Sök

”Segregationen gör mig orolig”

Foto: Johan Strindberg

En av de viktigaste frågorna inom nationalekonomin handlar om hur ­humankapitalet utvecklas. Det är något docent Anna Sjögren riktat in sig på, med fokus på skola och utbildning.
– Trots att skolan har ett demokrati- och fostransuppdrag ges barn i dag mycket olika förutsättningar, säger hon.

Redan Adam Smith, ekonom och filosof på 1700-talet, var intresserad av varför människor tjänar olika mycket pengar och att mycket av det beror på utbildningsnivån. Sedan dess har nationalekonomin till stor del handlat om människors välstånd, hur humankapitalet utvecklas. I detta har skolan en central del i de investeringar samhället gör i humankapitalet.

Även om vi inte kunnat visa att själva skolresultaten påverkas negativt är ­skolsegregationen troligen skadlig för hur skolan klarar sitt demokratimål.

För Anna Sjögren, som är docent i nationalekonomi, har skolan alltid varit ett viktigt fokus. Hennes egen avhandling riktade in sig på humankapitalets betydelse för ekonomisk tillväxt och hur utbildning och yrkesval påverkar intergenerationell mobilitet. Det vill säga rörlighet i inkomster och utbildning.

– Investeringar i utbildning har varit centrala frågor för mig hela tiden.

I dag arbetar hon på forskningsmyndigheten IFAU, vars uppdrag bland annat är att utvärdera den svenska utbildningspolitiken. Hon skrev, tillsammans med Helena Holmlund och Björn Öckert, studien om utvecklingen av jämlikheten i svensk skola som ingick i regeringens Långtidsutredning, som presenterades i höstas, SOU 2019:65.

Vilka är de största utmaningarna för svensk skola i dag?

– Skolsegregationen gör mig orolig. Trots att skolan har ett demokrati- och fostransuppdrag ges barn mycket olika förutsättningar. Det är dessutom oerhört viktigt att ge alla barn, och framför allt de som har det svårast, utbildning och yrkeskunskaper så att de kan försörja sig som vuxna.

Det är i övergången från grundskola till gymnasium som den stora uppdelningen i dag sker, enligt IFAU. Cirka 13 procent av svenskfödda elever får inte tillträde till den utbildning de behöver för att kunna försörja sig som vuxna. Och då är inte utrikesfödda och nyanlända inräknade.

– De som inte blir godkända från grundskolan behandlas som Svarte Petter, de hänvisas till introduktionsprogram som sällan leder fram till en gymnasieexamen. Tyvärr värjer man sig för den här gruppen och vill att någon annan tar ansvar för den. De som företräder yrkesprogrammen vill inte ta emot dem av rädsla för att de ska sänka statusen för hela utbildningen.

– Men som samhälle måste vi ge den här gruppen utbildning medan eleverna är unga. Som det nu är parkeras de på en skolbänk med teoretiska ämnen tills de inte längre är skolans ansvar. Vid 20 år kommer de ut i samhället och saknar yrkeskunskaper.

Vad är IFAU?

En forskningsmyndighet som lyder under arbetsmarknadsdepartementet. Uppdraget är att bedriva forskning och effektutvärdering av arbetsmarknads-, utbildnings- och socialförsäkringspolitiken. I våras presenterades till exempel en utvärdering av Förstelärarreformen.

Rapporten från IFAU som nämns i artikeln ingick i Långtidsutredningen, SOU 2019:40, ”Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan” och skrevs av docent Anna Sjögren, docent Helena Holmlund och professor Björn Öckert, samtliga vid IFAU.

Det betyder att många av dem, menar hon, kommer att hamna hos socialtjänsten eller i någon arbetsmarknadsåtgärd.

– Det här är ett enormt slöseri och en utmaning för skolan och samhället, säger Anna Sjögren.

Vid en tillbakablick på de största reformerna inom skolan hamnar man snart vid de fristående skolorna. Frågan om vinstuttag ur dessa har länge varit en icke-fråga men nu tycks fler diskutera detta.

Vad tror du kommer hända med frågan om vinstuttag?

– Det är en större medvetenhet i dag om hur skolan påverkas av den marknadsstruktur vi har, där eleverna röstar med fötter och skolor som kan locka med allt från generösa betyg, datorer och annat, som inte nödvändigtvis leder till högre lärande. Men pendeln har inte svängt så långt att det talas om förändring.

Den incitamentsstruktur i skolsystemet som i dag finns genom skolvalet och den fria etableringsrätten får stort genomslag även på andra frågor, som till exempel hur betygssystemet kan reformeras, menar Anna Sjögren.

– Man ska däremot vara klar över att skolvalet inte är fritt. Det vi har är ett kösystem till fristående skolor och i övrigt gäller närhetsprincipen. Det är inte ett fritt val.

Hon är övertygad om att något måste förändras om vi ska kunna rätta till skolsegregationen:

Foto: Johan Strindberg

– Även om vi inte har kunnat visa att själva skolresultaten påverkas negativt är skolsegregationen troligen skadlig för hur skolan klarar sitt demokratimål.

Hon tar upp att internationell forskning tydligt visar att utvecklingen av förståelse och tolerans för andra grupper gynnas om vi får möta andra grupper än den egna.

Vi borde därför diskutera hur vi organiserar skolan och hur fördelningen av skolplatser sker, menar Anna Sjögren:

– Men det finns idag ingen tydlig politisk vilja till förändring.

Oavsett politisk vilja är det ett dilemma för forskarna att det är svårt att slå fast tydliga kausala effekter av reformer. Anna Sjögren tar decentraliseringen av skolan som exempel:

– Den skedde samtidigt överallt och då blir landet en enda observation. Vi har inget att jämföra med. För att kunna studera effekter av reformer letar vi därför efter situationer då det uppstår en form av kvasiexperimentell variation – till exempel att en reform rullas ut vid olika tidpunkter hos olika skolhuvudmän. Då kan vi jämföra utvecklingen bland huvudmän som genomfört reformen med utvecklingen hos dem som inte ännu genomfört den.

Hur viktiga och effektiva är de internationella jämförelserna?

– Det är svårt att göra kausala analyser. Det finns massor med faktorer som påverkar skolan i olika länder. Men med det sagt ger till exempel PISA ändå ett mycket bra underlag för att diskutera och peka på hur skolan fungerar och att hur utbildningen är organiserad spelar stor roll för skolresultaten och samhället. Och bara det är viktigt, säger Anna Sjögren.

Fotnot:

Kausal är ett vanligt använt ord av forskare som enkelt uttryckt betyder orsakssammanhang.