Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

”Förstelärartiteln grundar sig på en kravlös punktlista”

Ämnesläraren Simon Wernersson anser att det är hög tid att avskaffa förstelärarreformen till förmån för tydligt reglerade professionsprogram.

Om en titel grundar sig på en till synes kravlös punktlista riskerar den snarare att göra mer illa än gott. Det skriver ämnesläraren Simon Wernersson i en debattartikel och föreslår att förstelärarreformen avskaffas.

Det fanns en tid då lärarkåren fick sitt erkännande genom att vara samhällets kunskapsförmedlare. Läraren bemöttes med den respekt som yrkesrollen förtjänar.

Förstelärarreformen trädde i kraft 2013 till följd av att läraryrket under en längre tid hade tappat i anseende. Meningen med reformen var att göra läraryrket till ett karriäryrke för att höja statusen och lönerna. Det i sin tur skulle få våra högpresterande studenter att söka sig till lärarutbildningar runt om i landet. Avsikterna må ha varit goda, men om en titel grundar sig på en till synes kravlös punktlista riskerar den snarare att göra mer illa än gott. Det är hög tid att avskaffa förstelärarreformen till förmån för tydligt reglerade professionsprogram.

LÄSTIPS RÖSTA: Vilken är viktigaste skolfrågan valåret 2022?

Man har nyligen reviderat stegen för läkares olika titlar vilka inom en snar framtid kommer se ut på följande vis: Läkarlegitimationen kommer tilldelas den studerande i samband med examen. Efter examen följer en bastjänstgöring (BT) på ca 12 månader följt av en specialiseringstjänstgöring (ST) vilken består av kurser och ca fem års tjänstgöring. Efter avslutad ST kan läkaren arbeta som överläkare.

Låt oss ta en titt på vad som krävs för att få arbeta som förstelärare.

En förstelärare:

  • har en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen blivit förstelärare
  • kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom en eller flera anställningar inom skolväsendet. Kravet kan anses uppfyllt även om undervisningen har skett som obehörig, på fritidshem, eller på deltid.
  • har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
  • bedöms av huvudmannen som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen”.

Till skillnad från de tydligt reglerade kraven för att få arbeta som överläkare kan man alltså som lärare “ta nästa kliv i karriären” redan samma dag man erhåller sin lärarlegitimation. Den fyra år långa, vitsordade, och möjligen deltidsutförda praktiken stärker heller knappast karriärstegets anseende.

Vid utnämnandet av förstelärare hamnar förmodligen tyngdpunkten för huvudmannen (ofta rektorn) på punkt tre och fyra. Då återstår frågan hur väl insatt en rektor är i lärarens förmåga att förbättra elevernas studieresultat? Det går ju naturligtvis att hänvisa till betygen. Om betygen från ett år till ett annat går upp markant kan detta ses som en indikation på att läraren är “särskilt kvalificerad för undervisning”. Problemet är att det skapar incitament för läraren att just sätta högre betyg, det kan på så vis skada rättssäkerheten på ett negativt vis. Men rektorn genomför ju även besök i klassrummen hos lärarna och skapar ju sig på så vis en god uppfattning om det arbete som bedrivs, eller? Det stämmer att de flesta rektorerna genomför lektionsbesök. Det är dock en bristvara och många lärare vittnar om att de ytterst sällan får påhälsning av sina rektorer i klassrummet.

Orimliga förväntningar på lärare som kan ha fått sin förstelärartitel samma dag som legitimationen!

Vad är egentligen tanken att en förstelärare ska medverka till? Skolverket skriver att en förstelärare bland annat kan användas för att “stödja lärare (i) att förankra undervisningen i forskning och beprövad erfarenhet“ samt till att “lärare tillsammans driver sin egen professionsutveckling”. Gott så långt, men är det verkligen en rimlig förväntning på en lärare som alltså kan ha erhållit sin förstelärartitel samma dag som legitimationen? Nej, knappast!

Vad bättre vore är att låta lång erfarenhet och högre ämnesutbildning på universitet ligga till grund för ett karriärsteg. Välkommet är därför professionsprogram med förutsebara kriterier och lönesteg. Regeringen föreslår initialt två meriteringsnivåer, utöver den grundläggande lärarlegitimationen, nämligen meriterad lärare respektive särskilt meriterad lärare. Båda nivåerna omfattas av utbildnings- och erfarenhetskrav, men regeringen formulerar också ett krav på villkor om undervisning av viss kvalitet. Det är en formulering som bör strykas från protokollet. Låt läraren vara den som bestämmer över undervisningen i klassrummet istället för att stärka rektorer och huvudmän i deras styrning. Vill vi bygga upp respekten för lärare, och åter öka attraktionsnivån för yrket, är självbestämmande en grund att göra det på.

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN

Så vill nya skolministern hjälpa lärarna

Trots smittotoppen – skolorna ska öppna igen

Wiman: Terminsslut – tackom nu så gärna!

Coronaersättningar införs igen men kan sökas först nästa år