Sök
Publishing-priset logga

Organisationsexpertens råd till lärare: Var skeptiska

Foto: Andreas Gruvhammar

Johan Alvehus plockar isär ledarskapsbegreppet och uppmuntrar lärare att i stället fokusera på kärnbegreppen i professionen. Han menar att ledarskap anammats som ett trevligt och lagom vagt begrepp i dagens samhälle, vilket självklart påverkar skolan.

Organisationsforskaren Johan Alvehus på Lunds universitet har länge haft fokus på professionsyrken, vilket inkluderar läraryrket, och menar att ledarskap är ett begrepp som är så diffust att det blir oklart vad till exempel utbildningar i ledarskap ens handlar om:

– Ledarskap är ett ord som är underligt för det kan användas till nästan vad som helst, det är vagt i konturen, säger Johan Alvehus.

Makten ligger lika mycket hos dem som låter sig ledas som hos ledarna, vilket är något vi ofta glömmer bort.

Han lyfter med tydligt kritik fram tre aspekter på hur vi använder begreppet. För det första handlar ledarskap om något som ska klara allt. ”Mer ledarskap” har blivit något av ”the silverbullet”, något som löser alla problem. Oavsett om det gäller miljöfrågorna, företag som säljer dåligt eller i skolan.

För det andra är ordet ledarskap oerhört ideologiskt laddat:

– Ledarskap framställs nästan alltid som positivt. Men samtidigt har vi ett ”Hitler-problem”, vi vill gärna förklara bort att Adolf Hitler var en stark ledare och menar då att det handlade om något annat, till exempel toxiskt ledarskap – det är liksom inte riktigt ledarskap. Vi vill bara ha kvar det som är vackert.

För det tredje kan ledarskap också handla om att övertala, manipulera eller undanhålla information under en beslutsprocess.

– Det där politiska manövrerandet vill vi inte kalla ledarskap men det händer hela tiden. Vi måste lära oss att se även den smutsiga sidan av ledarskap.

Johan Alvehus kom som forskare in i skolans värld när han och en kollega fick ett par större forskningsanslag för att studera förstelärarreformen.

– Det föll sig naturligt att som intresserad av professionsorganisationer forska om skolan, som har en ständig närvaro i samhället, säger han.

Foto: Johnér

En treårig studie tillsammans med två andra forskare ledde till boken ”Lärarkåren och förstelärarna - splittrad, stärkt och styrd profession” som kom 2019. När förstelärarreformen kom blev den mycket intressant att följa upp:

– Professionalisering drivs oftast av en yrkesgrupp själv men här sker nu en utifrån kommande professionalisering. Makten ligger någon annanstans och detta är teoretiskt mycket intressant. Dessutom hamnade reformen i en mycket reformtrött skola.

I boken tar forskarna bland annat upp hur läraren framställs som avprofessionaliserad bland annat genom kommunalisering, marknadisering, decentralisering på nationell nivå men centralisering inom kommunerna samt att lärarens roll gått från kunskapsförmedlare till en mer omvårdande roll.

Mötet med lärarna fick honom och hans kollegor att fundera mycket på hur lärarna såg på sig själva.

– Jag skuggade förstelärare i klassrummet, i arbetslag och i lärarrummen. Jag och mina kollegor noterade att lärare ofta har en självbild som offer för omständigheter. Det slog oss direkt.

Johan Alvehus

Yrke: Docent i tjänstevetenskap och ekonomie doktor i företagsekonomi.
Jobb: Lektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet, en tvärvetenskaplig institution med företagsekonomer, sociologer, kulturgeografer med flera forskare.
Aktuell: Just lämnat bokmanus om styrning, kontroll och ledning i professionsorganisationer, även skolor, till Bristol University Press. Det är nu på granskning. Skriver på ny bok, om distribuerat ledarskap i skolan.

De insåg att detta handlar om att skolan i Sverige under lång tid levt under det som har utgjort en arena för att visa politisk handlingskraft och alla reformer som genomförts.

– Förändringsprocesser tar lång tid. När något nytt införs blir det en dipp i effektivitet och produktivitet. Om man alltför snabbt tänker att förändringen inte ledde till det man önskade och drar igång en ny förändring så får man en ond cirkel. Det kallas för ”The failure trap”. Idén lanserades redan på 1970-talet och betyder att en organisation aldrig får tid att landa förrän nya förändringar sker.

