Sök

Så vill partierna skydda lärarna mot föräldrapressen

Förväntansdokument som föräldrar ska skriva på, skärpta lagar när det gäller ”våld mot skolpersonal” är några konkreta förslag som skolpolitkerna lägger fram för att få bukt med föräldrar som hotar skäller ut lärare. Foto: Getty Images

Läraren.se har i flera artiklar speglat hur föräldrar hotar och ställer orimliga krav på lärare enligt en undersökning från Lärarförbundet. Men vilka konkreta åtgärder vill riksdagspolitikerna införa för att få bukt med problemen?

Partiernas skolpolitiska talespersoner fick frågan av Läraren:

  • Vilka konkreta förslag har du som politiker på hur man skulle kunna få bukt med de ökande antalet föräldrar som på olika sätt ställer orimliga krav på lärarna eller utsätter dem för hot?

Förslagen från de skolpolitiska talespersonerna i riksdagen är många och minst sagt varierade. Några exempel som flera partier lyft fram är förväntansdokument som föräldrar ska skriva på, skärpta lagar när det gäller ”våld mot skolpersonal”, nationell plan för trygghet och studiero, uppbackning av rektorer och lärare, slopad skolpeng och marknadsstyrd skola.

Oppositionspartiernas konkreta förslag:

Fredrik Christensson (C):

Fredrik Christensson (C).

– Vi vill se över Barn- och elevombudets nuvarande uppdrag för att stärka lärarnas trygghet i sin yrkesroll. Lärare måste våga agera utan oro för att bli anmälda eller utstå risk för att hamna i granskningar och liknande.

– Vi ser också ett behov av att skärpa straffet för hot och våld som riktas mot lärare och rektorer i deras yrkesroll. Det viktigaste är att hot och våld anmäls men det behöver finnas ett bra och starkt skydd så folk drar sig för att hota och agera mot lärare i deras uppdrag. Vi är öppna för att stärka tjänstemannaskyddet men det kräver en beredning.

– Skolledarna måste också stärkas i sin roll så de vågar backa upp sina lärare med ett tryggt ledarskap när man möter sånt här från föräldrar.

– Jag tror också att det kommer vara bra att kunskapskraven nu blir tydligare. Jag tror att det kan leda till färre konflikter både mellan elever och lärare men även mellan vårdnadshavare och lärare.

Roger Haddad (L):

– Vi anser att det bör beslutas i en förordning eller i skollagen att de ska finnas ett formaliserat förväntansdokument mellan skolor och föräldrar som ska skrivas under. I det ska det tydligt framgå vad som är skolans ansvar och vad som är elevens och förälderns så det inte blir High Chaparall på skolorna.

– Lärarnas befogenheter bör ses över i Skollagens kapitel 5 när det exempelvis gäller att upprätthålla studiero och trygghet.

– Vi anser också att Barn- och elevombudet bör avvecklas då vi menar att möjligheterna att anmäla lärare har missbrukats.

– Det behöver också tydliggöras att det är läraren som bestämmer över det pedagogiska arbetet.

Kristina Axén Olin (M):

– Vi moderater anser att lärare och skolledningens befogenheter och mandat bör stärkas i skolans styrdokument. En del skolor skriver exempelvis kontrakt med elever och föräldrar, där ansvarsfrågan tydliggörs. Det tycker vi är bra.

– Tyvärr så finns det ett utbrett beteende hos många vuxna, på en rad områden i samhället, där man ställer orimliga krav, lägger sig i betygssättning och har synpunkter på saker som är professionens ansvar. Det är en utveckling som alla bör ta ansvar för och något som behöver diskuteras i samhällsdebatten betydligt mer.

– Skollagen måste ändras och förtydligas så att lärare och rektor stärks och också får ett tydligt mandat att agera vid exempelvis stök och bråk i skolan. Det ska inte ska råda någon tvekan bland varken elever eller föräldrar om att det är läraren som bestämmer i klassrummet. I många fall behöver också skolor bli bättre på att polisanmäla hot och våld.

– Hot och våld i skolan kan aldrig accepteras. I många fall omfattas inte angrepp mot lärare och annan skolpersonal av ”våld mot tjänsteman” eftersom angreppet i fråga inte kan knytas till någon form av myndighetsutövning från lärarens eller skolpersonalens sida. Moderaterna anser därför att det finns anledning att se strängare på angrepp mot personal i skolan. Vi vill därför införa en ny brottsrubricering, våld mot skolpersonal, som tar sikte på alla former av våldsamma angrepp mot lärare och annan skolpersonal.

Daniel Riazat (V):

– Grundorsaken till problemen är att skolan förvandlats till en marknad och att eleverna ses som kunder. Föräldrar utövar påtryckningar och hotar annars med att byta skola. Skolan kan inte fortsätta bedrivas som en marknad. Alla mekanismer med skolval, skolpeng och det friskolesystem som vi har idag kan inte fortsätta som det har gjort. Det är det som leder till att föräldrar i högre utsträckning vill påverka det de egentligen inte ska påverka. Genom att ta bort skolpengenssystemet, så pengarna inte följer en elev, skulle det inte kunna användas att skrämma anställda på skolorna att man förlorar intäkter om en elev byter skola. Då skulle man kunna ha en annan finansiering utifrån klasstorlek istället, som exempelvis Lärarförbundet föreslår.

– Lärare ska också ha mer makt att utöva sin profession och rektorer behöver resurser så de kan vara pedagogiska ledare i högre utsträckning och mindre ekonomiska tjänstemän. För det borde i första hand vara rektorer som hanterar såna här frågor och problem med föräldrar och inte lärare.

– En större tydlighet från Skolverket och Utbildningsdepartementet behövs också att det är lärarna som är professionen och ska göra bedömningarna. För det här handlar inte enbart om att förändra lagar utan om inställningen till skolan.

Patrick Reslow (SD):

– Begreppet våld eller hot mot tjänsteman borde utvidgas i lagen och gälla hela skolvärlden från förskola och uppåt genom en ny tolkning av det begreppet i lagen. Genom att skärpa lagstiftningen och tonen lyfts allvaret i de här frågorna. Skolan bör också konsekvent polisanmäla händelserna så inte det brister.

– När det gäller föräldrar som lägger sig i betygsättning och undervisning skulle någon form av uppförandekod vara bra, där det i ett dokument som föräldrarna skriver på, tydliggörs vilka rättigheter och skyldigheter en förälder och deras barn har. Där kan man exempelvis göra klart att det är lärarna som sätter betyg, utan inblandning av föräldrar.

– Det är också viktigt att läraren alltid får uppbackning av sin rektor. