Sök

”Lärarförsörjningen är det svåraste”

Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik och seniorforskare vid Göteborgs universitet, trycker på vikten av just utvärdering av skolreformer. Men att ­rangordna skolans utmaningar, det tycker han är svårt.

Jan-Eric Gustafsson är en av författarna bakom rapporten ”Policyidéer för svensk skola”, som gavs ut 2016 av SNS. Boken är en sammanfattning av flera studier med syfte att utvärdera skolreformerna och var ett gränsöverskridande samarbete över flera olika forskningsområden; pedagogik, idéhistoria och nationalekonomi.

Mängden lärare tycks ha mindre betydelse än kvaliteten på lärarna.

Hur viktigt är det att utvärdera skolreformerna?

– Oerhört viktigt men mycket komplicerat. Det är många aspekter som spelar in och det går inte att göra några systematiska studier med experiment. I viss mån kan vi dra nytta av erfarenhet från andra länder, men bara till viss del.

Hur ser du på de pedagogiska försök av olika slag som pågår?

– De drivs mycket av ideologier och tro, mycket mer än av vetenskap. Det går att jämföra olika modeller men vi har lite tradition av att göra det i Sverige.

Foto: Johan Wingborg

Hur ser du på frågan om vinstuttag ur fristående skolor?

– Vinstfrågan och privatiseringen har varit en debatt av och till även om det under 1990-talet inte var en stor fråga, mitt i den ekonomiska krisen. Sedan hände heller inte så mycket, de fristående skolorna växte långsamt medan utvecklingen senare accelererat. I dag är friskolorna en mycket tung komponent med stor betydelse för svensk skola. Denna utveckling förstärker också problematiken med segregeringen.

Sedan rapporten kom för fyra år sedan har han inte sett någon förbättring:

– Frågan om segregeringen är i hög grad levande och har snarast ökat. Men också frågan om betyg, som ständigt är relevant, och lärarnas betydelse.

Vilken är den allra största utmaningen för skolan?

– Det är svårt att rangordna men kanske jag skulle säga att lärarförsörjningen är det svåraste. Alla prognoser visar på att underskottet skapar en kris. Följden av detta hänger också samman med segregeringen eftersom fördelningen av lärare över skolor är antikompensatorisk. Det finns ofta fler lärare på skolor där eleverna har större behov men där är fler oerfarna och även outbildade. Mängden lärare tycks ha mindre betydelse än kvaliteten på lärarna, säger Jan-Eric Gustafsson.

Forskningen kring skolutvecklingen

"Policyidéer för svensk skola" av Jan-Eric Gustasson, Sverker Sörlin och Jonas Vlachos gavs ut 2016 av SNS och ger en bild av utvecklingen av såväl kvalitetsspridningen, resultatstyrning och marknadskrafterna efter kommunaliseringen och friskolereformen.