Sök

Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel

Från vänster Agneta Gulz, Johan Mårtensson och Betty Tärning, alla forskare vid Lunds universitet, diskuterar läromedel med lärare ute på skolor i Skåne. Foto: André de Loisted

Forskare som stöttar lärare i valet av läromedel? Det är verklighet i Skåne där forskare från Lunds universitet, med Agneta Gulz i spetsen, samverkar med ett 30-tal skolor.

Många är de lärare som vittnat om en stark press på att de ska vara digitala i undervisningen, redan innan pandemin. Forskarna lyfter kvalitetsmarkörer i mötet med lärare och för samtal om det eventuella mervärdet av digitala läromedel över huvud taget.

– Pressen på lärarna gör att det blir av stor vikt att de kan bedöma vad som är kvalitet och inte i den digitala läromedelsdjungeln, säger Agneta Gulz, som tycker att det egentligen är något som borde ingå i lärarutbildningen.

Hon är professor vid Lunds universitet och koordinerar projektet ”Tillsammans över tröskeln till framtidens klassrum”, som startade 2017 och nyligen blivit förlängt i tre år. Men samverkan med skolor startade man här redan 2008.

Att avgöra om ett digitalt läromedel är bra kan av flera skäl vara svårt. Agneta Gulz lyfter tre så kallade kvalitetsmarkörer. Det finns vissa egenskaper som du ska titta efter:

– Den första markören är om ett läromedel kan motstå trial and error-beteenden, alltså beteenden när elever bara provar, utan tanke, och ser vad som händer. Om de kommer vidare bara genom trial and error och det betalar sig, kommer eleverna också göra så. Då är det läromedlet definitivt inget att ha.

Risken är att man testar något, scannar av på ytan men aldrig hinner gå så långt som eleverna kommer att göra.

– Den andra markören handlar om feedback utöver att bara signalera rätt eller fel. Någon form av informativ feedback behövs. Kanske med tips och vägledning, men som sagt inte bara rätt svar.

Hon menar att den tredje kvalitetsmarkören handlar om formbarheten när elever går djupare:

– Det handlar om i vilken mån läromedlet är adaptivt. Om alla eleverna börjar på samma ställe behöver de sedan varken samma stöd eller utmaning så det ska finnas olika svårighetsnivåer och olika nivåer av stöd.

Valet av digitala läromedel kräver att du som lärare måste prova själv, på riktigt. Agneta Gulz talar om att ”leka elev” men menar också att det faller på sin orimlighet att lärare själva ska kunna bedöma digitala läromedel då det dels finns väldigt många, dels att många är väldigt omfattande och skulle ta alldeles för mycket tid i anspråk för en lärare att gå igenom.

Agneta Gulz

Yrke: Kognitionsvetare.
Jobb: Professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och Linköpings universitet. Forskningsledare för the Educational Technology Group.Koordinerar ”Tillsammans över tröskeln till framtidens klassrum”, där lärare får ta del av forskarnas erfarenheter om läromedel.
Bakgrund: Studier tidigt i Frankrike, senare forskning i såväl Österrike, Schweiz och Storbritannien samt postdokstudier i USA och Japan.

– Risken är att man testar något, scannar av på ytan men aldrig hinner gå så långt som eleverna kommer att göra.

– Läraren måste prova, gå på djupet och många av dessa läromedel är omfattande. En ytlig demonstration kanske säljer in något. Det är lätt att tänka att om eleverna arbetar på kanske jag kan passa på att rätta prov eller så. Men läraren behövs verkligen ändå, de här läromedlen är inte självgående.

Agneta Gulz och hennes kollegor har arbetat brett på ett 30-tal skolor för att försöka ge lärarna verktyg för bedömningen av läromedel.

Hur arbetar ni på skolorna?

– Det handlar främst om att samtala med lärare och andra skolaktörer om några grundpelare, som en del inte är medvetna om och andra visserligen är medvetna om men är i behov av stöd från något håll för att våga lyfta det själva.

