Sök

Läraren blir alltmer en läromedelsproducent

Illustration: Pep Boatella

Hur läromedel av olika slag används i religionskunskap är Tomas Widholms ­fokus men erfarenheterna går att applicera även på andra ämnen. Han drar också själv nytta av sin forskning när han undervisar lärarstudenter vid ­Linköpings universitet.

Den senaste svenska avhandlingen med fokus på läromedel är skriven av Tomas Widholm vid Linköpings universitet. Han har följt lärare som undervisar Religionskunskap 1 för gymnasiet. Mycket ur sin egen och andras forskning tar han nu med sig i mötet med ämneslärarstudenterna.

– Läromedelsfrågan är också framskriven i kursmålen inom ämnesdidaktiken.

Tydligt i hans avhandling är att presentationer, som lärarna själva producerar, fått en allt större roll i undervisningen. En presentation definieras som ett läromedel som läraren skapat med ett presentationsprogram och där filen i regel görs tillgänglig för eleverna. Widholm ser tydlig att läraren blivit ännu mer av en läromedelsproducent.

En av lärarna jag följde blev ifrågasatt när han vid en examen hade frågor om sådant som inte varit med på presentationerna men fanns i läroboken.

– Samtidigt är det inte självklart att egenproducerade läromedel räknas som just läromedel i Sverige. Men de är mycket viktiga.

Han har också noterat att risken finns att eleverna tycker att presentationen är det viktigaste läromedlet och därför lämnar läroboken helt.

 – En av lärarna jag följde blev ifrågasatt när han vid en examen hade frågor om sådant som inte varit med på presentationerna men fanns i läroboken. Det säger en hel del om utvecklingen.

Läroboken är ändå det som lärare väljer i betydligt större utsträckning än andra former av läromedel, enligt Widholms studie. Men valen skiljer sig mellan skolorna i studien. Den ena ytterligheten är en skola där huvudmannen bestämt vilken lärobok som ska användas, i det här fallet en digital lärobok. Den andra ytterligheten representeras av en skola där lärarna styr inköpen och där det finns klassuppsättningar av flera läroböcker att välja mellan.

Tomas Tidholm

Yrke: Universitetsadjunkt.
Jobb: Undervisar vid lärarutbildningen vid Linköpings universitet, forskar på tio procent.
Bakgrund: Ämneslärarexamen 1996 i historia och religionskunskap, legitimerad lärare 2011.
Karriär: Disputerade i oktober 2020 med avhandlingen ”Läromedelsbruk i praktiken. Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasieskolan” vid institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet.

När Tomas Widholm summerar användandet av fysisk lärobok i undervisningen i religionskunskap motsvarar det dock endast 18 procent av tiden. Lärarens intention kan vara att läroboken ska användas mer än så men det betyder inte automatiskt att eleverna faktiskt gör det.

En orsak till att läroboken inte används mer handlar om att lärare upplever problem när det gäller elevernas läsning i läroböcker och även andra texter.

Tomas Widholm och andra forskare har även sett följderna av fragmentiseringen.

– Det märks som att en elev kan ha fläckvis mycket goda kunskaper, som ett slags pusselbitar, men sedan inte kan lägga ihop bitarna med andra pusselbitar.

Det har också skett ett slags skifte. Norska forskare har, i en studie från 2016, problematiserat kring att elever ofta förväntas sätta samman ett material utifrån helt olika slags källor, det de kallar multipla källor, vilket ställer stora krav på dem.

Tomas Widholm. Foto: Karin Linhardt, Linköpings universitet

– Det kan vara svårt även för erfarna forskare, säger Tomas Widholm.

Han tycker att detta, tillsammans med att vissa av hans egna studenter har svårt att skilja dokumentärt material från fiktion, signalerar att vi måste arbeta ännu mer med värderingen av källor.

Tomas Widholm är en av de forskare som deltog i en workshop med Gustav Fridolin, regeringens utredare. Där diskuterades bland annat frågor om läroböckers kvalitet. Han tar som exempel att krav ibland höjts för att återinföra statlig granskning av läromedel.

– Men det är svårt att göra en checklista. Mitt bidrag inom ämnesdidaktiken är att valet av läromedel måste ställas i relation till ämnesinnehållet och hur de ska användas i undervisningen. Det landar hos läraren till slut att göra ett klokt val. Generellt i debatten tycker jag detta lyfts fram för lite.

I sin studie har Tomas Widholm följt sex lärare som undervisar i Religionskunskap 1 för gymnasiet, arbetar på skolor där alla elever har en egen dator samt finns på både kommunala skolor och friskolor. 93 lektioner har observerats. Detta har kompletterats med enkätundersökningar och intervjuer.