Sök

Kritiken mot friskolornas rapport: "Nonsens"

Flera skolexperter riktar nu skarp kritik mot rapporten från Friskolornas riksförbund.

Friskolornas riksförbund får skarp kritik för den rapport som underkänner de kommunala huvudmäns kvalitetsarbete.
– Värdelöst nonsens, säger Johan Ernestam, Lärarförbundet.
– Folk stirrar sig blinda på elevunderlaget, svarar Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

I rapporten Skolornas verkliga utmaningar från Friskolornas riksförbund toppar Internationella engelska skolan listan över huvudmän med flest gymnasiebehöriga nior. Göteborg ligger i botten, sett till de största svenska skolhuvudmännen.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, menar att det på många ställen i landet saknas systematiskt uppföljning av skolornas kvalitetsarbete.

Nu får hon skarp kritik av flera skoldebattörer.

Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet.

Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet:

– Rapporten tar inte hänsyn till skillnaderna i elevunderlag, och vi vet att skillnader i elevunderlag driver det mesta av skillnaderna mellan skolor. Den tar inte heller hänsyn till skillnader i bedömning. Det är centrala aspekter, säger han.

”Skillnaderna är väldigt små”

Läraren.se har tidigare intervjuat Anna Sjögren, docent vid IFAU, som är en av författarna bakom den del av Långtidsutredningen som handlar om likvärdighet i svensk skola. Hennes rapport kunde visa på bättre resultatutveckling hos friskolorna.

– Men skillnaderna är väldigt små, av totalt 22 meritpoäng i skillnad mellan fristående och kommunala skolor kan 18 förklaras av skillnader i elevunderlag och bedömning. Och även om IFAU inte undersöker skillnader mellan grupper som inte når gymnasiebehörighet, vet vi att nyanlända är extremt överrepresenterade. Och framförallt de som kommer från fattiga länder, krigshärjade länder och som kommit hit sent. Och de är kraftigt överrepresenterade på kommunala skolor, säger Jonas Vlachos.

Enligt honom går det inte att dra slutsatser om kvalitetsarbetet hos huvudmännen utifrån uppgifterna i rapporten.

– Vi vet att det finns en stark koppling mellan studiero och generell arbetsmiljö och elevunderlagets sammansättning. Vi vet att lärare är viktiga. Och har vi en grupp skolor som på grund av sin elevkomposition har lättare att rekrytera lärare och som även har lättare att upprätthålla studiero på grund av att man har en annan typ av elever och en annan typ av föräldrar, med mindre problem hemma. Givet vad vi vet från forskningen är det troligt att en del av skillnaden beror på det, säger Jonas Vlachos.

”Negligerar bakgrundsskillnader”

Johan Ernestam, utredare på Lärarförbundet, går ännu längre i sin kritik.

– Jag ser på två sekunder att rapporten inte håller måttet. Skillnaderna i resultat handlar sannolikt om andra saker än skolkvalitet. Det är en rapport som negligerar bakgrundsskillnader, men hävdar att den handlar om skolkvalitet. Utan bättre statistiska metoder kan man inte uttala sig om skolkvalitet, säger han.

Rapporten tar ju upp föräldrars utbildningsbakgrund, och elevernas migrationsbakgrund. Vad hade mer behövts?

– Man måste kombinera dem. Det är ju inte så att alla med utländska bakgrund har föräldrar med samma utbildningsnivå, eller kommer från samma land. I Björn Åstrands utredning ser man att andelen nyanlända som är från olika länder skiljer sig kraftigt åt. I kommunala skolor är två tredjedelar av de nyanlända eleverna från låg-HDI-länder (human development index) medan det i fristående skolor bara är en tredjedel. Av det vet man ju på förhand att de nyanlända eleverna i fristående skolor kommer klara sig bättre, men i rapporten jämförs alla nyanlända med varandra. Och de med utländsk bakgrund som väljer fristående skolor har generellt mer välutbildade föräldrar. Beaktar man inte sådant kan man inte göra några jämförelser eller dra några slutsatser alls, säger Johan Ernestam.

”Kommuner har utbudsansvar”

Linnea Lindquist är rektor i Göteborg, och arbetar på en skola där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska.

– De kommer till oss med väldigt svagt ordförråd, och vi måste bygga språket från början samtidigt som vi ska jobba med ämneskunskaperna. Sen tar de inte upp i rapporten det jag blir mest förbannad över, är att kommunen har utbudsansvar. Vi kan inte ha fulla enheter. Vi måste bereda plats för alla invånare. En kommun kan inte säga att skolan är full. Skolpengen är lika stor för kommunala skolor som friskolor, men vi har ett större uppdrag. Om man läser den här rapporten och inte har kunskap om hur systemet är riggat, kan man få bilden att friskolor är jättebra och kommunala skolor är jättedåliga. Och det är inte så det är. Det är förutsättningarna som är olika, säger hon.

I en uppmärksammad tweet avslöjade hon tidigare hur rektorer för friskolor tar kontakt för att få referenser på elever som sökt till deras skolor.

– Det är inte konstigt att skolorna vill välja sina elever. Har man flera lever som behöver stöd äventyrar det vinstmarginalen. Och skolan vill inte få rykte om att ha stökiga klasser, säger Linnea Lindquist.

Gigantisk utmaning

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, ställer sig frågande till kritiken mot rapporten.

– Vi pratar om skolhuvudmännen. Vilket system du har som ägare, oavsett som kommunal huvudman eller som friskola, för att se att du uppfyller de krav som staten förväntar sig?

Rapporten är en beskrivning av en gigantisk utmaning mot bakgrund av den förändring som skett av elevunderlaget, säger hon.

Hur stor är den utmaningen för era medlemmar?
– Det är en gemensam utmaning. Den är lika stor för fristående skolor som kommunala skolor i och med att det svenska samhället drabbas av detta. Det är otroligt viktigt att sluta slå varandra i huvudet med om det är fristående huvudmän eller kommunala huvudmän. Det finns kommuner som är framgångsrika, det finns fristående huvudmän som är framgångsrika. Det är det viktiga. Jag fattar inte att folk inte förstår detta. De stirrar sig blinda på elevunderlag. Det är inte vad det handlar om. Det handlar om utmaningar för det svenska samhället och där måste vi lära oss av varandra, säger Ulla Hamilton.

Här är huvudmannen med flest gymnasiebehöriga nior

”Friskolerapporten är oärlig och förvanskar sanningen”