Sök

Stora förändringar av gymnasieskolan med Skolverkets nya förslag

Flera gymnasieämnen kan splittras och helt nya ämnen skapas, vilket i sin tur kommer att påverka lärarnas behörighet. Det står klart när Skolverket nu presenterar sitt första förslag av den stora gymnasiereformen där ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg. Läraren.se har pratat med Skolverkets Torun Rudin om de viktigaste förändringarna.

Mindre stress och djupare ämneskunskaper för eleverna och mer fokus på undervisning än bedömning för lärarna. Det tror Torun Rudin, enhetschef på läroplansavdelningens gymnasieenhet på Skolverket kommer blir några av vinsterna med ämnesbetygen.

Ytterligare 500 ämnen kommer i nästa remiss

Skolverkets första förslag av ämnesbetygsreformen i gymnasieskolans olika former är omfattande, med 68 bilagor. Det har nu lagts ut på Skolverkets webb så alla lärare och andra intresserade kan ta del av förslagen och ge synpunkter. Ändå är det bara första remissomgången. I nästa remissvända i slutet av året ska ytterligare cirka 500 ämnen inom främst yrkesområdena och de estetiska områdena presenteras. Men även de moderna språken kommer finnas med där.

Förslagen som nu läggs fram handlar framför allt om förändringar som berör de nio gymnasiegemensamma ämnena, delar av de nationella programmen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och även de allmänna delarna av den stora ämnesbetygsreformen som kräver beslut av regeringen och i vissa fall även riksdagen.

Torun Rudin, enhetschef på läroplansavdelningens gymnasieenhet på Skolverket.

– Det har varit full verkstad för att få ihop allt, säger Torun Rudin.

Slutbetyget är det som räknas

Tanken med ämnesbetygsreformen, som ska träda i kraft för de elever som börjar gymnasiet höstterminen 2025, är att gymnasieelever ska få ett fördjupat och stegrat lärande under sina ämnesstudier. Det ska vara vilka ämneskunskaper eleven har i slutet av gymnasietiden som räknas – inte vad eleven från dag ett presterar på varje enskild kurs som i dagens gymnasieskola. Ämnesbetygsreformen liknar inte alls det äldre linjegymnasiesystemet som en del lärare själva kanske gått i poängterar Torun Rudin. Utan som lärare behöver man få tid och stöd i hur den nya modellen kommer att påverka undervisningen och se hur de nya ämnena hänger ihop i en röd tråd.

– Den stora förändringen i den här reformen är att ämnena kommer att delas in i nivåer som väldigt tydligt ska bygga på varandra så att det till slut är helt rimligt att det sista betyget du får som elev ersätter alla andra nivåbetyg du har haft tidigare i det ämnet, säger Torun Rudin.

Det förutsätter att varje ämne konstrueras på ett sätt så att innehållet breddas och fördjupas för varje nivå men i grunden utgår från samma kunskapsområde. Så är inte dagens kurser på gymnasiet uppbyggda utan varje kurs är en avslutad del av gymnasiebetyget.

– Med det nya ämnesbetygssystemet behöver du som lärare inte veta någonting om vilken bedömning en annan lärare gjort av en elev på en lägre nivå i ett ämne. Däremot behöver en lärare förstå och sätta sig in i de nivåer som ligger under den nivå som hen själv undervisar i eftersom en högre nivå i ett ämne förutsätter underliggande kunskaper som kopplas till nästa högre nivå. Det kan upplevas lite repetitivt i vissa fall och i andra kan det bli för stor skillnad mellan nivåerna. Det är sådant vi kan behöva justera och få synpunkter på så det blir bra. Det är det betyg som läraren sätter på sista nivån som gäller för ämnet, säger Torun Rudin.

Förslagen väntas väcka känslor

Stora reformer av skolan brukar få känslorna att svalla hos både lärare, forskare och allmänhet. För första gången har Skolverket tagit hjälp av ett par hundra lärare som statistiskt valts ut för att ingå i en webbpanel. De har fått svara på frågor och lämnat synpunkter vid några tillfällen under arbetets gång på Skolverket.

Förslaget har nu gått ut på en vanlig remissrunda till fackförbund, organisationer, ett 30-tal kommuner, friskolehuvudmän och andra skolaktörer. Samtidigt har förslaget lagts ut på Skolverkets webb för att myndigheten lärare eller skolor ska kunna ge spontan respons under de tre månader som remissen pågår.

