Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Med språklig identitet i fokus

Theres Brännmark är gymnasielärare och ingår i en forskarskola vid Luleå Tekniska Universitet. Foto: Simon Eliasson

Det lingvistiska landskapet i Norrbotten blev en utmärkt utmaning för den språkligt intresserade läraren Theres Brännmark. Hon är doktorand och utgår från en region i vårt land där alla våra tre nationella minoritetsspråk, finska, meänkieli och samiska, är en del av vardagen.

Hon sökte en doktorandtjänst av nyfikenhet och för att hon såg det som en möjlighet att fördjupa sig i språkämnet svenska och ämnesdidaktiken.

– Jag vill också lära mig mer om faktorer som påverkar undervisningen och även om mig själv som lärare. 

Theres Brännmark är gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk. En av hennes drivkrafter är den ständiga utvecklingen i yrket. Redan när hon undervisade i vuxenutbildningen läste hon parallellt en del kurser för att vidareutbilda sig.

– Tyvärr fanns det inte mycket utrymme för regelrätt kompetensutveckling som anställd i en kommunal skola.

Hon började som doktorand 2019 och enligt planen ska hennes avhandling vara klar 2024.

Vad har forskningen gett dig personligen så här långt?

– Det är lite svårt att konkretisera men handlar om att jag lär mig nya saker hela tiden. Som exempelvis vad ett vetenskapligt förhållningssätt betyder och hur jag kan presentera forskning för olika mottagare.

Hon ingår i en forskarskola vid Luleå Tekniska Universitet. I gruppen ingår förutom Theres Brännmark ytterligare åtta forskare:

– Det är lätt att bli nördig i sitt område men forskarskolan är så bra, den ger perspektiv.

Största utmaningarna?

– Spontant är det nog svårigheten att lämna lärarrollen och inta forskarrollen och utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. 

– Det gäller också att inte låta sig överväldigas utan helt enkelt acceptera sin okunskap. Du vet, det är detta med att ju mer du lär dig desto tydligare blir det hur lite du egentligen vet.

Hennes fokus bottnar i Norrbotten och regionens språkkontext.

– Här finns en stor språklig mångfald med våra tre nationella minoritetsspråk, finska, meänkieli och samiska. 

Skolans roll har varit stark i den svenska assimileringssträvan. I hennes arbete ingår att jämföra skolans styrmedel och i vilken mån minoritetsspråken ges utrymme.

– Jag studerar och jämför läroplanerna i Sverige, Norge och Finland. Vi har jämförbara utbildningssystem. Mina preliminära resultat är att skillnaderna är tydliga.

– Både Norge och Finland är officiellt flerspråkiga. Och man ser att det har skapat ett öppnare och mer stöttande klimat för alla språk som elever ha. De ser inte kunskaper i andra språk som ett hinder utan mer att alla språk är värdefulla.

Theres Brännmark identifierar här en nyckelfråga, hur vi kan skapa förutsättningar för språklig mångfald. 

En metod i forskningen är att låta skolungdomar skapa språkporträtt och sedan tolka dessa utifrån språkbruket. Detta är en etablerad metod, bland annat beskrivet av Margreth Hill, vid Göteborgs universitet.

– Vi kan sedan studera språkporträtten och teckna en bild av elevernas individuella erfarenheter, vilken språkrepertoar de har och, om de har flera språk, vilken relation de har till språken.

De yngre deltagarna intervjuar hon om deras porträtt, de äldre får förklara i skrift.

– Det finns också en social aspekt i detta, som kan spegla delar av ett socialt samhällsperspektiv. 

– Det är viktigt att se på vilka förutsättningarna är idag för språkens fortlevnad och vad det betyder för människor här. Jag tycker verkligen att ämnet är spännande och relevant

Forskarvardagen är att i viss mån alltid ha tankarna i arbetet. Detta har förstärkts under pandemin men i skrivande stund har Theres Brännmark just fått reda på att hon snart kan träffa studenterna irl igen och det är hon mycket glad över.

– Det är så lätt att bli ett med sin forskning men det är viktigt med återhämtning. 

Hur valde du ämnet för avhandlingen?

– Det var inte givet från början utan har växt fram i en kollektiv process med mina handledare. Många tror kanske att det är ensamt att vara doktorand men du är absolut en del i ett kollektiv.

Varför blev du lärare?

– Jag har alltid tyckt om språk och litteratur men tappade intresset i högstadiet. Sedan läste jag in gymnasiet som vuxen och upptäckte hur bra jag trivdes i skolmiljön, en lärande miljö. Jag kände att jag ville vara en del av den miljön, där eleverna förstås är i centrum men där även lärare och organisation är en del i lärandet.

Hon föreläser återkommande i kreativt skapande, har skrivit en publicerad roman men just nu finns inte tid för det egna skrivandet.

– Jag planerar att ta upp det igen när avhandlingen är klar, jag har flera saker liggande.

Theres Brännmark

Leg lärare svenska och svenska som andra språk

2019 doktorandtjänst i ämnet  ”Svenska med didaktisk 

inriktning ”  vid Luleå Tekniska Universitet.

2014 Roman ”Nanna och Johanna - vägen hem”

2013 Årets svensklärarpris

2008 Lärarexamen

Bor i Kalix med man och två hundar som hon tränar och tävlar med i agility, ”kräver hel närvaro” bra avkoppling.

Två vuxna barn.