Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Nya visselblåsarlagen: "Tipsa media i stället"

Krångliga regler och oklar nytta gör att det kan vara smartare att tipsa media än att visselblåsa hos arbetsgivaren, menar Lärarförbundets chefsjurist Veera Littmarck.

Den nya visselblåsarlagen träder snart i kraft, med krav på att arbetsgivare upprättar kanaler för medarbetare som vill påtala missförhållanden. Men Lärarförbundets chefsjurist Veera Littmarck menar att det kan vara tryggare att tipsa media om allvarliga fel på arbetsplatsen.

LÄSTIPS: Mer till skolan i oppositionens budget

Den 17 december 2021 träder den i kraft, visselblåsarlagen som bygger på ett EU-direktiv.

Från och med juni 2022 ska alla arbetsgivare med fler än 250 anställda införa kanaler för den som vill visselblåsa. För arbetsgivare med 50 till 249 anställda ställs samma krav från vintern 2022.

Detta sker efter krav från EU.

Men Lärarförbundets chefsjurist Veera Littmarck tycker att det kan vara klokare att höra av sig till media i stället för att använda arbetsgivarens kanaler.

Så fungerar ditt tipsar-skydd

– Som offentliganställd har man både garanterad anonymitet, efterforskningsförbud och repressalieförbud när man tipsar media. Motsvarande regler finns i den kompletterande lagen om meddelarskydd för vissa verksamheter och där omfattas privatanställda i förskola och skola, säger hon.

Det innebär att journalister måste bevara en tipsare anonym, och att arbetsgivare inte har rätt att luska i vem som berättat för media, eller straffa den som gjort det.

Liknande skrivelser finns i visselblåsarlagen, men det är inte helt tydligt hur till exempel lärare omfattas.

Då ska du ringa facket

Veera Littmarck råder därför medlemmar att vända sig till Lärarförbundet innan de blåser i visslan.

– Man kan alltid vända sig till facket. Det handlar om att man ska larma om rätt sak, och man ska larma på rätt sätt. Det är fortfarande inte helt glasklart, och där tycker jag att man ska rådfråga facket innan, säger hon.

De nya reglerna är snåriga och berör främst marknadsområden som offentlig upphandling, konkurrensregler och livsmedelsbestämmelser. För att visselblåsa om arbetsförhållanden krävs att det finns ett allmänintresse.

– Typiskt sätt handlar arbetsmiljöproblem mest om medarbetaren och den personens anställningsförhållanden. Då är det inte ett allmänintresse, om man inte har närmast ”slavliknande förhållanden”, som de svenska förarbetena skriver, säger Veera Littmarck.

Blir det inte ett allmänintresse med tanke att skolan berör barn?

– Troligen är det mycket i skolan som kommer att ha ett allmänintresse eftersom skolan är offentligt finansierad. Men arbetsmiljöproblematik, om jag blir illa behandlad av min chef, så är det inte ett allmänintresse.

Trots att den nya lagen ska skydda visselblåsare, deras kolleger och anhöriga genom att förbjuda repressalier till följd av att de larmat, så ser Veera Littmarck vissa risker.

– Riskerna är att man bygger upp förväntningar på att det ska hända stora saker. I första hand ska man visselblåsa i arbetsgivarens interna kanaler. Och kanske upplever många att de redan har påtalat för chefen vad som inte funkar. Och det är väldigt svårt att bevisa att en anställd blir illa behandlad just på grund av att den personen visselblåst.

MER LÄSNING:

Lönetoppen: Här har lärarna mest betalt

Porträtt: Anders Kompass

Wiman: Detta krävs för att vända negativa lästrenden