Sök

Är du lönsam, lille vän?

Majsa Allelin är doktor i socialt arbete och lektor vid Södertörns högskola. Foto: Elisabeth Ohlson

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.

Majsa Allelin är sociolog, forskare och före detta aktivist med en omväxlande bakgrund.

I sin avhandling, ”Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag”, tar hon ett helhetsgrepp på grundskolan, följer två skolor i Göteborg och undersöker vilken betydelse de senaste decenniernas skolreformer har haft.

Avhandlingen beskriver ett utbildningsväsende som har förändrats i grunden de senaste trettio åren.

Oavsett skolform och huvudmannaskap så är betygen den röda tråden. Det är det som lektionerna fokuserar på.

Majsa Allelin använder marxistiska begrepp för att förklara det hon ser.

– Reformerna och samhällsförändringarna de senaste decennierna har fått stora konsekvenser för det dagliga arbetet i skolan. Marknadstänkandet genomsyrar numera skolans hela verksamhet, oavsett om skolan är kommunal eller ägs av ett riskkapitalbolag, säger Majsa Allelin.

Men vi börjar där allt startade – med bilbränderna i Göteborg sommaren 2009. I centrum för händelserna stod bland annat bostadsområdet Backa. Majsa Allelin skrev sin kandidatuppsats om hur ungdomar, som bodde i Backa, förhöll sig till staden och sin stadsdel, efter bilbränderna. I uppsatsen intervjuade hon en ung kille som bodde i Backa, men som gick i skolan inne i stan. Hans första dag på den nya skolan fick alla elever presentera sig.

– Hej mitt namn är Ahmed, jag kommer från Backa.

I korthet

Från bildning till ­utbildning

Avhandlingen är en jämförelse mellan en kommunal och en friskola med stora likheter:

  • Resultatstyrningen var så stark att den genomsyrade verksamheten från statlig nivå ända ner till enskilda elev-lärar-relationer – oberoende av skolorganisationen. 
  • Alla elever var enormt betygsfokuserade.
  • Lärarna ägnade sig mer åt kriterieförmedling än kunskapsförmedling.
  • Allt större ansvar las hos eleverna själva och de skulle helst vara självgående, inte självständiga.
  • Betygshetsen var mycket stark på båda skolorna.
  • Det mätbara prioriterades, vilket skapade en klyfta mellan bildning och utbildning. ”Utbildning har tydliga ramar, en början och ett slut, och ska utvärderas. Bildningsprocessen är mycket mer flytande, där finns inga enkla svar. Inom utbildning är svaren viktiga, inom bildning är det i stället frågan som är i fokus.”

Källa: Majsa Allelins avhandling

Han blev genast avbruten av läraren:

– Jaha, men du bränner väl inga bilar?

Han tvingades försvara sig och förklara att han inte alls varit inblandad. Extremt utpekande, men tyvärr inte en särskilt ovanlig situation, konstaterar Majsa Allelin.

– Den här incidenten fick mig att börja intressera mig för på vilket sätt skolan bidrar till social reproduktion. Jag började förstå att det fria skolvalet faktiskt är en viktig del av den sociala reproduktionen.

I sitt avhandlingsarbete studerade hon sedan en koncernägd friskola i Göteborgs innerstad och en kommunal skola i en Göteborgsförort. Hon tillbringade en termin ute på skolorna.

– Jag följde eleverna och gjorde det de gjorde. Jag satt med i klassrummet. På en av skolorna skulle man stå i kö för att hälsa på läraren innan man gick in i klassrummet på morgonen. Jag stod också i kön. När det var håltimmar satt jag med eleverna i korridoren. Jag var med på avslutningsbalen och på utflyktsdagar.

Majsa Allelin hade trott att hon skulle hitta stora olikheter mellan skolorna, men det blev precis tvärtom. 

– Jag trodde att jag skulle ställas mot två kontraster. Men det jag förvånades mest över var hur lika de båda skolorna var.

Utåt sett är skolorna väldigt olika. De presenterar olika betygsstatistik, har olika elevunderlag och ligger i geografiskt helt skilda områden. Men trots de sociala skillnaderna så resonerade både eleverna och lärarna på ett likartat sätt. Det ser Majsa Allelin som ett tydligt tecken på att resultatstyrningen är så stark att den genomsyrar verksamheten från statlig nivå ända ner till enskilda elev-lärar-relationer – oberoende av skolorganisationen. 

– Den där mångfalden som man eftersökt både med kommunaliseringen och friskolereformen kunde jag hitta i det organisatoriska upplägget, däremot inte i det pedagogiska. 

I avhandlingen beskriver hon elevernas vardag på de båda skolorna. De hanterar sin pressade skolvardag genom så kallat lönsamt lärande, fusk, sänkta förhoppningar och skolk. Och de är enormt betygsfokuserade.

