Sök
Publishing-priset logga

Skolavtal 21: Så funkar avtalsförhandlingarna

Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström vill se ett skarpare skolavtal, kanske med tidsgränser, för att undvika att historien upprepar sig från det nuvarande.

Det nuvarande avtalet, Skolavtal-18, fick inte den effekt som Lärarförbundet hoppats. I kommande avtal vill förhandlingschefen Mathias Åström se en deadline för kommunernas arbetsmiljöinsatser.
– Lärare måste få lättare att andas, säger han.

LÄSTIPS: CORONABONUS ETT AV KRAVEN

”Just nu är det en vecka då inget händer.” säger Mathias Åström, Lärarförbundets förhandlingschef och tillägger: ”Det är superspännande”.

Att inget händer på hans sida av förhandlingsbordet, betyder att det är full fart hos motparten, Sveriges kommuner och regioner (SKR).

– Bollen ligger hos dem, säger han.

Kritiken mot avtalet

Pressen är extra hård på både Lärarförbundet och förhandlingskompanjonen Lärarnas Riksförbund, att driva igenom ett avtal som faktiskt ger effekt. Detta eftersom nuvarande avtal inte fått den effekt på arbetsmiljön som Lärarförbundet hoppats.

– Vi vet vad som krävs, och det driver vi hårt. Vi måste få till ett stabilt sätt att ta hand om arbetsbelastningen. Alla lärare måste känna att det händer något under nästa avtalsperiod. Det måste bli lite lättare att andas. Att som lärare känna allt inte är upp till dem, säger Mathias Åström.

Skolavtal-18 fick kritik för att det var för löst formulerat, att det inte hänt något. I backspegeln, hade du kunnat göra något annorlunda?

– Vi hade kunnat driva på ännu hårdare när det gäller ”ska”-hänseendet, säger Mathias Åström. 

Han syftar på att formuleringarna i avtalet inte är tillräckligt hårda:

– Vi ser att det inte hänt tillräckligt. För många kommuner har gjort för lite, de svek kommuner som faktiskt har gjort viktiga insatser. Sen kan man inte bortse från att det kom en pandemi. Huvudmännen har fått andra förutsättningar än de som rådde då. Och vi borde vi ha kommit igång snabbare med stödarbetet. Lokalt förlorade man mycket tid på att sitta och vänta på oss nationella parter, säger han.

Därför har lärarfacken infört en deadline i sina kravformuleringar inför Skolavtal-21.

Innan deadline, lärarfacken yrkar på ett år, ska huvudmännens arbetsmiljöarbete och insatser vara på plats.

”Viktigt med muskler”

– Vi måste ha ett skarpare avtal, och det är inte orimligt med en tidsgräns. Sen behöver vi som nationella parter följa upp och kontrollera att kommunerna har gjort vad de ska och satt in extra stöd där det behövs. Det är avgörande för oss att få till ett krav med muskler, men ibland är ju det som är viktigast för oss också det som kan vara mest svårsmält för arbetsgivarorganisationen. Det blir tuffa diskussioner hela vägen in i kaklet, säger Mathias Åström.

Niclas Lindahl är förhandlingschef på SKR. Han säger också att covid-19 påverkat införandet av arbetsmiljöarbetet.

Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKR. Foto: Hans Alm

– Fokusområdena arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning påverkar kompetensförsörjningen. Det är ett långsiktigt arbete som tar tid och måste få ta tid, säger han.

Hur lång tid det ska få ta är en känslig fråga, och ingår i förhandlingsarbetet.

Hur stor är risken för att nya avtalet blir en papperstiger?

– Vi vet att ett avtal kan vara värt i stort sett pappret det är skrivet på. Men det kan också vara värt väldigt mycket. Det krävs att centrala parter spänner sig för vagnen, att lokala parter får ett tydligt avgränsat uppdrag och att de får stöd. Staten behöver också ta ett större ansvar. Då finns det enorma förutsättningar att lyckas, säger Mathias Åström.

Så funkar förhandlingarna

  • De 101 delegaterna i avtalsdelegationen nomineras av sina avdelningar, och utses av en krets av flera avdelningar. De valda representerar sedan alla medlemmar inom kretsen.
  • Alla medlemmar får lämna förslag till yrkande till förbundsstyrelsen, även förslag på krav på Sveriges kommuner och regioner, SKR. De är med fram till att förbundet slår fast sina krav.
  • Sedan tar Lärarförbundets styrelse tillsammans med styrelsen för LR fram gemensamma krav, som sedan röstas om i respektive avtalsdelegation.
  • Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund antar de gemensamma kraven på SKR.
  • 18 december: Kraven överlämnas till SKR.
  • Veckan efter jul: Förhandlingarna inleds.
  • 1 januari-31 mars: Förhandlingschefer för respektive förbund, samt tre förhandlingsansvariga från SKR deltar.
    Samtidigt för Lärarförbundet, LR och SKR:s politiska ledningar samtal.
  • Lärarförbundets avtalsdelegation samlas under arbetets gång, för att lämna synpunkter på förhandlingsutvecklingen.
    När det finns ett förslag till nytt avtal som förbundsstyrelsen står bakom bjuds avtalsdelegationen in igen för att ta ställning. Sedan får förhandlingsdelegationen rösta, majoritetsbeslut gäller.
  • 31 mars: Skolavtal-18 löper ut, och Skolavtal-21 bör vara färdigt.
    Hur långt avtalet gäller är också en fråga för förhandling.

Skärmavbild 2021-02-25 kl. 14.20.43.jpg

Läs mer om avtalsförhandlingarna på Lärarförbundet.se