Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Expertens bästa råd – när lärare ska beställa läromedel

Om ett digitalt läroverktyg inte erbjuder något mervärde anser forskaren och lärarutbildaren Björn Sjödén att man starkt ska ifrågasätta det. Foto Ida Fridvall, Högskolan i Halmstad

Hur kan lärarstudenter få bättre beställarkompetens när det gäller läromedel? Björn Sjödén, forskare och lärarutbildare, har höga ambitioner.

Den stora förändringen, dels med de digitala läromedlen, dels mängden som ges ut, är en nyckelfråga vi måste förhålla oss till, menar Björn Sjödén:

– Det är svårt att inte komma in på ideologi. Lärarutbildningen i Sverige har fått mycket kritik för att vara byggd på pedagogisk ideologi snarare än evidens, säger Björn Sjödén, som menar att vi måste vara överens om vad vi inte vet.

– Vi vet inte vilka långtidseffekterna blir med till exempel pekplattor i förskolorna. Vi måste erkänna det och att vi heller inte vet vad följderna blir av Google, Youtube och Facebook, säger han.

Utgå från det pedagogiska behovet och var källkritisk till hur förlagen marknadsför sina produkter.

Björn Sjödén talar själv om försiktighetsprincipen och har med sig erfarenheten av att, inom kognitionsvetenskap, ha doktorerat på användningen av digitala läromedel vid Lunds universitet. I dag arbetar han vid Högskolan i Halmstad som lärarutbildare och fortsätter att forska i flera olika projekt.

– Jag har försökt föra in forskningen närmare verksamheten i lärarutbildningen.

Vilka redskap behöver blivande lärare?

– Det gäller att börja i ett undervisningsproblem eller en pedagogisk fråga. Hur kan jag bäst lösa detta, digitalt eller med ett fysiskt läromedel. Om det digitala verktyget inte erbjuder något mervärde ska man starkt ifrågasätta det.

Björn Sjödén

Yrke: Doktor i kognitionsvetenskap.
Jobb: Lektor i utbildningsvetenskap på lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad.
Karriär: Var den förste som doktorerade i Sverige i kognitionsvetenskap kring användningen av digitala läromedel. Han har forskat om digitalt lärande sedan 2009 och följt utvecklingen sedan den första pekplattan lanserades i Sverige.
Aktuellt: Har nyligen avslutat tre forskningsprojekt inom ramen FDLIS, Framtidens digitala lärande i skolan, i samverkan mellan Högskolan i Halmstad och en rad aktörer i Halland och Skåne. En öppen slutkonferens hålls den 28 april.
För mer information och anmälan: www.hh.se/larandemote

LÄSTIPS: Lista: Så mycket satsar din kommun på läromedel

Vilka är dina bästa råd till lärare som ska beställa läromedel?

– Ställ rätt frågor och våga ställ krav! Det är skolan som ska sätta villkoren för marknaden, inte tvärtom. När det gäller vanliga läroböcker ska förstås innehållet vara adekvat, inte minst med hänsyn till elevernas förkunskaper. När det gäller digitala läromedel uppkommer dessutom en rad nya frågor: hur fungerar den digitala interaktiviteten? Får eleven bra feedback, och inte bara rätt/fel svar? Anpassas innehållet till vad eleven gör, och hur mycket arbete behöver du som lärare lägga ner, när det finns många funktioner för att anpassa innehållet som inte görs automatiskt?

– Utgå från det pedagogiska behovet och var källkritisk till hur förlagen marknadsför sina produkter.

Björn Sjödén tar som ett exempel när ett läromedel beskrivs som ”bra” eller ”nyskapande”, då måste man fråga sig vad detta baseras på:

Illustration: Pep Boatella

– Är läromedlet upplagt med hänsyn till kognitiva mekanismer för hur människor lär sig saker, exempelvis genom en progression från enklare till svårare begrepp, i lagom långa avsnitt, och tar det upp kända ”flaskhalsar”, fallgropar och tröskelbegrepp?

Språket är också viktigt och Sjödén menar att det finns de som blandar ihop vetenskaplig kvalitet med ett akademiskt och alltför krångligt språkbruk.

Framför allt gäller det att läraren ska förstå varför något fungerar bra eller inte. Där finns inte minst viktiga skillnader mellan digitala läromedel – som eleven interagerar med – och tryckta läroböcker. Ett bra läromedel ska stötta lärandet – inte ersätta läraren.

Vilka frågor ställer lärarstudenterna till dig angående att välja läromedel?

 – För det första ställs sådana frågor alldeles för sällan! Själv har jag främst ägnat mig åt digitala läromedel och då blir den typiska frågan ”Kan du tipsa om någon bra app?”. Jag är motvillig att svara på sådana frågor eftersom sammanhanget och behoven varierar så mycket. Men jag tipsar gärna om vad som är viktigt att titta efter.

För att kunna ställa rätt frågor, behöver studenterna först lära sig att identifiera vad som är viktigt för lärande, att skilja mellan estetisk och funktionell design, och se till läromed­lets struktur, menar Sjödén.

Han vill att studenterna nyanserar och preciserar sina frågor.

– Då kan vi skilja mellan läromedel och undervisningsstrategi. Bra frågor handlar om till exempel progression och feedback, i digitala läromedel, och ifall viktiga tröskelbegrepp behandlas på ett tillräckligt djupgående sätt.

Forskarens tips på datorprogram

På engelska: 

  • Betty’s brain 
  • SimStudent 
  • AutoTutor 

På svenska: 

  • Magiska Trädgården  
  • Fabelstaden  
  • Rutiga familjen  

Dessa kan vara till hjälp för att kunna känna igen funktioner och utformning av digitala läromedel som har ett reellt pedagogiskt värde med vetenskaplig evidens. De nämnda tipsen är forsknings- och utvecklingsprojekt och därför kan tillgången på dessa appar/program variera beroende på om de råkar vara föremål för någon pågående forskningsstudie eller inte. 

Källa: Björn Sjödén, Högskolan i Halmstad

LÄS MER

Var tredje lärare stoppas från att köpa läromedel

Gästkrönika: "Det händer något kring synen på läromedel"

Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel

Fridolin vill värna lärarens val av läromedel

Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel

Internationella jämförelser av läromedel

Läraren blir alltmer en läromedelsproducent