Det är en rad saker som påverkas av att gymnasiet ändras från dagens kursbetygsystem till ämnesbetyg.

Ämnen förändras och behörigheter påverkas

För att de framtida ämnena ska kunna byggas på i nivåer och breddas och fördjupas så krävs det förändringar i dagens ämnen eftersom de kan vara ganska disparata. Det innebär att delar som tidigare legat inom ett ämne kan bli egna ämnen eftersom de har så olika karaktär. Inom exempelvis ämnet svenska 1-3 kan det bli saker som lyfts ur till egna ämnen.

– Idag finns det också fördjupningskurser inom svenskämnet som bara handlar om exempelvis retorik och de går inte att foga in i det nya nivåsystemet utan det får i så fall bli ett eget ämne. Och sådant här ser vi i ganska många ämnen som innebär att vi behöver dela upp dem, säger hon.

Moderna språk kommer inte heller kunna vara ett ämne utan ämnena blir franska, spanska, tyska osv.

De nya ämnena påverkar också lärarnas behörigheter att undervisa. Skolverket tittar nu på hur de på ett sorts automatiserat sätt kan hanteras så lärare slipper en massa krångel med att ansöka om de nya behörigheterna. Samtidigt som Skolverket tar fram vad som ska ingå i ämnena tittar man också på vilka behörighetsregler som ska gälla.

– Tanken är att lärarna fortfarande ska ha kvar sin behörighet även om det kan blir i flera ämnen än idag när de delas upp. De behörigheter man har i dag kan behöva omvandlas, förklarar Torun Rudin.

När nya ämnen skapas kan det också öppnas möjligheter för lärare i andra ämnen att bli behöriga i ämnen som de kanske studerat men som inte legat i deras ämnesbehörighet tidigare.

Meritpoängssystemet blir kvar

Skolverket lämnar inga förslag om att ändra meritpoängenssystemet.

– Vi förutsätter att det kommer att ligga kvar som idag. Och att de nya nivåerna som motsvarar dagens kurser bör ge eleverna meritpoäng på samma sätt som idag, säger hon.

Skolverket har också lämnat förslag på hur examinationer ska gå till och vill tydliggöra var den avsedda nivån för ett gymnasiearbete bör ligga.

– Vi har fått många inspel i den frågan allt från att nivån på arbetena anses för låg till att den i praktiken genomförs på en extremt hög nivå. Vi har nu tagit fasta på den gymnasiala utgångsnivån som gymnasiearbetet faktiskt ska ha och som regeringen fattat beslut om och hur det ska omsättas i praktiken.

– I remissen ligger alla examensmålen med och där finns målen för gymnasiearbeten. Förhoppningsvis blir det tydligare vilka nivåer vi faktiskt pratar om program för program, säger Torun Rudin.

Lärare har uttryckt till Skolverket att man har haft svårt att se kopplingarna mellan läroplan, examensmål och ämnesplaner. Och undrat hur man ska ta hand om läroplansperspektivet. Skolverket har i sitt förslag prövat att stärka de kopplingarna.

– Vi har försökt se var det kan vara bra och möjligt att göra sådan koppling som då blir programspecifik eller ämnesspecifik för att det ska bli användbart, säger Torun Rudin.

Några ytterligare förslag från Skolverkets remiss:

• Regeringen har varit tydlig med att det ska kunna finnas blandbetyg där gamla kursbetyg kombineras med nya ämnesbetyg för elever som vill fortsätta studerar på Komvux. Det krävs dock att regeringen gör en del ändringar i förordningar för att det ska bli möjligt.

• Alla gymnasieprogram ska få ett tydligare och mer likvärdigt bildningsinnehåll. Skolverket har försökt synliggöra bildningsperspektiv i olika ämnen där det fungerat. Det finns idag, enligt Skolverket, ganska stora skillnader när det gäller bildningsinnehållet i exempelvis gymnasiesärskolans program mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program och enskilda ämnen.

• Det finns förslag på hur redovisningsformerna för gymnasiearbetena ska kunna förändras på exempelvis naturvetenskapsprogrammet för att skapa en större öppenhet för andra redovisningsformer än skriftliga.

• Gymnasiesärskolan ska få tydligare utgångar i sina nationella program men det kommer att bli ännu tydligare i nästa remiss där alla yrkesämnena är med. Programmen ska bli bättre kopplade till arbetsmarknaden och ge eleverna bättre möjligheter till att hitta arbetsplatsförlagt arbete.

• Det föreslås ändrade examensmål för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år