Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Skolverket spår minskad brist på lärare

Barn- och elevkullarna väntas bli mindre. Det är den främsta anledningen till att lärarbristen minskar.

Lärarbristen ser ut att bli ett krympande problem. Skolverkets spår i sin nya prognos att det kommer att saknas 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035. Det är en väsentligt mindre brist än i den föregående prognosen för två år sedan.

Då, 2019, var beskedet att det skulle saknas 45 000 behöriga lärare i början av 2030-talet. Och ytterligare två år tidigare sade prognosen en brist på hela 70 000 lärare.

Till och med Skolverket blev överraskat.

– Det är klart att vi blev förvånade över att det minskat så mycket, säger Anders Duvkär, enhetschef vid Skolverket, till TT.

Mindre kullar

Den främsta förklaringen till att bristprognosen nu skrivs ned är att barn- och elevkullarna väntas bli mindre. Det är alltså först och främst demografin som styr.

Skolverkets prognos baseras på SCB:s befolkningsframskrivning från i år. Och i den framskrivningen har större förändringar skett i antagandena om såväl invandring som fruktsamhet, alltså barnfödande. Från ett ökat antal barn och ungdomar beräknas nu antalet minska. Följden blir därmed ett minskat lärarbehov.

Differensen är stor: Antalet barn och ungdomar i åldern 0–18 år bedöms vara nästan 190 000 färre år 2033 i den senaste befolkningsframskrivningen, än i den som användes i föregående lärarprognos.

Lärarförbundet: Inte läge att vara lättad

Johanna Jaara Åstrand politiker att inte låta sig luras av de positiva beräkningarna.

– Det är inte läge att vara lättad. I dag saknar var tredje lärare behörighet och det går ut över barn och elever i skolan idag. Om inte Sveriges politiker och regering gör kraftfulla insatser för att behålla de lärare som finns och få fler att utbilda sig till lärare så dribblar man med Sveriges framtid, säger hon.

Påverkar eleverna

Men även om lärarbristen ser ut att bli väsentligt mindre är den fortfarande ett påtagligt problem, säger Anders Duvkär.

– Vi som statlig myndighet och huvudmännen måste ta lärarbristen på allvar. Visserligen är det positivt att det inte kommer att saknas lika många lärare, men det är ändå så pass många behöriga lärare som saknas att det påverkar barnen och eleverna.

Lärarbehovet är som störst de närmaste åren fram till 2025. Störst väntas bristen bli på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9. Men jämfört med tidigare prognoser beräknas ändå bristen på nyutexaminerade lärare att minska.

Storstadsproblem

Som tidigare råder den största lärarbristen i de tre storstadsregionerna, det vill säga Stockholm, Västra Götaland och Skåne, medan det minsta lärarbehovet finns i Blekinge och Västernorrland.

För att mota lärarbristen skulle ytterligare 800 lärare och förskollärare utexamineras varje år.

Därutöver måste alla berörda parter – myndigheter, huvudmän och fack – ta sitt ansvar för att stärka läraryrkets attraktivitet, säger Anders Duvkär och nämner Talis, en internationell undersökning som visat att 90 procent av de tillfrågade svenska lärarna är nöjda med sin yrkesroll.

– Tyvärr kommer det inte fram i media, allt positivt som sker. Men det handlar också om att huvudmännen måste arbeta strategiskt och långsiktigt med rekrytering. Det handlar också om att arbetsmiljön i skolan måste förbättras, säger Anders Duvkär.