Sök

5 tips – så pratar du klimat med eleverna

Frida Berry Eklund leder bland annat organisationen Våra barns klimat (före detta föräldravrålet) som utsågs till årets miljöhjälte förra året av WWF i kategorin klimat.

Skolvärlden är avgörande om vi ska hålla den ­globala uppvärmningen under 1,5 grader. Det ­menar kommunikatören och författaren Frida Berry ­Eklund som har skrivit boken ”Prata med barn om klimatet”. Här är hennes bästa tips till lärare.

1. Börja tidigt

– Vi måste normalisera klimatsamtal och klimathandling så tidigt som möjligt. När det gäller förskolebarn är det viktigaste barns anknytning till naturen. Där läggs grunden till ett miljövänligt beteende senare. Bygg empati och förståelse för att allt hänger ihop och att vi är en del av naturen. Däremot är det för tidigt att prata extremväder. Min dotter är sex år och när jag pratar om skogsbränder i Australien tror hon att vårt hus ska brinna upp, säger Frida Berry Eklund.

2. Prata om problemen

– Det är viktigt att beskriva problemen och var utsläppen kommer ifrån. Från lågstadiet går det jättebra att förklara med enkla koncept, som att jorden har 38 graders feber, eller att tillskottet av växthusgaser bildar en allt tjockare filt runt jorden.

3. Agera tillsammans med eleverna

– Det räcker inte att bara prata. Skolan måste leva som den lär. Om den undervisar om klimatfrågor måste den också agera. Det är bra att förstärka positiva beteenden som att om skolan undervisar om att äta mer växtbaserat är det bra om skolan också serverar växtbaserad mat. Jag skulle rekommendera skolor att agera för att få ner sina utsläpp, att klimatanpassa skolgården, att klimatundervisning blir obligatorisk för alla och att ta fram en strategi för att hantera alla barns klimatoro, till exempel i samarbete med elevhälsan. Ju yngre barnen är desto viktigare är det med goda exempel. Det är ett väldigt bra sätt att skapa hopp, att peka på att vuxna också är oroliga och faktiskt engagerar sig.

4. Undvik skam och skuld

– Barn i 7–8-årsåldern är extra känsliga för skam och skuld så det är viktigt att de inte känner ett ansvar för att bli veganer eller att ändra familjen. De har begränsad makt att påverka. Det kan vara jobbigt för barn att bli varse att deras eget beteende bidrar till att ”skada klimatet”.

5. Låt känslorna ta plats

– Förbered dig själv genom att läsa på och bekräfta dina egna känslor i det här med andra vuxna. Man ska inte lämpa över det på barn, utan försöka hitta kraft själv innan man börjar prata med barn om det. Barn vet redan mycket om klimatet och många är redan väldigt oroliga. Vi vuxna måste injicera oss i det samtalet och finnas där som ett stöd. Vi måste låta känslorna ta plats och inte rygga tillbaka för barns oro. Att låta barn känna saker när de lär sig om klimatet är jätteviktigt för att bygga resiliens. Vuxna hoppar gärna direkt till det positiva utan att göra plats för hur samhället faktiskt kommer att se ut. Att bygga falska förhoppningar om att allt kommer att bli bra är att göra barnen en otjänst. Det är inte farligt för barn att känna oro. Det är en rimlig respons som visar att vi har förstått allvaret och är redo att göra något. Men barn kan verkligen behöva hjälp att hantera sin oro och styra den mot handling.   

MER LÄSNING

Gretas lärare: ”Jag blev nog hennes bästa vän och extra mamma”

Psykologen: Så pratar du med eleverna om klimatkrisen

”Ta ungas oro på allvar, detta är deras verklighet”

”Så ska lärarna möta ångesten”