Sök
Publishing-priset logga

Konkurrensen om lärarna hårdnar

Lärosätena har svårt att konkurrera med de kommunala lönerna.

Chefer på olika positioner på universiteten i Malmö och Göteborg beskriver de ökande löneskillnaderna och den hårdnande konkurrensen om lärarna mellan kommunerna och lärosätena som rejält utmanande.

LÄSTIPS: Högskollärare tjänar miljoner på att byta arbetsgivare

Åke Ingerman, dekan på utbildningsvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet, ser stora utmaningarna med att rekrytera nya lärare till Lärarutbildningen – men även att behålla de lärare och lektorer man har.

Åke Ingerman, dekan på utbildningsvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet. Foto: Göteborgs universitet

– Vi har haft många 40-talister som har gått i pension. De har arbetat under lång tid på Lärarutbildningen och varit en bärande del av den, säger han.

Svårt att konkurrera med lärarlöner

Det har blivit allt svårare att få tag på förstelärare eller lärare med lång erfarenhet som är beredda att ta en tjänst på heltid eller deltid. Lärosätena har svårt att konkurrera med de kommunala lönerna. Lärosätenas lönestrukturer är främst uppbyggda utifrån vad man presterat forskningsmässigt, så kallad vetenskaplig senioritet, medan kommunerna har en betydligt friare individuell lönesättning. Det har också blivit lättare för lärare, som exempelvis arbetar med forskning och utvecklingsarbete, att röra sig mellan skolans och lärosätena världar.

– Det har blivit svårare att konkurrera för oss utifrån den väldiga löneökning som har skett i kommunerna under de senaste 10 åren. Vi har inte haft den starka löneutvecklingen hos oss. Hos oss placeras lärare som inte disputerat, enligt våra lönestrukturer, i en adjunktsanställning och i den nedre delen av den skalan, medan de i kommunerna kan ha ganska höga löner, säger Åke Ingerman.

LÄSTIPS: Joakim höjde lönen med 14 500 kronor: "Jobbet räknades inte"

Kommunala lektorer kan ha professorslöner

Men det handlar inte bara om adjunkternas löner utan även lektorernas eftersom den gruppen lärare har blivit allt mer eftertraktade i kommunerna.

– Senast i dag pratade jag med Göteborgs stad där de har flera kommunala lektorer som tjänar uppemot 60 000 kronor. Och det är vad våra professorer har i lön så det är en väsentlig skillnad så klart. Vår lönestruktur baseras på vetenskaplig senioritet, säger han.

Åke Ingerman känner en oro över att de etablerade lärarna med höga löner, som jobbat lite längre tid i läraryrket, kanske väljer bort forskarutbildningen eftersom det blir för kostsamt med de relativt låga doktorandlöner som erbjuds.

Enligt de dekaner och prefekter, som Läraren intervjuat på Malmö och Göteborgs universitet, är det allra svårast att rekrytera matematikdidaktiker, disputerade lärare mot unga år, disputerade yrkeslärare och yrkeslärare som kan det yrkesdidaktiska, språkinlärning mot yngre år och speciallärare och specialpedagoger med olika kombinationer.

Krävs statlig satsning på lönerna

Åke Ingerman har försökt lyfta löneproblemet centralt på Göteborgs universitet för att Lärarutbildningen ska kunna prioriteras och erbjuda något mer konkurrenskraftiga löner till sina lärare. Men eftersom det kan påverka lönestrukturen på hela universitetet så är det inte lätt att lösa problemet lokalt. Det skulle krävas en större statlig satsning riktad mot Lärarutbildningarna för att kunna utjämna de stora löneskillnaderna.

– Det är svårt att bryta mot lönestrukturer för att plocka och konkurrera med enskilda individer för det skapar ringar på vattnet på andra håll som exempelvis kan påverka resursförutsättningarna på Lärarutbildningen, säger han.

Universiteten och högskolorna har tidigare, vid sidan om lönen, kunnat konkurrera med att deras anställda adjunkter och lektorer varit en del av en spännande forskningsmiljö. Det har också setts som lite fint att arbeta på ett lärosäte. Men många kommuner erbjuder nu förstelärare och kommunala lektorer möjligheter att arbeta med intressanta forsknings- och skolutvecklingsuppdrag i kombination med läraruppdraget vilket gör att de faktiska skillnaderna i arbetsuppgifterna blir allt mindre. Och då får löneskillnaderna en större betydelse.

Anders Linde- Laursen, dekan på fakulteten för Lärande och Samhälle på Malmö universitet, säger att lärosätena har blivit eftersatta när det gäller statliga satsningar på lärarlöner.

Anders Linde-Laursen är dekan på fakulteten för Lärande och Samhälle på Malmö universitet där Lärarutbildningen huserar. Han pekar på att statliga satsningar, som olika karriärreformer och andra åtgärder, riktade till lärare på den kommunala skolsidan har lett till att kommunerna kunnat höja lärarnas löner.

Lärarutbildningen har lägsta prislappen

– Samtidigt har vi blivit eftersatta. Det ställer till problem i vissa stycken. Vi vet att det finns bra lärare därute som vi inte får in till oss därför de erbjuds bättre förhållanden i den kommunala verksamheten, säger han.

Anders Linde-Laursen betonar att han fortfarande får in bra ansökningar från ”härliga, duktiga och engagerade människor”. Han är inte ute efter att bjuda över kommunerna men önskar att han åtminstone kunde matcha de kommunalanställda lärarna löner så hans sökande kan göra ett positivt val. Han efterlyser ökade statliga medel till lärarutbildningarna och nationella forskarskolor.

– Lärarutbildningen är Sveriges största utbildning samtidigt bedriver vi utbildningen på den lägsta prislappen som man har i systemet. Jag kan inte gå omkring och ha ont i magen och skämmas för att jag inte kan matcha löneanspråken när de sökande till en tjänst säger att de har 8 000 kronor mer i sin nuvarande lön. Jag kanske kan lägga på 5 000 kronor och hoppas att de ändå tackar ja och tycker att det är trevligt att få en annan typ av tjänst, säger han.