Samtalen sker både i mindre sammanhang och i fortbildningssammanhang för många lärare.

Analoga läromedel dominerar

Hur ser fördelningen ut mellan inköp av analoga och digitala läromedel?

Huvudsakligen analoga 56%
Lika mycket analoga och digitala 24%
Huvudsakligen digitala 17%
Enbart analoga 2%
Enbart digitala 1%

De är tydligt att de analoga läromedlen fortfarande ­dominerar!

Nästa steg i mötet med lärare ute på skolorna är att diskutera olika egenskaper hos digitala läromedel och om de olika kvalitetsmarkörerna.

De brukar också diskutera det eventuella mervärdet med digitala läromedel, risken för försämrad lärmiljö samt administrativa plattformar som inte har något värde för lärandet.

– När det gäller mervärdet för undervisning och lärande med digitala läromedel har man hittills nära nog endast kunnat påvisa det för djupa men smala digitala lärresurser, säger Agneta Gulz.

Hon delar upp dessa i två grupper. Det är läromedel som fungerar som ett komplement till annan klassrumsundervisning och som handlar om ett visst område eller tema samt digitala läromedel som läraren själv verkligen ”kan” och har arbetat igenom en hel del på egen hand.

– Ett exempel är vv, för högre matte. Det är bra men det kräver att du som lärare först satt dig in i hur det fungerar. Jag vet flera som är väldigt nöjda med det men de har också investerat tid i att lära sig det själv först.

I resonemanget framgår att så ­kallade ”heltäckande” digitala läromedel som ska vara för ett helt läsår eller en hel termin inte håller:

– För dessa finns ingen evidens att de lyfter undervisning och lärande. Ibland sänker de, ibland blir det ingen skillnad.

Hur kan de sänka undervisningen?

– När en elev använder ett digitalt läromedel har hon/han i allmänhet inte bara tillgång till detta på sin skärm –utan samtidigt hela internet. Om man inte arbetar med lösningar som kan stänga ner internet eller bara ange de länkar som går att komma in på, leder detta till en i sig försämrad lärmiljö med försvagade förutsättningar för undervisning och lärande.

Illustration: Pep Boatella

Många lärare har berättat för henne om hur de inte längre går runt i klassen för att se hur det går för eleverna och stötta och uppmuntra.

– I stället går de runt för att agera vakter som säger till elev efter elev efter elev att de inte ska vara inne och göra annat på nätet.

Hon kommer sedan in på det vida begreppet administrativa plattformar.

– Hur mycket de än kallas lärplattformar har de inget värde för lärande och undervisning snarare tvärtom.

Forskarna talar också mycket om hur bedömningssystemen i matriserna, som många lärare är ålagda att använda, är undermåliga.

– Här är det särskilt vanligt att lärare är tacksamma när vi möter dem att de får sina egna upplevelser och tankar bekräftade och underbyggda.

Hur har projektet ute på skolorna ­drabbats av pandemin?

– Samverkansinitiativet är förstås rejält drabbat. Det bygger så totalt på möten och direkta gemensamma aktiviteter, i och i närheten av klassrum samt också, i den nya vinkel som vi satsar särskilt på sedan i våras, gemensamma aktiviteter med forskare, skolklasser, lärare, museipedagoger vid science-centra och museer. Det har blivit en del digitala fortbildningsinsatser, men det mesta har fått läggas på is, säger Agneta Gulz.

Kognitionsvetenskap

Kognitionsvetenskap är ett mycket brett område men ett av dess huvudfokus är lärande och undervisning.

LÄS MER

Var tredje lärare stoppas från att köpa läromedel

Gästkrönika: "Det händer något kring synen på läromedel"

Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel

Fridolin vill värna lärarens val av läromedel

Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel

Internationella jämförelser av läromedel

Läraren blir alltmer en läromedelsproducent