Sök

Tvåspråkigt – men till vilket pris?

Magdalena Andersson, SO- och svensklärare, och matematikläraren Jimmy Leppänen använder svenska som undervisningsspråk, men den internationella inriktningen märks även för dem. Foto: Urban Jörén

Mer disciplin och föräldrars drömmar om en framtida internationell karriär för sina barn. Det kan förklara en av trenderna i svensk skola, att fler svenskspråkiga familjer väljer engelsk­språkiga grundskolor. Men försämrade kunskaper i svenska och stressade elever kan bli resultatet, visar språkforskaren Jeanette Toths fallstudie.

Hur blir det med barnens svenskkunskaper när så många lektioner är på engelska? I Sverige har vi tidigare oftast begränsad engelskundervisning fram till fjärde klass, därför väljer många internationella skolor att långsamt introducera engelskan i ämnen som idrott och bild, men även i NO och matematik. I samband med att Skolverket 2018 gjorde en kartläggning av engelskspråkiga gymnasier uttryckte generaldirektören Peter Fredriksson en viss oro och sa i en intervju bland annat att elever som till stor del undervisas på engelska riskerar att inte lära sig den ämnesrelaterade svenskan.

Ofta förknippas dessa skolor med mer disciplin, vilket är attraktivt.

Jeanette Toth, språkforskare

I en del skolor verkar problematiken vara särskilt allvarlig. Enligt språkforskaren Jeanette Toth vid Stockholms universitet beror det delvis på att utländska lärare som undervisar på engelska undantas från kravet på svensk lärarexamen och ofta saknar svenskkunskaper. Något som låg till grund för brister på den anonyma skola där hon gjort sin fallstudie:

– Dessa lärare, förutom att de till en början oftast saknar kunskaper i svenska, har inte en svensk lärarutbildning med sig – och behöver därför sätta sig in i bland annat den svenska skolans styrdokument med allt vad det innebär. När det gäller elevernas möjlighet att ställa frågor på svenska till dessa lärare blir det problematiskt. I min studie fungerade elever med mer kunskaper i engelska som stöd i kommunikationen mellan de engelskspråkiga lärarna och elever med begränsade engelskkunskaper, säger hon.

Enligt Jeanette Toth var lärarna själva ofta medvetna om bristerna, men saknade bra metoder:

– I början av terminen antecknade de flera nyckelord på tavlan så att eleverna skulle ha en chans att lära sig även den svenska terminologin. I takt med att terminen flöt på så arbetade de tyvärr mindre och mindre med orden och det fanns till och med flera felöversättningar, säger Jeanette Toth.

Jeanette Toth, språkforskare vid Stockholms universitet. Foto: Foto Urban Jörén

På skolgården utanför Futuraskolan International Gåshaga råder full aktivitet med lekande barn som trotsat den gråa himlen. Skolan ligger längst ute på Lidingö utanför Stockholm. Gåshaga var den första skolan i koncernen, som i dag har totalt sju grundskolor och nio förskolor runt om i Stockholmsområdet.

Magdalena Andersson är SO- och svensklärare här på skolan, som är en F–6-skola och uttalat tvåspråkig.

Hon tycker inte att elevernas språkkunskaper skulle vara märkbart försämrade, men medger ändå att vissa influenser från engelskan märks av i de texter som skrivs på svenskan:

– Man kan ibland upptäcka att eleverna slänger in något engelskt ord där de har glömt det svenska ordet. Det händer också då och då att vissa elever särskriver sammansatta ord eller skriver månader med stora bokstäver, säger hon.

I fåtöljerna i lärarrummet sitter förutom Magdalena Andersson även matematikläraren Jimmy Leppänen. Båda två har svenska som undervisningsspråk, men den internationella inriktningen märks även för dem:

– Vi är en väldigt internationell lärarkår, det är definitivt en av de roligaste sakerna med att jobba här, säger Jimmy Leppänen.

Han har varit på skolan i snart åtta år. När han började var den ännu inte uttalat tvåspråkig, utan hade i stället en teknik- och engelskinriktning med tjugofem procent extraundervisning i ämnena.

Anledningarna till att fler och fler svenska familjer väljer att placera sina barn i internationella skolor kan vara många och olika, men kanske är den vanligaste att engelska ses som en nyckel ut i världen och att undervisning på engelska är ett effektivt sätt att snabbt bli duktig i språket. Språkforskaren Jeanette Toth skrev sin avhandling på temat och under tre års tid gjorde hon en fallstudie på en svensk grundskola som erbjöd EMI – (English medium instruction). Hon menar att utbudet verkar öka i takt med efterfrågan:

– Varje år öppnar flera grundskolor och befintliga skolor har redan långa köer. Ofta förknippas dessa skolor med mer disciplin, vilket är attraktivt, säger hon.

Med det som kallas internationell inriktning menas inte bara undervisning på engelska utan även andra inslag. I exempelvis USA och Storbritannien är det vanligt med så kallade extra curriculum activities i form av musiklektioner, debattklubbar eller idrott. På de internationella skolorna i Sverige kan man därför ofta välja mellan många inriktningar och extraaktiviteter – allt ifrån dans till att vara med i ett rugbylag.

På Futuraskolan Gåshaga försöker man med olika strategier undvika problematiken kring två olika språk, och enligt Jimmy Leppänen fungerar det bra:

Vi är näst bäst i världen på engelska

  1. Nederländerna
  2. Sverige
  3. Norge
  4. Danmark
  5. Singapore
  6. Sydafrika
  7. Finland
  8. Österrike
  9. Luxemburg
  10. Tyskland 

Källa: EF English Proficiency ranking www.ef.se/epi

– Antingen kan lärarna tillräckligt bra svenska för att barnen ska förstå dem – och för att de ska förstå eleverna. Eller så finns en svenskspråkig resurs närvarande både på fritids och i klassrummet, förklarar han.

Men även andra problem kan uppkomma när elever som inte har engelska som modersmål både måste försöka orientera sig samtidigt i språket och själva ämnet. Enligt Jeanette Toth kan det resultera i en hel del stress, vilket hon la märkte till i sin studie:

– Flera elever bytte klass och en slutade till och med, något som hen uppgav berodde på arbetsbördan. I vissa ämnen kände eleverna sig inte hemma i den svenska vokabulären och de räknade inte med att kunna läsa vidare på engelskspråkig linje i gymnasiet för att det var svårt att komma in. Till och med lärarna påpekade det, att de hade haft samtal med lärare på gymnasiet som tyckte att eleverna hade svårigheter när de kom från skolan jag hade i min studie, säger hon.

Kanske beror olikheterna skolorna emellan på att forskningen ännu inte hunnit i kapp den snabba utvecklingen. Enligt Skolförordningen får engelskundervisning bedrivas max femtio procent av tiden, men det lämnar mycket tolkningsutrymme åt skolorna: Ska ena veckan vara engelska och andra svenska? Eller hälften av ämnena?  Gemensamt för Futuraskolan och den skola Jeanette Toth undersökte verkar emellertid ändå vara majoriteten av elevernas goda självförtroende och höga ambitionsnivå:

– Redan i femman och sexan berättar barnen om sina drömmar om att en dag plugga på universitet i USA, Storbritannien eller Frankrike. Det är kul att hjälpa dem på den resan, säger Jimmy Leppänen.

Jeanette Toth – som själv har haft sina barn i en tvåspråkig skola – menar att internationell inriktning på grundskolenivå kan tillföra mycket gott, men för att de ska fungera måste fler riktlinjer tillkomma:

– Jag skulle gärna se krav på uppföljning av hur 50/50 tolkas samt att man tar del av den forskning som nu kommit på området, avslutar hon.

Nu ska två­språkig undervisning utredas

Det finns ingen kartläggning av hur många grundskolor i Sverige som erbjuder engelskspråkig undervisning för svenska barn.

2018 tillsatte Skolverket en utredning om följderna av tvåspråkig undervisning. Den är inte klar ännu.

Skolverket uppskattade för två år sedan att 29 gymnasieskolor hade undervisning på engelska i minst en kurs, på 12 av skolorna används engelska som undervisningsspråk på 70–100% av kurserna, språkämnena ej inräknade. Samtidigt löser flera kommuner platsbrist med att ge skolkoncernen Internationella Engelska Skolan fördelaktiga hyresbidrag för att starta skolor. I skrivande stund Östersund, Trelleborg, Kävlinge, Vallentuna och Kungsbacka.