Sök

”Lösningen är inte att helt försöka utrota rädslan”

Ida Selbing, forskare på Totalförsvarets Forskningsinstitut. Foto: Susanne Kronholm

De är intresserade av våra rädslor, forskarna på FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, för att kunna begränsa skadorna av till exempel desinformation på Facebook. Här finns Ida Selbing, som doktorerat på rädsloinlärning.

Vi människor har lärt oss att det är enklare att lära sig vad som är farligt genom att betrakta andra än att testa allt på egen hand. Men att vi lär av andra kan bidra till att vi ”åker med” i nätstormar kring olika fenomen. I nästa steg får det konsekvenser för hur vi hanterar det vi blivit skrämda av och i vilken mån vi kan analysera informationen och källan. Nu hamnar vi med andra ord mitt i diskussionen om fake news och  alternativa fakta.

Information på nätet kan sprida rädslor bland ett helt folk och över nationsgränser. I nästa steg kan rädslan påverka hur grupper vänder sig mot varandra.

– Att förstå dessa samband är viktigt för att förstå vårt samhälle. Vi behöver mer kunskap om hur vi reagerar som grupp när vi upplever ett hot, som en pandemi. I nästa steg behöver vi ta hänsyn till detta, säger Ida Selbing.

Hon är själv kognitionsvetare och gjorde sin doktorandutbildning vid Karolinksa Institutets avdelning för psykologi och har sedan även forskat vid universitetet i Aarhus i Danmark kring beslutsfattande i stort och hur vi förstår och tolkar intentioner bara genom att se på varandra.

Det handlar om vilken inverkan rädsla har på vårt beteende.

– Vad är vi rädda eller oroliga för och hur påverkar det oss? Dessa frågor är exempelvis viktiga inom krisberedskap, eller för hur vi hanterar klimatfrågan.

– Möjligheten att upptäcka exempelvis tidig ryktesspridning gör ju också att man kanske har en chans att arbeta preventivt och detektera och motverka exempelvis desinformation.

En studie hon nämner, som gjordes i Kanada 2015 av E Ferrara och Z Yang, visar hur känslor smittar i sociala medier. Den visar tydligt att de överdrivet uttryckta känslorna på Facebook lättare adopteras av användare. Forskarna följde även konton på Twitter.

– Sociala medier har gjort det möjligt att studera frågor som hur emotionellt laddad information sprids eller hur polarisering uppstår, säger Ida Selbing.

Hur snabbt pandemin kunde skapa panik på social medier, visar en annan studie från april i år. Här syns ett tydligt mönster kring smutskastning, rasism och till exempel massinköp av ansiktsmasker. Parallellt med att viruset spreds allt snabbare delades också information, och desinformation, i ännu högre hastighet. De olika virusutbrotten blev snart tydligt kopplade till platser och folkslag, ”Chinese restaurants, Chinese tourists, goods from Asia” etcetera, vilket ledde till misstro och utbrott av rasism.

Forskarna bakom studien, som publicerats vid Oxford Academic, menar att samhället förutom att motarbeta vidare virussmitta även måste arbeta parallellt med att sprida kunskap och mobilisera människor på just sociala medier för att undvika panik. De menar att använt på rätt sätt kan sociala medier vara det allra bästa sättet att sprida kunskap och praktiska råd i tider av social distansering. Som exempel visar de på hur sociala medier användes medvetet och framgångsrikt i ett projekt under ebola-utbrotten i flera afrikanska länder för att undvika rykten och desinformation.

Vad kan vi mer lära av forskningen kring rädsla?

– Det är viktigt att förstå att även om rädsla och oro kan leda till stora negativa konsekvenser för såväl individen som samhället så är inte lösningen att helt försöka utrota rädsla. Kanske kan vi bli bättre på att hantera konsekvenserna om vi kan förstå något om hur rädslor uppstår, bibehålls och sprids. Rädsla är en stark drivkraft, men det är egentligen bara när den är överdriven eller ogrundad som den är problematisk, eller för all del när den inte finns trots att det finns goda skäl till det, säger Ida Selbing.

På vilket sätt arbetar ni på FOI?

– Vi arbetar med ett stort antal aktörer, både militära och civila, som på ett eller annat sätt är relevanta för Sveriges totalförsvar. Vi forskar och gör analyser på allt från säkerhetspolitik till radioaktiva ämnen.

Ida Selbing har i sin forskning varit med om att använda experiment för att förstå rädslobetingelser. 

– Det är ganska förenklade experiment som på ett begränsat sätt ändå kan ge oss en bild av hur vi lär oss. Även hur vi lär oss av andras erfarenheter, om de råkat illa ut, och hur det påverkar oss. Vi kan också se i vilken mån vi kopierar andras beteende.