Sök

Fridolin vill värna lärarens val av läromedel

Gustav Fridolin var utbildningsminister 2014–2019, har kandidatexamen från Stockholms universitets institution för orientaliska språk samt yrkesexamen som folkhögskollärare vid Linköpings universitet. I dag är han lärare vid Stadsmissionens folkhögskola.Foto: Stokstad Vilhelm/Aftonbladet/TT

Regeringens utredare, Gustav Fridolin, fick sju månader extra på sig.
Att utreda läromedelsläget visade sig svårare och mer komplext än ­väntat. Caroline Graeske skriver en delrapport om forskningsläget och ser en tydlig potential i lärarhandledningarna.

I skrivande stund är mycket av utredningens analysarbete kvar, att hitta orsakerna till bristerna och att skissa på ett antal konkreta förslag.

– Jag kan inte gå händelserna i förväg men vi tittar på olika konkreta förslag, säger utredaren, läraren och tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin.

Hur ser du på läromedlen så här långt?

– Min bild har stärkts under arbetet med utredningen att de etablerade aktörerna och deras uppdaterade läromedel oftast har hög kvalitet. Men det används mycket annat med varierande kvalitet.

Han resonerar vidare kring starka ekonomiska intressen såväl som olika ideologiska intressen. Han nämner en undersökning, som tidningen Arbetet publicerade i höstas, som jämförde Svenskt Näringslivs och fackens olika läromedel om svensk arbetsmarknad, alla gratis.

Jag önskar att valet av läromedel blev ett obligatoriskt ämne i lärar­utbildningen.

Caroline Graeske

– Det går inte att säga att någon av dem har fel men de är partsinlagor och ger en obalanserad bild av arbetsmarknaden.

Den digitala utvecklingen skapar också nya utmaningar:

– Utvecklingen drivs på av digitala entusiaster. Men de digitala lösningarna och apparna är av varierad kvalitet.

Han pekar på ytterligare ett problem när lärare uppmuntrar sina elever att till exempel använda en app som samlar in information om användaren och därmed skapar integritetsproblem.

Utredningsuppdraget om läromedel

Utredaren ska analysera hur val av läromedel görs, föreslå hur val av läromedel av hög kvalitet underlättas, föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel och lämna nödvändiga författningsförslag.
Gustav Fridolin leder arbetet och har ett kansli med Tove Mejer, undervisningsråd på Skolverket och Anna Medin, jurist folkbildningsrådet, som arbetar heltid med utredningen.

Gustav Fridolin arbetar själv som lärare igen, på Stadsmissionens folkhögskola, och undervisar nu på heldistans. Han har också själv, som lärare, ställts inför val av läromedel men vet att det inte alltid ens är ett val:

– Oftast har det nog varit så att ett läromedel redan funnits på skolan och då är det bara att använda det. Sedan är det alltid upp till varje lärare att välja delar eller komplettera ett läromedel.

Hur tänkte du när du fick frågan om att bli utredare?

– Jag blev väldigt glad, det var också ett erkännande av att vi inte kommit längre när det gäller att säkra skolbibliotek på alla skolor.

Den delen av utredningen har varit förhållandevis enkel då det redan fanns mycket sammanställt material. Delen om läromedel var en betydligt större utmaning:

– Det här området är både betydligt mindre beforskat och staten har ett mindre grepp. Till detta ska läggas att det i någon mån har funnits en läromedelsnegativ diskurs i Sverige. Många har talat om att man ”inte vill vara bunden av läromedel”, säger Fridolin.

Han har också noterat att en del skolor, som uttalat att de inte använder läromedel, har hyllats som mer framtidssyftande.

– Jag delar inte den synen, säger han och pekar på att vi också inom en överskådlig tid i Sverige kommer ha många obehöriga lärare och lärare utan svensk lärarutbildning och då blir läromedlen ännu viktigare.

Hur ser du på det övergripande ansvaret?

– Vi ser över hur ansvaret för läromedlen förändrats både i formell och praktisk mening. Jag är en stark anhängare av lärare med en autonom roll men lärare behöver hjälp. Och när vi ser introduktionen till digitala läromedel har vi noterat att det är allt mer sällan lärare eller arbetslag som tar de större besluten om inköp och avtal för digitala läromedel.

Caroline Graeske, Luleå tekniska universitet, skriver en av delrapporterna till utredningen.

Gustav Fridolin är tydlig:

– Jag ser att ansvaret och inflytandet definitivt har minskat för pedagogerna. Om vi ska stå för den svenska modellen där lärare ska välja läromedel, utifrån befintliga ramar, då måste läraren också få göra det i verkligheten. Vi måste fundera på hur man ska reglera detta.

Gustav Fridolin har skrivit ett läromedel tillsammans med en annan lärare.

– Då blev det väldigt tydligt att det måste vara kopplat till klassrummet.

En delrapport i utredningen är en forskningsöversikt på området. Den skrivs av Caroline Graeske, docent och biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.

– Det är en slags litteraturöversikt samt en genomgång av en del teorier som speglar lärarkontexten, en genomgång av i första hand svensk och nordisk forskning om läromedel och hur de används i klassrummen, säger hon.

– Faktum är att vi har förhållandevis lite forskning kring hur läromedel används.

Bruket av läromedel ser mycket olika ut och många faktorer spelar in.

– Jag har systematiskt gått igenom svenska avhandlingar och vetenskapliga artiklar och ser en tydlig potential i lärarhandledningar.

– De kan fungera som kompetensutveckling för läraren och hjälp till att kontinuerligt reflektera över den egna undervisningen, säger hon och nämner också det faktum att lärarhandledningar underlättar stort för vikarier.

Vad händer med utredningen?

När utredningen lämnas till regeringen beslutar de om att skicka den på remiss, och sedan kan den bli beslut i regering (förordningar) och riksdag (efter proposition).