Sök
Publishing-priset logga

Internationella skolor på frammarsch i Sverige

Alaa Hannas bolag Steam Education har dragit tillbaka 21 av 29 ansökningar till Skolinspektionen om att etablera internationella skolor. 8 är fortfarande under behandling.

En ny skolaktör har ansökt om att få starta ett stort antal internationella skolor i Sverige - med rätt att ta ut skolavgifter. Det visar de nya friskoleansökningarna till Skolinspektionen inför skolstarten 2022.

Skolinspektionen har totalt fått in 222 ansökningar om att starta nya eller utöka fristående skolor inför läsåret 2022/23. Ansökningarna gäller 122 nyetableringar och resten är utökningar av skolverksamheter som redan är igång.

Carin Clevesjö, enhetschef på Skolinspektionens tillståndsenhet, säger att det brukar vara fler som vill utöka befintliga friskolor än starta nya. Det främsta skälet till ökningen beror på att ansökningarna att starta internationella skolor har mer än fördubblats sedan i fjol.

Carin Clevesjö, enhetschef Tillståndsenheten Skolinspektionen Foto: Skolinspektionen

– Det är fyra bolag som drivs av samma person som står för 29 av de 33 ansökningarna. Bolagen har inte haft någon egentlig verksamhet tidigare inom skola i alla fall. De är antingen helt nystartade eller har inte haft någon större aktivitet under de närmaste åren, säger hon.

Tidigare fått tillstånd för sex skolor

Ägaren och vd:n för samtliga bolag heter Alaa Hanna. Han äger moderbolaget Steam Education holding AB och sex dotterbolag till 100 procent. Och det är fyra av dotterbolagen i koncernen som nu ansöker om att få starta internationella grund- och gymnasieskolor runt om i Sverige. Ägaren har, enligt Carin Clevesjö, redan 2019 fått tillstånd via dotterbolagen att driva ett par internationella grundskolor och gymnasier i Göteborg och även en grundskola och ett gymnasium i Uppsala.

– Men ingen av dessa skolor har startat ännu vad vi känner till på Skolinspektionen, säger hon.

Få internationella skolor finns i Sverige

Enligt Skolverkets skolenhetsregister finns i dagsläget totalt 13 aktiva enskilt drivna internationella skolor på grundskolenivå och sex kommunala internationella grundskolor i Sverige. På gymnasienivå finns sju skolor som drivs av enskilda huvudmän. På kommunal nivå finns gymnasier, som erbjuder internationella IB-program.

Jan Björklunds (L) tillsatte under sin tid som utbildningsminister en utredning om internationella skolor. I utredningen, som presenterades i september 2014, lyftes bristen på internationella skolor fram för att företag, universitet/högskolor och andra arbetsgivare, skulle kunna attrahera arbetskraft från andra länder. Problembilden, med för få internationella skolor gentemot efterfrågan, bekräftades ett år senare när den nya S- och Mp-regeringen lade fram proposition om internationella skolor till riksdagen.
Trots det har antalet nystartade internationella skolor inte ökat nämnvärt – förrän nu.

LÄSTIPS Läraren bakom de internationella skolorna

Dragit tillbaka ansökningar

Alaa Hannas ansökningar om att få starta internationella skolor gäller främst större städer och kommuner nära större städer. Hans olika dotterbolag, som ska driva de internationella skolorna, har redan webbsidor för att marknadsföra skolorna. Och om alla nya skolorna skulle fått tillstånd och starta så skulle det inneburit en avsevärd ökning av internationella skolor i Sverige.

Men när Läraren begär ut ansökningarna visar det sig att Alaa Hanna redan har dragit tillbaka 21 av de 29 ansökningarna och att åtta ansökningar nu återstår för både grundskolor och gymnasium i Stockholm, Mölndal, Härryda, Lund, Malmö, Linköping, Västerås och Örebro.

De åtta ansökningar som är kvar utreds nu för ett eventuellt godkännande men inget beslut är ännu fattat för någon av de skolorna.

Det framgår av ansökningarna till Skolinspektionen att skolorna vänder sig till elever från 5-6 år upp till gymnasiet. Storleken på skolorna varierar men en fullt utbyggd skola kan som exempel ha 600 elever enligt beräkningarna och ett gymnasium ett par hundra elever. Elevavgifterna är, utöver den kommunala skolpengen, på mellan 48 000 och 96 000 kr beroende på årskurs.

Fakta: Internationella skolor

En internationell skola är, enligt skollagen, en skola som i stället för att följa en svensk läroplan, bedrivs enligt ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan.

Skolan får ta emot:
• elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid
• elever som gått i skola utomlands under en längre tid och vill avsluta sin utbildning i Sverige
• elever som är på väg att lämna Sverige för en längre tid
• elever som har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med minst en av vårdnadshavarna och som har tillräckliga kunskaper i språket för att kunna följa undervisningen.

En internationell skola får ta ut skolavgifter vid sidan om de kommunala bidragen som motsvarar skolpengen. Skolavgifterna är tänkta att täcka extra kostnader som skolorna kan ha för exempelvis att följa ett annat lands läroplan, löner för lärare som rekryteras på en internationell marknad osv.

Undervisningsspråket kan exempelvis vara engelska, franska, tyska eller något annat språk beroende på läroplan och vilken grupp elever man riktar sig till.

Det finns många skolor i Sverige som kallar sig internationella skolor men som inte är det i juridisk mening, ett exempel är Internationella Engelska skolan. Dessa skolor har ofta undervisning till hälften på svenska och resten på engelska men följer svensk läroplan och får inte ta ut skolavgifter från vårdnadshavare.