Sök
Publishing-priset logga

Tre förklaringar till avhoppen: ”Ställ högre krav”

Lågt söktryck och kvaliteten på utbildningen är några återkommande förklaringar.

Varför har lärarlinjerna och i synnerhet ämneslärarutbildningen så många avhopp, trots att lärarbristen garanterar jobb?
Läraren har pratat med flera experter, läst utredningar och promemorior.

Några förklaringar till både avhoppen och lärarbristen återkommer ofta:

Lågt söktryck.  Det är för få som söker i förhållande till antalet platser. Det gör att många av dem som kommer in har förhållandevis låga betyg. Och de med låga betyg hoppar av i högre utsträckning. På ämneslärarutbildningen är söktrycket, 1,2, vilket betyder att det går drygt en behörig förstahandssökande per plats. Söktrycket på läkarlinjen är 6,7.

Befolkningsökningen. Antalet barn har ökat med 500 000 det senaste decenniet, främst beroende på invandringen. Det ihop med att stora lärarkullar födda på 40- och 50-talet pensionerats och runt 30 000 utbildade lärare jobbar på annat håll har gjort att antalet platser på lärarutbildningen utökats. I dag är mer än var fjärde yrkesutbildning på universitet och högskolor en lärarutbildning. En konsekvens blir att många som börjar lärarutbildningen har det som andra-, tredje- eller till och med fjärdehandsval.

Kvaliteten på utbildningen. Ifjol granskades 103 ämneslärarutbildningar. 44 av dem höll inte måttet och måste förbättras för att inte bli av med sitt examenstillstånd.

Sämst kvalitet höll utbildningarna i svenska och matematik, där mer än hälften ifrågasattes.

– Vad man såg återkommande på de utbildningar som fick ifrågasatt kvalitet är att det inte finns tillräckligt med personal, i bland annat ämnesdidaktik, säger Emma Wimmerstedt, senior utredare på UKÄ, som nyligen gav sex av tio granskade yrkeslärarutbildningar underkänt.

Sigbrit Franke, professor emerita vid Umeå universitet och Sveriges första kvinnliga universitetskansler, är inte förvånad över de många avhoppen på ämneslärarutbildningen.

Sigbrit Franke, professor emerita vid Umeå universitet.

– Man måste ta ett helhetsgrepp på skolan och lärarutbildningen för att vända det här. Det räcker inte bara att ändra lärarutbildningen. Lärarnas arbetssituation måste också förbättras. Det sade vi redan i vår utredning, säger Sigbrit Franke och hänvisar till den statliga utredningen ”En hållbar lärarutbildning” som hon ledde och som presenterades 2009.

– Den gamla utbildningen var flummig och kravlös och det var sorgligt att se hur illa ställt det var när vi på Högskoleverket granskade utbildningen.

Högre krav på eleverna

Utredningen ledde till att flera utbildningar skrotades och man införde fyra olika lärarexamina i det som regeringen Reinfeldt lanserade som ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”.

Mycket av utredningens förslag lades i papperskorgen. Bland det om antagningsprov.

– Jag tycker absolut att man borde ställa högre krav på eleverna. Ett ordentligt antagningsprov där de som inte klarar det ges tydliga besked om vad de behöver göra för att komma in nästa termin.

10-talets lärarutbildning blev inte bäst i klassen. Avhoppen är fortsatt höga och kvaliteten skiftande.

Nu är det dags för en ny omgörning av lärarutbildningen. Regeringen lämnade ett förslag i början av året.

Blir det bra nu?

– Nja, jag är pessimist. Politikerna tar inte det helhetsgrepp som behövs utan det blir lappa och laga, säger Sigbrit Franke.

Övertro

Susanne Dodillet, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, menar att det finns en övertro bland utbildningspolitiker och högskoleledningar att kunna effektivisera lärarutbildningen. Därför är den för omfångsrik med alltför många mål.

Susanne Dodillet, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

– Såväl i skolan som i högskolan har makten flyttats från lärarna till rektorer och andra ledare som försvarar de omöjliga målen snarare än lärarnas expertis. Makten behöver flyttas tillbaka till lärarna så att dessa kan bestämma vad som är rimliga mål och vad som krävs för att uppnå dessa. Förmodligen skulle återgången till en sådan ordning också göra läraryrket mer attraktivt igen, säger Susanne Dodillet.

”Svåra att styra”

Riksrevisionen har precis som UKÄ granskat ämneslärarutbildningarna. Men fokuserat på tre lärosäten – Stockholms universitet, Högskolan i Gävle och Linnéuniversitetet.

Alla fick kritik för bland annat bristande organisation och styrning.

– Ämneslärarutbildningar är svåra att styra, eftersom lärosätena har många olika uppgifter och många intressen behöver jämkas, säger Jens Pettersson, projektledare för UKÄ:s granskning, som blev klar i höstas.

LÄS ÄVEN

”Svårt men skitskoj” – allt om första året på lärarutbildningen

Hitta alla avsnitt av Lärarstudentpodden här!