Sök

Tålamod och kreativitet SFI-lärarens recept

SFI-läraren Anna Bjärntoft vet att övning och repetition leder fram till målet.

Anna Bjärntofts elever måste lära allt från början. Språket, bokstäverna – ja, allt som krävs för att kunna läsa och skriva på ett helt nytt språk. Dessutom på distans.

Belöningen för SFI-läraren Anna Bjärntoft kommer då hon ser lyckan i elevens ögon, när hon eller han knäckt läskoden och upplever hur en ny värld öppnar sig.

Det finns många hinder för dem som kommer nya till ett land och varken kan språket, de latinska bokstäverna eller läsa och skriva på sitt modersmål. På grund av krig, fattigdom, långa avstånd till skolorna och kulturella traditioner och värderingar i hemländerna har eleverna ibland ingen som helst skolbakgrund. Nu ska de lära sig ett nytt språk, ett nytt alfabet, att läsa, skriva och även hantera en dator. Och göra det på distans eftersom coronapandemin ändrade allt.

Utmaningarna kan ibland tyckas oöverstigliga.

– Den absolut största svårigheten med digital undervisning har de som ännu inte kan läsa eller skriva de latinska bokstäverna. Det kan vara en stor utmaning bara att skriva sitt eget namn eller skapa ett eget lösenord – som ska vara GDPR-anpassat – och som eleven dessutom ska komma ihåg, säger Anna Bjärntoft, som sedan tio år arbetar på Kävlinge Lärcenter utanför Lund.

Hon hann i alla fall ha klassrumsgenomgångar med sina elever om hur ”paddan” fungerar innan pandemin bröt ut.

Annas klass har precis knäckt läskoden och kan avkoda mycket enkel text. Denna termin är det halvklass, fem elever i åldersspannet 22–63 år.

– Jag gillar åldersskillnadens dynamik. Och känslan av att ha hela världen i ett klassrum är fin. Eleverna är så otroligt tacksamma.

Att eleverna har olika modersmål är också en svårighet.

Hur är det egentligen möjligt att undervisa?

– Man måste man vara uppfinningsrik och hitta lösningar som fungerar. Jag kan inte utgå från självklarheter som vi infödda svenskar tar för givna – men som egentligen inte alls är självklara. Innebörden av en pekande pil till exempel. Eller att ett kors betyder sjukhus.

– Kommer man från en berättarkultur är betydelsen sådana symboler inte givna. Det är inte heller att självklart att vända blad på västerländsk vis. Många är vana att bläddra bakifrån och läsa från höger till vänster.

– Jag tvingas hela tiden att tänka om och lära mig nytt. En härlig utmaning. Men min prestation är ändå ingenting jämfört med att ha klarat av att vandra från krigets Syrien genom hela Europa med tre barn. En sådan människa har också viljekraft att klara den här utmaningen.

Anna Bjärntoft arbetar systematiskt och i långsamma steg. Sedan är det öva, öva och öva som gäller.

Om du hade fria resurser, vad skulle du vilja förbättra i undervisningen?

– Då skulle jag vilja ha fri tillgång till modersmålsstöd, det skulle spara tid. Vi har sex olika språk i samma klassrum och nu kan bara boka tolk i begränsad omfattning.

Anna har haft Google Meet-möte med sin klass varje dag under pandemin. Samma tid, samma möteslänk och samma struktur varje dag.

– Tydlig och genomtänkt undervisning är en förutsättning, det blir extra viktigt vid distansundervisning. Att lära ett nytt språk är ingen ”quick fix”.

Tydliga mål

Eleverna behöver också få tydliga mål för varje lektion för att veta vad de ska lära.

– Det gäller att ha fingertoppskänsla och använda din planering som ett stöd och inte som ett manus.

Det är också viktigt att lyfta fel till något positivt så att eleverna inte strävar efter perfektion eller inte vågar testa. Upprepningar och repetition är kunskapens moder och det är av felen de lär sig.

– När jag som lärare känner att ”nu kan vi verkligen inte repetera detta en gång till”, då börjar eleverna lära sig…

Sist men inte minst betonar hon vikten av att bemöta eleverna som de vuxna människor de är, fulla av kunskap och erfarenheter, trots att de inte kan läsa och skriva.

– Att mötas av respekt och ödmjukhet och ha ett öppet och tillåtande klassrumsklimat tror jag är en förutsättning för att lyckas med inlärningen. Jag tror också att det är av största vikt att ha material som är meningsfullt, vuxet och förankrat i elevernas vardag.

Fem undervisningstips

Annas 5 tips:

Så lyckas du med SFI-undervisning på distans

 

1.) DIGITALA MÖTEN: Ha digitala möten med eleverna i mindre grupper varje dag. Det skapar social närvaro och samhörighet.

 

2.) STRUKTUR: Använd samma möteslänk, tid och mötesstruktur varje gång. Ha en tydlig början och ett tydligt slut på lektionen.

 

3.) TYDLIGHET: Tydliggör målet/målen med lektionen. Ge avgränsande och mycket tydliga uppgifter som eleverna klarar av att göra själva. Ge instruktioner multimodalt och visa på fysiska exempel. Formulera dig enkelt, långsamt, tydligt och kortfattat.

 

4.) FEEDBACK: Skapa en kommunikationskanal för frågor och återkoppling. Låt eleverna skicka t.ex. texter och ljudinspelningar som du ger respons på så snabbt som möjligt. (Tänk på GDPR!) Ge inte bara respons på det färdiga resultatet utan även under tiden.

 

5.) FUNKTIONALISERING: Försök konstruera uppgifter som aktiverar förförståelsen och som känns meningsfulla för eleverna. Försök skapa sammanhang där innehåll och kommunikation står i fokus. Ett exempel är att låta eleverna vara uppgiftsbärare. Låt t.ex. eleverna fotografera eller filma sin dag, sin middag eller sin bostad.

Covidkrisen – hon undervisar på fem skolor

Politikerna behöver fact checking om modersmål