Sök

”Betyg anses fult – men eleverna vill ha ett resultat”

Hamid Zafar, skolchef, ser en hierarki där formativ bedömning anses bäst och saknar en problematisering och menar att det har blivit en ideologisk fråga.

Hamid Zafar är skolchef i Mullsjö kommun, utbildad gymnasielärare i historia och religion och har även arbetat som skolledare och utredare på Skolinspektionen. Han utbildade sig till lärare i Göteborg och var färdig 2008.

Han är tveksam till det stora utrymme formativ bedömning har fått på lärarutbildningen och tycker att vi måste problematisera kring detta. Han fick klart för sig en del av problematiken under sin egen utbildning:

– Det var först då som jag insåg den hierarkiska uppdelningen mellan formativ och summativ bedömning. Summativ bedömning skulle man helst inte använda. Lovsången för den formativa var tydlig och vi uppmanades att bygga vår undervisning helt på den formativa bedömningen.

Hamid Zafar menar att debatten inte egentligen handlar om betyg utan snarare om ideologi och samhällssyn och att detta präglar undervisningen och hela skolan i dag.

– Betyg har blivit något fult eller i alla fall nödvändigt ont. Jag upplever att man inom akademin tycker att vi helst inte ska ha betyg.

Betyg har ­blivit något fult eller i alla fall nödvändigt ont. Jag upplever att man inom akademin tycker att vi helst inte ska ha betyg.

Som en följd ser han att motståndet mot betyg i lägre årskurser är utbrett.

– De politiska reaktionerna är mycket intressanta, för samtidigt har vi i dag bara betyg som bedömningskriterier från skolan.

När han själv arbetade som gymnasielärare använde han sig av berättandet som undervisningsmetod:

– Det var det som lockade mig själv som elev. På högstadiet hade jag en liten späd kvinna i historia som enbart berättade. Det var så spännande och lockande och alla kom, även de som ofta skolkade.

Själv ville han utmana eleverna att tänka till.

– Jag brann verkligen för mina ämnen, jag ville entusiasmera eleverna. Jag ville göra undervisningen både spännande och lärorik. Det blev en mix av katederundervisning, något kortare grupparbete med problemlösning och enstaka ”filmsnuttar”.

Som lärare använde han som regel inte formativ bedömning men det hände.

– Jag upplevde och gör fortfarande att eleverna vill veta svart eller vitt, de vill ha ett resultat. Att ge feedback gjorde jag vid enskilda samtal eller utvecklingssamtal. Men jag var pragmatisk, använde både och.

Han är bekymrad över politikers kortsiktighet.

– Ett viktigt årtal i sammanhanget är 2013, när Sverige fick det nedslående resultatet i Pisa-undersökningen. Det blev en stor samhällsdebatt inom många delar av samhället. Och alla politiker skyllde på varandra. Politiken är nyckfull och nu skulle man visa sig handlingskraftig.

Hamid Zafar nämner några av följderna, en utökad timplan i flera steg, läsa-skriva-räkna-garantin och den obligatoriska förskoleklassen.

– Och så i december i fjol hade Sverige lite bättre resultat i Pisa och då vill alla politiker ta åt sig äran...

Det är inte heller lätt att vara kritisk, menar Hamid Zafar, då menar andra att man inte förstått vad det handlar om.

I Mullsjö kommun finns sex grundskolor. Gymnasieskolan finns i Jönköping genom samverkan mellan kommunerna.

Hur mycket diskuterar ni bedömning?

– Mycket. Vi hade de sista veckorna i våras faktiskt det som tema. Vi skapar ett nytt digitalt system, en lärplattform. Där ska lärarna lägga in bedömning, provresultat och annat. Det ska vara underlag för läraren när betygen ska sättas. Det här är viktigt för elevernas rättssäkerhet, att vi har samlat allt på en plats.