Vilka råd skulle du ge lärare?

– Var skeptisk. Det finns ganska få anledningar att hoppa på allt när det gäller det som på ytan låter positivt, som ledarskap och förändring.

Han menar att vi i alla tider talat om den snabba förändringstakten och att det egentligen inte går så fort.

– Men vi upplever alltid vårt nuläge som mer kaotiskt än säg tio år tillbaka. Och det finns starka intressen som spär på den bilden. Som managementkonsulter som lever på dessa myter om ständiga förändringar.

Följden har blivit att vi generellt är mycket upptagna med att ha fokus på förändring och att vara förändringsobenägen har blivit starkt negativt laddad.

– Men det rationella är egentligen att om något fungerar, varför ändra?

Tillbaka till ledarskapet som Johan Alvehus menar alltid är en slags förhandling eller en dialog.

– Även auktoritativ maktutövning baseras på att någon lyder. Men risken är att romantiseringen av ledarskapet förstärker ojämlikhet.

Foto: Andreas Gruvhammar

Uttrycket ”att äga klassrummet” gillar han följaktligen inte. Förklaringen bakom detta, menar han, är att ledarskap är en kollektiv process.

– Alla lärare vet att i klassrummet är alla olika och att bemöta en grupp med stor variation kräver knep och tumregler och det systematiska kommer med erfarenhet. Och många gånger lär du av dina egna misstag och med stöd från kollegor.

– Det är med andra ord alltid en fråga om viss improvisation. Det förstår varenda lärare. Men det tar tid att lära sig och det måste få ta tid, säger Johan Alvehus.

Ibland används improviserad jazz som metafor i organisationsteori, och just det kan förklara en del av Johans Alvehus syn på ledarskap och hur en organisation ska fungera. Den ska inte vara som en symfoniorkester som följer exakt vad dirigenten bestämmer. Improviserad jazz följer vissa grundmönster men sedan är musikerna förhållandevis fria. På samma sätt är ledarskap ett kollektiv samspel. Men det betyder inte att allt är under förhandling hela tiden. Formella hierarkier spelar in och även rumslayout och vem som till exempel delar in en grupp i mindre grupper.

– Många faktorer spelar roll och samkonstruerar och formar ledarskapssituationen.

Vad är det för fel på metodik, pedagogik och didaktik? De orden äger lärarna så egentligen är det ganska klantigt att släppa kärnbegreppen­ för yrket och ge sig ut i management­träsket.

I begreppet ledarskap lever en mytologisk bild av ”de stora männen” dock kvar.

– Men du är beroende av att andra vill följa dig. Makten ligger lika mycket hos dem som låter sig ledas som hos ledarna, vilket är något vi ofta glömmer bort.

Han förklarar att tilltron till ”the great man theory” gör att vi lätt glömmer bort att följarna i så fall måste släppa sin autonomi och ge upp sin demokratiska roll.

– Men när vi inser att ledarskap per definition handlar om att vissa väljer att ge upp sin autonomi blir ledarskap inte lika positivt och spännande längre.

I sin forskning har han under över tio år studerat såväl skattejurister, management- och rekryteringskonsulter som lärare.

– Alla vill vara professionella, i alla yrken i dag. Orsaken är inte minst att det ger status och även lönar sig pekuniärt. Att vara professionell är också ett ideologiskt laddat ord som liksom ledarskap ger status.

Men Johan Alvehus tycker att det är viktigt att zooma ut och tänka sig för, inte minst när det gäller ledarskap i skolan.

– Professioner måste äga sitt språk. Vad är det för fel på metodik, pedagogik och didaktik? De orden äger lärarna så egentligen är det ganska klantigt att släppa kärnbegreppen för yrket och ge sig ut i managementträsket. Vänta bara tills managementkonsulterna börjar erbjuda skolor ledarskapsutbildningar ...

Tips för dig som vill läsa mer

”Dynamic Administration” av Mary Parker Follett.

”Obedience to Authority” av Stanley Milgram.

”Övervakning och straff” av Michel Foucault.