Sök

Med ny forskarskola i sikte

Foto: Johan Strindberg

Tillämpad utbildningshistoria blir till hösten en ny forskningsinriktning i Sverige. Den riktas mot alla nivåer i skolan, från förskola och uppåt och får nio nya doktorandtjänster, på fyra olika universitet. Ledare blir Johannes Westberg.

Tillämpad utbildningshistoria är ett nytt forskningsfält i Sverige. Det finns dock förebilder internationellt och en referensgrupp är knuten till den nya forskarskolan med representanter från universitet i bland annat Italien, Storbritannien, Australien och de nordiska länderna.

Forskarskolans ledare blir Johannes Westberg, professor i pedagogik vid Örebro universitet. Han är den som också starkt drivit på för att forskarskolan skulle skapas. Finansiering sker med 38 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Målet är forskning som är direkt relevant för skolan och skoldebatten i dag. Det blir många inriktningar men alla ska ha omedelbar relevans.

Vad betyder det?

– Att forskningen ska kunna bidra till dagens debatt och då inte bara som bakgrund.

Han säger att det handlar om att kritiskt granska utbildningsdebatten och bland annat avmytologisera skolkrisen:

– Som det här att skolan i dag är i en ojämförbar kris. Det är inte något unikt för vår tid.

Presenteras vid konferens i augusti

Den nya forskarskolan ska presenteras vid en internationell konferens om utbildningshistoria, ISCHE. Den ska vara 19–22 augusti vid Örebro universitet. Uppemot 400 gäster beräknas komma från hela världen, om inte pandemin sätter käppar i hjulet.

Konferensen har startats av en tysk stiftelse och årets konferens blir den 42:a i ordningen och hålls för andra gången någonsin i Sverige, senast var 2006.

Han har själv forskat i nära 15 år inom utbildningshistoria. Hans avhandling blev klar 2008 och handlar om förskolepedagogikens framväxt.

– Jag tyckte det var så intressant att se på uppdraget att fostra barnen, hur har vi bestämt vad vi ska lära ut? Jag har också tittat på arbetsorganisationen och lärarnas roll.

Men vi går tillbaka till skoldebatten. Johannes Westberg beskriver i en artikel att skoldebatten redan 1915 berörde samma begrepp som i dag, som dåliga kunskaper i matte.

– Historien kan verkligen vara relevant för dagens debatt. Den kan ge perspektiv och förklaringar, historien är alltid närvarande, även om vi inte alltid tänker på det. När diskussioner om skolan sker kommer vi alltid in på historien. Och ofta i betydelsen ”det var bättre förr”.

I skrivande stund är nio doktorandtjänster utlysta och många ansökningar har kommit in. Planen är att komma igång i höst.

Vad, mer konkret, kan den nya forskarskolan bidra med?

– Vi vill skapa bra och viktiga bidrag till dagens policydebatt och den politiska debatten.

Den sistnämnda tycker han måste utvecklas. Här finns en del av den omedelbara nyttan av historisk forskning:

– Vi kan med hjälp av historien bättre förklara varför det blivit som det blivit. Vi är vana att använda historien inom många områden men konstigt nog inte när det gäller skolan. Men historien är en process som tagit oss till den situation vi har i dag.

Han nämner socialdemokratiska partiets förändring och dagens inriktning mot en marknadsliberal skola, som exempel.

– Med den historiska utvecklingen kan vi bättre förstå partiets ändrade ståndpunkt. Det här blir en möjlighet att påverka utbildningsforskningen på riktigt.

Johannes Westberg har skrivit stora delar av ansökan för finansieringen. Forskarskolan blir dock decentraliserad och doktoranderna blir antagna på de fyra universiteten Örebro, Stockholm, Umeå och Uppsala.

– Jag kommer att ha det övergripande ansvaret för att alla arbetar mot forskarskolans syfte.

Han drivs av att själv förstå och sedan förklara, den så kallade tredje uppgiften för universiteten.

– Jag vill försöka få saker rätt och sedan berätta om detta.

Humaniora beskriver han som en delvis osäker plats, osäkrare än naturvetenskapen:

– Men alla har gått i skolan och anser att det ger en plattform för att kommentera och tro sig veta vad som behövs, säger Johannes Westberg.

Ett av målen med den nya forskarskolan är att skapa en förstärkning av forskningsanknytningen i lärarutbildningen – genom att i högre grad analysera historien och hur den påverkar dagens skola.