Sök

Maria Wiman: Så möter jag elevernas oro

Maria Wiman visar för sina elever på en karta hur och var Ryssland attackerar Ukraina. Foto: Anders Warne.

Många lärare ställs nu inför svåra och känsliga frågor från eleverna om kriget i Ukraina. Läraren besökte läraren Maria Wimans klass, där hon försöker vara en källkritisk stöttepelare åt eleverna.

Det är eftermiddag, strax efter lunch, och eleverna i nian har slagit sig ned framför den stora bildskärmen i hemklassrummet på Skapaskolan i Huddinge. Rummet är fyllt av ett milt sorl medan SO-läraren Maria Wiman sätter i gång bildspelet med elevernas frågor om kriget i Ukraina.

Sedan krigets start har elevernas flöden på sociala medier, som Tiktok och Instagram, fyllts av filmklipp och bilder som visar familjer med barn i skyddsrum, byggnader och fordon som bombats sönder. Propaganda och verklighet varvas om vartannat. 

– Jag försöker balansera i deras informationsflöde och göra dem uppmärksamma på att vi inte alltid vet vad som är sant eller falskt. Jag lyfter fram nyhetsklipp från pålitliga nyhetskällor och är noga med att säga ifall jag inte vet, säger Maria Wiman.

Både hon och eleverna tycker att de på kort tid har blivit mycket mer ifrågasättande till vad de ser. Några få elever berättar att de läser vanliga dagstidningar eller tittar på tv om föräldrarna har på nyheterna. De flesta får sin information om kriget i Ukraina från sociala medier i sina mobiler, på lektioner i skolan och från föräldrarna.

När jag ser på Tiktok kan jag bli nervös men när jag kommer till Maria i skolan och hon förklarar och berättar så blir jag lugnare.

 – När jag ser på Tiktok kan jag bli nervös men när jag kommer till Maria i skolan och hon förklarar och berättar så blir jag lugnare. Ibland är det längre videos nere i skyddsrum där man får inblick i hur de har det. Men det är också mycket som läggs ut som man inte vet om det är sant, säger 15-åriga Alysia Sunkel.

Under de senaste veckorna har Maria Wiman ägnat åtminstone någon del av lektionerna i samhällskunskap åt kriget i Ukraina. Det har handlat om allt från korta uppdateringar av läget till längre lektioner. På dagens lektion ska hon försöka besvara elevernas frågor om kriget. Hon har märkt att alla elever inte vågar ställa frågor i helklass utan de har kommit efteråt och bett henne berätta om något de undrar över. Hon bad därför sina 53 elever i nian att skriva ned sina frågor till henne.

– Jag har efter bästa förmåga försökt besvara dem eller tagit hjälp av experter i exempelvis militärhistoria som uttalat sig. Jag tror att en del lärare kan vara rädda för att säga till sina elever att de inte har svaren, men jag tycker att det är viktigt att ta upp elevernas frågor ändå och prata om dem utifrån det lilla man vet, säger hon.

Jag tror att en del lärare kan vara rädda för att säga till sina elever att de inte har svaren.

Ovanpå bildskärmen ligger två gosedjurshajar och innan Maria Wiman sätter i gång att svara på elevernas frågor lägger hon upp en bild med några i familjen Barbapapa som äter popcorn. Eleverna skrattar gott. Barbafamiljen är hennes och klassens interna grej och det lättar upp allvaret i stunden. 

På en karta över Ukraina visar Maria Wiman vilka områden som just nu angrips av ryska soldater och vilka städer som står under belägring. Eleverna har nyligen läst om andra världskriget vilket gör att de drar olika paralleller från händelser som inträffade då till saker som händer idag.

– Ni har ställt så kloka och rimliga frågor men många är sjukt svåra att svara på. En av dem är: Hur länge kan kriget pågå? Ingen vet förstås, men det finns lite olika scenarier som man kan tänka kan inträffa, konstaterar Maria Wiman.

”Jag vill tro att Sverige har en chans i ett krig”, säger Leo Marcus, längst bak i bild.

Hon frågar sina elever vad de tror händer i unga ryska militärers hjärnor som fått i uppgift att ”befria” Ukrainas befolkning men i stället möter ständigt motstånd både militärt och bland lokalbefolkning.

– Det blir kortslutning, säger Anton Bertenstam.

Lektionen följs av mängder av svåra och intressanta frågor som de gemensamt diskuterar samtidigt som Maria Wiman lyfter fram de fakta hon fått fram. En del av frågorna är: 

Varför skjuter de inte Putin? Vad skulle hända om Putin attackerar ett land som är med i Nato? Om det blir krig i Sverige vad händer då med skolan? Skulle Sverige ha en chans mot Ryssland?

Maria Wiman betonar att ett krig mot Sverige ligger många steg bort och inget som är sannolikt att inträffa här och nu.

– Jag vill ändå tro att Sverige skulle ha en ärlig chans om vi får hjälp från grannländerna, säger Leo Marcus.

Råd från Bris och Försvarsmakten

  • Var påläst. Så att du kan svara med korrekt och aktuell information.
  • Titta tillsammans. Om ni läser en artikel eller kollar på tv tillsammans finns du där för att dels nyansera, dels svara på frågor.
  • Du måste inte veta allt. Det är omöjligt att ha koll på allt och det är okej att säga att du inte vet. Men säg då också att du kan ta reda på det så att barnet slipper spekulera.
  • Ta oron på allvar. Barn kan göra kopplingar som skapar riktig oro. Utgå inte från att barn är oroliga eller oroar sig för samma sak som du som vuxen kanske gör. 
  • Fråga. Ta initiativet genom att kolla om barnet undrar något. Då finns ju du där med svar.
  • Prata om att allt inte är sant. Om barnet är ute på sociala medier kan en diskussion om källkritik vara bra att ha. Utifrån barnets nivå.
  • Sverige har militärer för att det inte ska bli krig. Det kan vara bra att påminna barn och även vuxna om att Försvarsmaktens uppgift är att försvara Sverige. Det är därför vi i Sverige har militärer, inte för att starta krig.
  • Skicka med hopp. Prata gärna om att många länder och organisationer samarbetar för att situationen ska bli bättre.

Källa: Bris och Försvarsmakten.

LÄS ÄVEN:

Wiman: Elevernas omöjliga frågor berikar min vardag

Så många ukrainska elever kan vara på väg till Sverige

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.