Sök

Behövs en seriös debatt om undervisning i modersmål

Hamid Zafar, Lärarens krönikör.

Kristdemokraterna har gått ut med förslaget att skrota modersmålsundervisningen. Förslaget har väckt reaktioner, även internt inom partiet.

Jag tillhör en av de elever som fick modersmålsundervisning under min uppväxt. En eftermiddag varje vecka åkte jag och min lillasyster till en skola i vår stadsdel för att tillsammans med en liten grupp elever få undervisning på mitt modersmål. Jag kan inte på rak arm hävda att den stärkte mig och min lillasyster att utvecklas i vårt modersmål eller utveckla vår svenska. Däremot tröstade vi oss med att vår lärare tog med sig bullar och godis. Det som däremot hjälpte oss i att stärkas i det svenska språket var alla ändlösa timmar på det lokala folkbiblioteket där vi plöjde igenom bokhyllorna.

Ett av de argument som kritikerna framfört är att andelen behöriga modersmålslärare är för få. Det argumentet är befogat. I Sverige har knappt 30 procent av lärarna som undervisar i modersmål en pedagogisk högskoleexamen (Skolverket 2019). Det är lägst av samtliga lärarkategorier. Så har det dock inte alltid sett ut.

När regeringen presenterade propositionen om hemspråksundervisning för invandrarbarn 1975 lyftes specifikt bristen på tvåspråkiga hemspråkslärare. 1977 startades därför en särskild utbildning för hemspråkslärare. En utbildning som avvecklades 1988. Sedan dess har Sverige i praktiken inte haft en utbildning som specifikt vänder sig till modersmålslärare. Vilket i sin tur bidragit till att kvaliteten på undervisningen skiljer sig åt i landet och att det saknas en någorlunda likvärdighet.

Det andra kritiska argumentet är att modersmålsundervisningen är en utgift som kommuner inte ska bekosta. Om vi blickar ut i övriga Europa så kan vi konstatera att i många länder har ansvaret för modersmålsundervisningen lagts på ideella krafter som exempelvis kulturföreningar. Undervisningen bedrivs inte i kommunens egen regi och belastar inte heller den kommunala budgeten på samma vis.

I Sverige finns det också en gammal ideologisk tradition av att elever som får undervisning på sitt modersmål också ska tillgodogöra sig det svenska språket snabbare. Som rektor på två mångkulturella skolor där över 50 procent av eleverna hade undervisning på modersmålet så är jag inte alls säker på en sådan effekt. På en skola där den absoluta majoriteten av eleverna inte har svenska som sitt förstaspråk så är det andra faktorer som har en avsevärt större betydelse. I vilken utsträckning marineras man i korrekt talad svenska? I vilken utsträckning kommer barnen i kontakt det svenska språket på sin fritid? Hur ofta läser barnets föräldrar på hemmaplan?

En lärare i förskoleklass berättade häromsistens för mig att hon upptäckt att många av barnen använder sig av engelska begrepp i stället för svenska eftersom de tittar på Youtubefilmer på fritiden. Uppmaningen från läraren till vårdnadshavarna var att se till att de tittar på filmer på svenska. Det nya medielandskapet har resulterat i att barn som är födda i Sverige saknar basala begrepp på svenska när de börjar i skolan. Mot sådana krafter har modersmålsundervisningen föga effekt.

Lyssna på Hamid Zafar i podden ”Hamid & Maria”!