Sök
Publishing-priset logga

Svarar på lärarnas tuffa frågor om nya avtalet

En majoritet av reaktionerna har ändå varit positiva efter det nya skolavtalet, menar Johanna Jaara Åstrand.

Vad ska jag vara nöjd med? Hade inte strejk varit det bästa? Och hur ska alla slutkörda ombud orka stångas?
Läraren har samlat några av medlemmarnas mest brännande frågor om Skolavtal-21 – och låtit Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand ge svar på tal.

LÄSTIPS Nio av tio röstade ja till nya skolavtalet

Diskussionen på förbundsordförande Johanna Jaara Åstrands Facebooksida har varit kohet sedan nya skolavtalet blev klart på onsdagkvällen. Här svarar hon på några av dessa frågor, som till viss del är kortade och språkligt bearbetade:

”Vilka reaktioner har du fått sedan avtalet blev klart?” 

– Det har varit hela spektrat från tack, bra jobbat och nu kör vi till fy vad dåligt, vi skulle ha strejkat. Men majoriteten av reaktionerna har ändå varit positiva. Mest har det varit frågor om vad delar i avtalet innebär för just den medlemmen.

”Vad ska jag som enskild medlem vara mest nöjd med i avtalet?” 

– Avtalet har i flera delar förstärkt arbetsgivarens ansvar att minska arbetsbelastningen. Det står nu bl a tydligt att arbetsgivaren ska säkerställa att du har tillräckligt med tid för att utföra ditt uppdrag. Det, tillsammans med de insatser som ska tas fram på kommun- och arbetsplatsnivå, ger viktiga verktyg för en mer hållbar och utvecklande arbetssituation.  

”Vad är du själv mest nöjd med?” 

– Att vi fick igenom så många delar i de yrkanden som vi hade kring arbetsmiljö, lön och kompetensutveckling och att det nu finns mer tvingande skrivningar som binder kommunerna till åtaganden som ska göra skillnad.

LÄSTIPS 13 heta frågor – det här behöver du veta om det nya avtalet

”Hur ska förbundet hinna med och orka hjälpa alla slutkörda ombud ute i kommunerna som stångat sig förgäves mot kommunernas ovilja att satsa på skolan?”

– Det är självklart att vi tillsammans ska jobba framåt! Vi vet att det är ett tufft klimat och svåra förutsättningar som möter många ombud, men det fackliga arbetet är aldrig förgäves. Som centrala parter har vi dessutom förbundit oss att inte lämna någon kommun i sticket.

Bättre med strejk?

”Om facken ville behålla sin trovärdighet hade man valt konflikt. Om inte facken ska stå upp för vår arbetsmiljö, vem gör det då?” 

– Strejk i Sverige är reglerat i lagstiftning och omgärdat med en rad förbehåll i lagstiftningen. Det krävs att det är avtalslöst tillstånd och Medlingsinstitutet har till uppgift att medla med baktanken att det faktiskt inte SKA löna sig att strejka. I vart fall inte att strejka så att man får mer än vad andra fått. Däremot – och det var inte fallet i de förhandlingar som just lett till avtal – kan strejk vara verkningsfullt om man till exempel förvägras det andra fått.

– Men svensk skola står inför stora utmaningar – både i form av lärarbrist och i form av underfinansiering och direkta systemfel, som till exempel finansieringen av svensk skola. Och det är inte frågor som arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer äger i kollektivavtal. Det är politiska beslut i riksdag och regering. Därför driver vi stark opinion, genom politiska samtal, debattartiklar, manifestationer och så som sker just nu – vårt upprop om att det räcker nu som hittills samlat över 10 000 underskrifter. Vi väcker uppmärksamhet, vi söker stöd och vinner sympati för de lösningar vi ser måste till.

– Så strejk har sin roll i den fackliga verktygslådan, förhandlingar sin och opinionsbildning sin. Vår framgång är helt beroende av att vi väljer rätt verktyg i rätt sammanhang, för att få allmänhetens stöd och uppställning bakom det vi gör.

”Förskolan känns som vanligt bortglömd?”

– De skarpare skrivningar vi fått till gäller alla oavsett om man jobbar på semestertjänst eller ferietjänst. Detta avtal innehåller mer stöd för att till exempel kunna teckna lokala kollektivavtal om planeringstid där det inte redan finns. De insatser kring exempelvis arbetsmiljö som ska tas fram, ska göras utifrån varje skolforms uppdrag. Det betyder att arbetsgivarna behöver arbeta med förskolans förutsättningar specifikt.

”Ni hade behövt pressa SKR hårdare!? Kommunerna är rent utsagt usla på att satsa på skolan. Så ett förstatligande vore medicinen.”

– Tro mig, vi har verkligen pressat SKR. Men jag håller helt med, staten måste ta större ansvar, inte minst för en likvärdig finansiering. Det finns en rad problem som vi aldrig kommer komma till rätta med om de inte kliver in och tar ett helhetsgrepp.

”De 2000 kronorna som är framförhandlade, får jag som varit föräldraledig två månader del av hela summan? Vilka gäller den?” 

– Ja, det får du. För att ha rätt till engångsbeloppet behöver du ha varit anställd, medlem och månadsavlönad den 1 april 2021. Föräldraledighet eller sjukskrivning ska inte sänka beloppet.

LÄS ÄVEN

SKR: ”Det här är vi mest nöjda med i nya avtalet”

JA till nytt skolavtal – så påverkas Sveriges lärare