Sök

Fångade i kriget: Lärarnas vädjan inifrån Ukraina

Bilder från de ukrainska lärarna Irina och Lilia som befinner sig i skydd utanför Kherson, Ukraina. De heter egentligen någonting annat. Bilden uppges föreställa ukrainska medborgare som tar tillbaka en flagga från ryska soldater på Ushakov street.

Irina gråter ilsket och hjälplöst över skolorna som bombas till smulor. Lilia skickar bilder från sin källare där hon gömmer sig med 16 andra. Båda är ukrainska lärare mitt i den ryska attacken.

Irina är engelsklärare och bor på landsbygden utanför Kherson, Ukraina. Staden som står under hård attack från Ryssland.

Skolan i hennes by står kvar fortfarande. Den lokala försvarsgruppen har satt upp hinder för stridsfordonen. Några dagar tidigare stod striderna ett tiotal kilometer bort. Avståndet har fördubblats. Men skolorna är stängda. Målen som först var militära har blivit civila, säger hon. Kyrkor. Köpcenter.

Från vänster: Tavrichesk district, det populära köpcentret Fábrika och Cherson. Foto: Privat

”Skolorna är förstörda”

– Mina elever är hemma med sina föräldrar. Alla gömmer sig. Vi har stängt skolan i två veckor. Men jag vet inte, jag är inte säker på att vi kommer att kunna lämna våra hem och börja igen. Skolor har förstörts i städerna. Jag vet inte hur jag ska hjälpa mitt land. Och jag älskar mitt land så mycket.

Hon gråter högljutt.

– Jag är lärare och jag säger till mina elever att de inte får ljuga. Att de ska kommunicera och samarbeta. Vad ska jag säga till dem nu, när de har sett hur världen fungerar? Att vi inte kan försvara dem? Inget händer, säger hon.

Irina är skarpt kritisk mot världssamfundet.

– Jag vill att fler ska förstå att det inte bara är ett krig i Ukraina. Det här är ett krig som berör hela världen. Ett krig som Ryssland startat. Men pengar betyder allt och folkets liv betyder inget. Om alla förtjänar säkerhet, var är Nato-trupperna?

Lilia bor inne i Kherson. För en dryg vecka sedan var hon på jobbet, där hon utbildar lärarstudenter. Nu gömmer hon sig tillsammans sina barn, grannar och kollegor. De är 17 personer i det lilla utrymmet.

Bomberna har fallit under natten.

Det finns ingen väg ut.

– Hela staden är omringad av fienden. Järnvägsvagnarna som ska föra ut människor har skickats till Lviv och Kiev, som ligger på gränsen. Ingen bryr sig om mindre städer och byar, säger hon.

Lilia har skrivit till Röda korset och bett om hjälp att ta sig därifrån. Det officiella svaret är att organisationen tyvärr inte kan bidra.

Barnen sover i källaren. Foto: Privat

Läraren följer med i skyddsrum

Via Messenger kan Läraren följa med in i skyddsrummet. Varenda kvadratdecimeter är täckt med dynor och madrasser. Invånarna ligger nedbäddade, i täckjackor. Det är vinter.

Lilia skickar bilder och filmer. På avenyn där de brukar promenera rullar ryska stridsvagnar. Demolerade byggnader, hylsor från pansarskott på vägen. Men också ukrainska civilister som tar tillbaka sin flagga från de ryska soldaterna. De gör inte motstånd.

Jag har kontaktat mina ryska vänner. Men jag kallade Putin för nazist, och de säger att jag kommer att bli straffad.

Hon vill visa att det handlar om människor av kött och blod där i källaren.

De har vatten, en mikrovågsugn. Och en ikon.

– Vi ber hela tiden, säger hon.

En pojke i Spindelmannenjacka ler in i hennes mobilkamera. 

– Jag har kontaktat mina ryska vänner. Men jag kallade Putin för nazist, och de säger att jag kommer att bli straffad, säger hon.

Irina, som gömmer sig i sin by på landsbygden, har en son i säkerhet utomlands. Men den andre befinner sig i Odessa.

”Vill bara ha frihet”

–  De dödar oss. De dödar oss för att vi vill ha frihet. För att vi vill vara självständiga.

Lilia fortsätter skicka bilder från sin sönderbombade stad. Hon vill världen ska veta vad som händer.

Hon skriver: ”Tack för att ni lyssnar. Nu kontaktar jag Oprah Winfrey”.

Fotnot: Irina och Lilia heter egentligen något annat. Av säkerhetsskäl är de anonymiserade i denna text. 

Så fungerar skolan i Ukraina

  • På senare år har den stora utbildningspolitiska frågan i Ukraina gällt vilken ställning det ukrainska språket ska ha in undervisningen. Sedan 2020 ska all undervisning från årskurs 5 ges på ukrainska. Detta är en del i en flerstegsreformering som inleddes 2018. Delvis är detta ett svar på den ryska invasionen 2014.
  • I Ukraina finns också skolor som undervisar på rumänska, ungerska, moldaviska och tatariska. 
  • Hälften av de ukrainska skolbarnen går i förskola, som är avgiftsbefriad, innan de börjar skolan vid sex års ålder.
  • Ukrainska barn har 12 års obligatorisk skola.
  • Gymnasiet har förlängts från två till tre år, det gäller även den yrkesinriktade gymnasieutbildningen.
  • Stat och kommun delar på skolkostnaderna, hälften var. Det finns även privata skolor, en del av dem religiösa.
  • Ett stort problem är att skolor förstörts efter den ryska invasionen 2014. Human Rights Watch räknar med hundratals.
  • Landet har ett tiotal universitet, det äldsta grundades 1661 i Lviv. Sedan 2015 är universiteten fristående från staten och ansvariga för sin egen ekonomi.
  • Universiteten kritiseras för korruption och att det går att köpa utbildning.
  • Ukrainska studenter söker sig ofta utomlands, till exempel till Polen, för högre utbildning. Landets högskolor är populära för studenter från asiatiska och afrikanska länder.

Källa: Utrikespolitiska institutet.

LÄS ÄVEN:

Så svarar du på krigsfrågorna - med hjälp av armén

Experter: Så pratar du med eleverna om kriget i Ukraina

Undervisar källkritik med dessa metoder – praktiskt och effektivt

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.