Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

”Undervisning är inget för fruntimmer”

Män och åter män. Lärare vid Skara högre allmänna läroverk läsåret 1895-1896. Läroverken och gymnasierna förblev länge männens bastion. I dag har gymnasiet 45 procent manliga lärare.

Förbud mot kvinnliga lärare, lagstiftning som gav männen högre lön, sparken om lärarinnan gifte sig och manlig kvotering till lärarutbildningen.
Vägen till en kvinnodominerad skola har långt ifrån varit spikrak.

Att undervisa är inget för fruntimmer.

Så lät det när den allmänna folkskolan infördes 1842.

Men snart, 1856, kom kraven på att kvinnor skulle få vara lärare. Först när kravet kom från en man, Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta, hände något.

I en riksdagsmotion argumenterade han för att kvinnor skulle få ”uppfostra släktet till redlighet och kärlek”.

”Hennes mildare sinnelag och större tålamod i förening med större snabbhet i uppfattning vore egenskaper som syntes ägnade att bereda henne en framskjuten plats i undervisningsväsendet. Kvinnor med behöriga kunskaper vore därför lämpade som lärarinnor, speciellt vid folkskolorna.”

Lars Johan Hierta ansåg att kvinnor borde få bli lärare.

Två år senare infördes småskolan som inledningen på folkskolan. Den blev snabbt kvinnornas arena. Redan tio år senare var ungefär hälften av småskollärarna kvinnor.

Enligt lagen hade de även rätt till samma lön som sina manliga kollegor.

Ett ovanligt förhållande. Som inte varade för evigt.

Drygt 50 år efter att kvinnorna gjort sin entré vid katedern, 1906, beslutade riksdagen att manliga lärare skulle ha mer betalt än kvinnorna. 1 350 kronor om året mot 1 200 kronor för kvinnorna.

Varför?

Män är familjeförsörjare och behöver därför en högre lön, löd motiveringen till beslutet.

Inte nog med det. För kvinnliga lärare var det fortfarande omöjligt att gifta sig eller skaffa barn. Då fick de sparken.

Och de lärare som hade tjänstebostad fick olika lägenheter. Männen tre rum och kvinnorna två rum. Också det motiverades med männens familjeförsörjning.

Samtidigt kvoterades även män in på lärarutbildningen för att kvinnorna inte skulle bli för många.

Då fick många kvinnor nog. De startade Sveriges Folkskollärarinneförbund som tog upp kampen.

Högt på dagordningen stod lika lön för lika arbete.

En kamp som pågick i decennier.

Män skulle inte bara ha högre lön för att de var familjeförsörjare. De orkade mer än kvinnorna också.

Så här skrev Alfred Frankman, vice ordförande i Sveriges Folkskollärarförbund:

”Nu säger lärarinnorna att de kan sköta en klass lika bra som en lärare. För all del, visst finns det en och annan kvinna med ovanliga krafter […] Att lärarinnorna i allmänhet har samma krafter som lärarna tror väl ingen, utom de själva. Men följden av denna deras tro blir, såsom statistiken visar, ofta överansträngning och åtföljande tjänstledighet för sjukdom.”

Liberala skolpolitikern och ecklesiastikminister Fridtjuv Berg ansåg att kvinnliga och manliga lärare inte skulle ha olika löner.

När Folkskollärarinneförbundet ville att kvinnor skulle kunna bli skolinspektörer var motståndet stort.

Också från Skolöverstyrelsen.

”Lärarinnor har inte fysiska förutsättningar för att bli folkskolinspektör. De orkar inte med de milslånga inspektionsresorna med skjuts”, löd motiveringen.

Lärarinneförbundet var blixtsnabbt att replikera.

”Vilka yrkesutövare har de längsta och besvärligaste resorna här i landet? Jo, barnmorskorna.”

När 30-talet led mot sitt slut hade lärarinnorna vunnit båda striderna.

Efter kriget fortsatte de sitt intåg i skolvärlden, stegvis också i den högre utbildningen.

”Att lärarinnorna har samma krafter som lärarna tror väl ingen, utom de själva.”

Alfred Frankman, vice ordförande i Sveriges Folkskollärarförbund

En förklaring till att många kvinnor kom till skolorna var bristen på arbetskraft efter kriget. Kvinnorna behövdes, säger Eva Gannerud, tidigare docent i pedagogik, som ägnat decennier åt att studera lärarnas arbete ur ett genusperspektiv.

– Lite förenklat kan man sedan säga att kvinnorna ökade i skolan ju fler hemmafruar som försvann.

Framför allt i de lägre stadierna. Läroverken och gymnasierna förblev länge männens bastion. Och det var inte så många år sedan kvinnorna blev i majoritet på gymnasiet. I dag är det 45 procent manliga lärare.

Förskolan och det som motsvarar småskolan har kraftigt dominerats av kvinnor ända sedan andra halvan av 1800-talet. Männen har inte tagit sig in där på samma sätt som kvinnorna gjort i den högre utbildningen.

Även om förhoppningen om förändring var stor på 1970-talet.

Mats Olsson, i många år förskollärarutbildare vid Malmö högskola minns:

– När jag utbildade mig till förskollärare var 3 till 4 procent män. Eftersom vi gick mot ett underbart samhälle räknade vi med att det skulle vara 50/50 inom 20 till 30 år. Men det var en naiv framtidsoptimism att jämställdheten skulle förändra könsmönstren. Det finns faktiskt forskning som säger att ju bättre vi får det, desto starkare blir könsmönstren. Det är lite svårt att ta till sig de tankarna.  

Kvinnors tidsresa - från noll kvinnor till majoritet

1842

Allmän folkskola införs. Skolan ska vara obligatorisk och utbilda alla till kristna och lydiga undersåtar. Inga kvinnor får undervisa.

 

1859

Kvinnor tillåts söka tjänster i folkskolan och kan även gå på folkskollärarseminariet. Lika lön för män och kvinnor införs.

 

1868

Hälften av småskollärarna (två första åren i folkskolan) är kvinnor.

 

1870

Kvinnor kan ta studenten vid privata läroverk. Betty Persson blir den första 1871.

 

1873

Kvinnor får studera vid universitet.

 

1876

Första skolan med gemensam undervisning för pojkar och flickor i alla stadier.

 

1885

Tio procent av folkskollärarna är kvinnor.

 

1906

Högre lön till manliga lärare, enligt riksdagsbeslut. 37 procent lärarinnor i folkskolan.

 

1918.

Kvinnor kan bli läroverkslärare. Kvinnliga lärare får behålla sin tjänst även när de gift sig.

 

1925

I de statliga läroverken finns 50 kvinnliga ämneslärare och 1 400 manliga. Tio år senare är förhållandet 390 mot 1 700.

 

1927

De statliga läroverken öppnas för kvinnliga elever.

 

1937

Löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga lärare avskaffas.

 

1958

Aga förbjuds i folkskolan.

 

1967

Du-reformen slår igenom. Lärare och elever slutar kalla varandra herr, fru och ni. Lika många män som kvinnor i skolan.

 

2001

Eva-Lis Sirén blir Lärarförbundets första kvinnliga ordförande.

 

2021

75 procent av landets lärare i grundskolan är kvinnor.