Sök

Forskare: Glädjebetyg vanligare i friskolor

Forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson (mitten) presenterar nya siffror som återigen slår fast att det sätts fler glädjebetyg i friskolor. Enligt Helén Ängmo (vänster), Skolinspektionens generaldirektör, ska man passa sig för att dra alla friskolor över en kam. Ulla Hamliton (höger), vd för Friskolornas riksförbund, bestrider inte slutsatserna i rapporten, men menar att det blivit bättre sedan 2016.

Ännu en forskningsrapport har kommit till samma slutsats: glädjebetyg är vanligare i fristående gymnasieskolor än i kommunala. Och de är extra vanliga i skolor som drivs i aktiebolagsform.
– Detta är problematiskt då vi får ett snedvridet urval till högre studier, säger nationalekonomen Lovisa Persson vid Institutet för näringslivsforskning på Högskolan Kristianstad.

Läs också

Ny granskning: Friskolor delar ut 50 procent fler A i betyg

Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Fyra förslag på nya betygsmodeller

 

Hon och kollegan Karin Edmark vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet har skrivit rapporten ”Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor” för SNS där de också presenterade rapporten inför en stor publik på måndagen.

– Vi känner oss helt trygga med att vi i våra data fångar upp just det som påverkas av om eleven gått i en fristående gymnasieskola jämfört med en kommunal, säger Lovisa Persson.

Lovisa Persson. Foto: Karl Gabor

Forskarna har tillämpat samma metoder som använts i flera tidigare studier på området. Man har tagit hänsyn till faktorer som elevernas kön, betygssumma i nionde klass, i vilken region de gick i högstadiet och föräldrarnas födelseland. 

”Ett tydligt mönster”

De har studerat alla elever som började gymnasiet åren 2009-2013, vilket betyder att den sista gruppen gick ut skolan 2016.

– Vi fann ett tydligt mönster. Jämfört med elever på kommunala gymnasieskolor får elever som gått på friskolor oftare högre kursbetyg än de betyg de fått på motsvarande nationella prov.

Karin Edmark. Foto: Karl Gabor

Och de fann ett mönster till:

– Friskolorna tenderar att vara mer generösa när det gäller själva rättningen av de nationella proven i engelska och svenska. Det mönstret såg vi däremot inte vad gäller proven i matematik, vilket troligen beror på att där är frihetsgraderna vid rättningen lägre.

Det får i sin tur effekten att skillnaderna mellan provbetyg och kursbetyg är allra störst inom matematik – vilket också betyder att skillnaderna i betyg mot kommunala skolor är extra stor inom just det ämnet.

Ulla Hamilton. Foto: Pressbild

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, var en av panelisterna som bjudits in till att kommentera rapporten:

– En intressant rapport, men vi tycker inte att det är kul att hela tiden anklagas för att sätta glädjebetyg.

Haft omfattande diskussion

Hon bestrider inte slutsatserna i rapporten, men menar bestämt att det blivit bättre sedan 2016.

– På senare år har det ju kommit flera rapporter om glädjebetyg vilket lett till att vi inom friskolorna har haft en omfattande diskussion om provrättning och betygsättning. Jag tror absolut att det ser annorlunda ut i dag, det har skett stora beteendeförändringar.

Men hon fick mothugg av Pontus Bäckström, utredningschef på Lärarnas Riksförbund:

– Vi gav ut en rapport 2011 och sedan ytterligare en 2016. Och resultaten var snarlika, glädjebetygen fortsatte att vara vanligare i friskolor. Så det har funnits tid att rätta till detta, men ännu har det inte gjorts.

Läs också

Ny granskning: Friskolor delar ut 50 procent fler A i betyg

Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Fyra förslag på nya betygsmodeller

– Forskarna pekar ut gymnasiefriskolornas lägre andel behöriga lärare som en huvudförklaring till den bristfälliga betygsättningen. Pontus Bäckström ville också göra en poäng av detta:

– Har lärarna på friskolorna längre erfarenhet? Nej. Får de mer fortbildning? Nej. Har de mer undervisningstid med eleverna? Nej. Slutsatsen måste vara att betygsinflationen är den mest rimliga förklaringen till att elever i friskolorna får högre betyg.

”Ingen fördel”

En ytterligare slutsats i rapporten är att problemen är extra stora i de gymnasieskolor som drivs som aktiebolag, skolor där 86 procent av alla friskoleelever går. Rapportförfattaren Karin Edmark tycker inte att det är speciellt konstigt.

– Det känns som en rätt naturlig drivkraft, att välja en skola där man kan få höga betyg.

Ulla Hamilton höll inte med:

– Det är absolut ingen konkurrensfördel för en skola att bli anklagad för att ge glädjebetyg.

Helén Ängmo. Foto: Linnéa Tammerås.

Den tredje panelisten, Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo, underströk vikten av att inte dra alla friskolor över en kam:

– Det stämmer att glädjebetyg är vanligare bland friskolor, men det beror i första hand på att det är vanligare med obehöriga lärare där. Friskolor med hög andel behöriga lärare ger färre glädjebetyg.

Efterlyser stabilare ankare

Knappt 30 procent av dagens elever går i gymnasiefriskolor, en ökning från några få procent i början av 90-talet.

Som en slutkläm i rapporten skriver författarna att de inte kunnat kvantifiera storleken på friskolornas betygsgenerositet, men att den finns där och att den snedvrider selektionen både till högre utbildning och till arbetsmarknaden.

De efterlyser därför ett ”mer stabilt ankare” än dagens nationella prov. De slår därför ett slag för digitala nationella prov med extern rättning, vilket också ligger i linje med vad Skolverket har föreslagit.

Läs också

Ny granskning: Friskolor delar ut 50 procent fler A i betyg

Ulla Hamilton om att friskolorna sätter så många A

Nya siffror: Så mycket ökar betygen – i alla ämnen

Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Fyra skolprofiler om betygsinflationen

Lärarna: Anonymiserade prov ger mer rättvisa betyg

Hemlin: Betyget F brännmärker oss alla

Lärarförbundets krav: En helt ny betygsmodell

Fyra förslag på nya betygsmodeller