betyg, så kallade glädjebetyg. Inte ett ord om digitala läromedel.

Skolinspektionen förekommer den statliga läromedelsutredningen genom att presentera rapporten Kvalitetssäkring och val av läromedel. Inspektionen konstaterar att skolorna saknar fungerande rutiner för granskning av läromedel samt att statlig granskning inte finns.

Därtill publicerar Skolinspektionen en bilaga med bedömningsstöd som beskriver de kriterier som ska vara uppnådda för att hög kvalitet i granskning och val av läromedel ska kunna anses föreligga. De flesta punkterna framstår som tämligen självklara och till intet förpliktigande. Ett viktigt kriterium lyfts emellertid i sammanställningens näst sista punkt: ”Att lärarna i val av läromedel på ett kvalificerat och fördjupat sätt kritiskt granskar läromedlens aktualitet och samstämmighet med samhällsutvecklingen och forskningsrön om ämnet och ämnets didaktik.”

Därmed torde en mycket stor del av böckerna i skolornas nuvarande läromedelsförråd förvisas till pappersåtervinningen.

Stora förhoppningar finns om att läromedelsutredningen i sitt betänkande ska bringa klarhet i den förvirring som för närvarande råder i läromedelsfrågan. Många ser med tillförsikt fram emot betänkandet, som ska överlämnas till regeringen den 15 augusti.

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se