Sök

Kritik och glädje över gymnasieförslag

Regeringens utredare Lars Stjernkvist presenterade sitt utredningsförslag om hur utbudet av gymnasiala utbildningar ska se ut i framtiden.

Vissa gymnasieutbildningar – som inte leder till arbete – kan tvingas ”banta” om arbetsmarknadens behov ska få styra mer än elevernas val. Det är en av konsekvenserna i den statliga utredning om gymnasieskolan som möts av såväl stark kritik som glädje.

När den särskilda utredaren Lars Stjernkvist på måndagen presenterade sitt utredningsförslag om hur utbudet av gymnasiala utbildningar ska se ut i framtiden så fick han mothugg direkt av Sveriges kommuner och regioner (SKR). Mats Gerdau, ordförande för utbildningsberedningen på SKR, sågar förslaget och kallar det ofärdigt. Han anser att det kan skapa mer problem än det löser genom att staten föreslås gå in och styra upp kommunala uppdrag vilket, enligt honom, kan ge en tröghet i systemet och en otydligare ansvarsfördelning. Inte heller Friskolornas riksförbund tar emot förslaget med någon större entusiasm.

– Vi tror inte på statlig dimensionering. Förslaget innebär att friskolor inte kan ha någon långsiktighet i sin planering och det blir ett större risktagande och osäkerhet än med dagens system, säger Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund.

Ger en tryggare arbetsmarknad

 Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande på Lärarförbundet, är tvärtom positiv till den omfattande utredningen på 1004 sidor. Även om både elever och lärare kan tvingas pendla mer mellan kommuner för att nå sina arbeten och utbildningar.

– Förslagen innebär att man tar ett större helhetsansvar kring dimensionering och planering och säkrar ett mer likvärdigt utbud, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hon ser att det kommer ge en tryggare och stabilare arbetsmarknad för flertalet lärare och ge bättre planeringsmöjligheter som kan öka kvaliteten i utbildningarna. Hon menar tvärt emot Ulla Hamilton att det ger en långsiktighet i utbildningar från att man idag inte vet från ett läsår till ett annat om en utbildning kan ges eller inte då det helt styrs av hur eleverna söker.

– Det är inte ansvarsfullt att elever lägger flera års studietid på gymnasiet men sedan inte har ett jobb att se fram emot. Så jag tror att detta kommer uppskattas av både lärare och elever, säger hon.

Lars Stjernkvist föreslår att arbetsmarknadens behov ska styra utbudet av yrkesprogram i högre grad än för både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. I dag är det främst elevens val som styr ifall en gymnasieutbildning finns eller inte i kombination med kommunernas ekonomiska förutsättningar.

– Jag föreslår att det tydligt ska framgå av lagen att den som är ansvarig ska ta hänsyn både till elevers efterfrågan, men dessutom arbetsmarknadsbehov. Det här ska vägas lika, säger Lars Stjernkvist.

Konkurrens om elever

Många kommuner konkurrerar idag om eleverna mellan sig och även med friskolor vilket riskerar att urholka resurserna för utbildningar och försämra kvalitén. Förslaget är att staten ska besluta ramen för hur många platser olika gymnasieprogram ska ha men att kommunerna i samarbete med regionerna beslutar vilka utbildningar de vill erbjuda och var de ska ligga. I det samarbete föreslås även fristående skolor ingå då de omfattas av den statliga dimensioneringen, enligt förslaget.

Varje liten kommun har inte råd att erbjuda ett fullt gymnasieutbud. Därför föreslår Lars Stjernkvist att minst tre kommuner ska gå samman för att samarbeta om gymnasieutbildningarna.

Utredaren konstaterar att det kommer krävas större samverkan mellan kommunerna för att matcha och balansera arbetsmarknadens och elevernas val inte minst när det gäller vissa dyra yrkesutbildningar som lockar få elever.

Han poängterar att det kommer finnas ett stort behov av omskolning och vidareutbildning i spåren av Corona och då behövs det en bättre matchning mellan utbildning och sökande – som leder till arbete. I dag skriker många branscher efter arbetskraft samtidigt som platserna på vissa yrkesprogram gapar tomma.

Inte ens under tortyr

På presskonferensen visade Lars Stjernkvist beräkningar som gjorts över hur sannolikt det är att elever kommer att ha arbete eller studera på en eftergymnasial utbildning två år efter genomgånget gymnasieprogram. Medan det var knappt 4 av 10 studenter på det estetiska programmet som hade arbete eller studerade vidare så var det 8 av 10 på fordon- och transportprogrammet och barn- och fritidsprogrammet låg mittemellan med 6 av 10 studenter.

TT ställde frågan på presskonferensen vilka program som kommer att bantas med tanke på den bild han just visat upp.

– Inte ens om du torterar mig kommer jag presentera en sådan lista på vilka de utbildningarna skulle vara, sade han.

Det underlaget får staten ta fram i dialog med kommunerna och regioner, sade han.

Lars Stjernkvist medgav att hans utredning innehåller politiskt laddade vägval där många är eniga om problemen men där lösningar på problemen ser olika ut kring hur man bäst tryggar kompetensförsörjningen i Sverige och utnyttjar skolans resurser på bästa sätt.

Förslaget kommer nu att skickas ut på remiss.

– Förändringarna kommer kräva politiska eftergifter från både höger och vänster, sade utbildningsminister Anna Ekström (S).