Sök

Källkritik i klassrummet – nu viktigare än någonsin

Redan innan den ryska invasionen av Ukraina spreds inlägg i sociala kanaler, som oroade barn och unga: att Ryssland ska ­attackera Sverige. Försvarsmakten ger här ett antal råd till lärare för att hjälpa elever att ­avslöja desinformation.

UPPDATERING

Forskningstema Källkritik publiceras i Läraren nr 2 2022, som delas ut från och med den 1 mars. 

Texten är uppdaterad till webben, då Rysslands invasion av Ukraina skedde efter att tidningen tryckts. 

Kriget i Ukraina är inne på sin femte dag. Veckorna innan Rysslands attack pågick en intensiv nyhetsrapporteringen om Rysslands aggressioner mot Ukraina och det försämrade säkerhetsläget i Europa.

I början av året resulterade läget i svenska truppförflyttningar och på Gotland rullade stridsvagnar på gatorna.

Samtidigt började rykten om krigshot mot Sverige dyka upp i sociala medier, bland annat på Tiktok.

Det ledde till att skolbarn blev skrämda, vilket uppmärksammades av Lilla Aktuellt. I programmets chatt skrev barnen bland ­annat: ”Jag har sett på sociala medier att Ryssland kommer att attackera oss, är det sant?”,  ”Har de placerat ut soldater i Göteborg?”, ”Har Ryssland bombat Norrland?”, ”Jag är jätte­nervös och jätterädd.”

Falska rykten spreds på Tiktok.

Försvarsmakten, som vanligtvis inte vänder sig till barn, tog detta på största allvar. 

Micael Bydén, Sveriges överbefälhavare, stod i Aktuellt och sa:

– Var källkritisk. Gå inte i fällan att tro på det här.

Han talade också om hur vi kan möta barn och unga:

– Prata, lyssna, förklara och vägled. Det är mycket desinformation, informationsoperationer och påverkanskampanjer, så tro inte på allt som rör sig där ute.

Råd till lärare i Lilla Aktuellt

Försvarsmaktens kommunikationsavdelning, som tillsammans med en psykolog svarade på frågor i Lilla ­Aktuellts chatt, ger råd till lärare:

– Fråga om barnen sett eller hört ­något om omvärldsläget eller säkerheten i Europa. Öppna frågor fungerar bäst, som till exempel Vad såg/hörde du? och Vad tänkte/kände du då? 

– Ta sedan, tillsammans med barnen, reda på information på webben eller i litteratur.

– Påpeka också att man inte kan lita på allt i sociala medier. 

– Påminn också om att man inte ska dela saker vidare om man inte är helt säker på att innehållet är sant.

Ännu en desinformationskampanj har nyligen drabbat Sverige, där det påstås att svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn och placerar dem i familjehem där de utsätts för sexuella övergrepp, tvingas äta griskött och omvänds till kristna.   

Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) misstänks aktörer med koppling till våldsbejakande extremism ligga bakom.

– För oss är det viktigt att skapa en medvetenhet hos allmänheten om att det är främmande aktörer som försöker skapa polarisering, splittring och hetsar till våld, säger MPF:s operativa chef Mikael Tofvesson till TT.

Han uppmanar också alla som tar del av desinformationen:

– Tänk källkritiskt.