– Oavsett skolform och huvudmannaskap så är betygen den röda tråden. Det är det som lektionerna fokuserar på.

Lärarna ägnade mer tid åt att beskriva betygskriterier än att undervisa. Majsa Allelin menar att lärarna ägnade sig åt kriterieförmedling snarare än kunskapsförmedling.

– Det var tydligt att lärarna ville ha ryggen fri. Eftersom betygen är hårdvaluta i konkurrensen så blir de också föremål för konflikt. Svenska elever överklagar sina betyg i allt större utsträckning. Det är en väldigt olycklig utveckling som främst drabbar lärarna. De redan betvivlade lärarna – lärarna ifrågasätts ju av media, föräldrar och i samhällsdebatten – är nu också ifrågasatta av eleverna.

Det ges också litet utrymme åt elevernas tankar och frågor, till sådant som inte ska betygsättas, upptäckte Majsa Allelin.

Foto: Elisabeth Ohlson

– När eleverna väl sökte kunskap på ett djupare plan, så fick de inte mycket gehör för det. Det här är en ganska tung börda för eleverna. Genom det pedagogiska upplägget uppmanades de att själva ta ansvar för sin utbildning. Man pratar ofta om att eleverna ska vara självständiga, men i själva verket vill man att de ska vara självgående. Den självgående eleven förväntas inte förhålla sig kritiskt till skolarbetet, utan bara avklara betygskriterierna och vara följsam.

Betygshetsen är en effekt av decentraliseringen och friskolereformen, menar Majsa Allelin. Reformerna har lett till att myndigheterna fått mindre inblick i skolorna och för att kompensera för det försöker de kontrollera skolan på andra sätt – via skolinspektionen, ny betygsskala och olika utvärderingar.

Men om allt är mätbart och observerbart så sker det på bekostnad av det dunkla och oprecisa. Och där uppstår klyftan mellan bildning och utbildning, menar Majsa Allelin. I avhandlingen lanserar hon egna förslag på lösningar för en mer kunskapsfokuserad och stressfri skola. Hon tycker att betygen i grundskolan ska slopas och ersättas med godkänd och icke godkänd. Dessutom vill hon skära ner på kunskapskraven i kursplanerna, det skulle kunna ge större utrymme för lärarna och skapa ett bättre samspel med eleverna, tror hon.

– Vi talar om en grundläggande skola som dessutom är obligatorisk – vad finns det för poäng att skikta eleverna? Men i tider när det pushas för betyg längre ner i åldrarna så framstår antagligen mitt förslag om slopade betyg som naivt.

Hon är dock övertygad om att en betygslös skola skulle gynna skolkvaliteten, och ge utrymme för nyfikenhet och bildningslust. Dessutom skulle en tung administrativ börda lyftas från lärarnas axlar.

– Om man slapp kontraktsrelationen mellan lärare och elev skulle det ge läraren högre status. Eleverna skulle kunna se läraren som en vägledare i stället för någon som bara ska straffa en och göra ens framtid sämre. Det skulle också leda till hälsosammare klimat, i dag är ju var och varannan elev stressad. Vi ska heller inte glömma att betygsapparaten kostar mycket att kontrollera. De pengarna skulle kunna läggas på annat.

Segregation har varit ett genomgående tema i all forskning signerad Majsa Allelin. Ungas livsvillkor i samhället är det hon brinner för.

– Jag är själv uppvuxen med en ensamstående mamma bland annat i förorten. Samtidigt har jag släkt utomlands, vängrupper i olika stadsdelar … De olika världarna har gett mig en förståelse på metanivå för olika situationer. De har också gjort att jag har känt mig gångbar i många olika miljöer. Samtidigt har jag tyckt att det har varit jobbigt med de olika världarna. Jag har velat ena splittringen mellan dem.

Majsa Allelin har sina rötter i Iran. Hennes mormor och morfar hade åtta barn och de jobbade hårt för att barnen  skulle få utbilda sig på högskolenivå. Majsa Allelins mamma läste till dietist.

– Jag kommer från en familj där det var självklart att man skulle utbilda sig. Jag växte upp i ett hem med böcker och jag hade en positiv bild av skolan. För mig var skolan en plats att få vara duktig. Samtidigt var det en trygg plats som gav mig ett socialt sammanhang.

Att hon skulle sluta som forskare är alltså inte särskilt långsökt. Ändå betraktar hon på sätt och vis sociologin som sitt livs räddning.

– Jag drivs av en vilja att förstå min omgivning. Och att förstå mig själv i omgivningen.

Avhandlingen

”Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag.” Gjord vid sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, utgiven av Arkiv Förlag 2019.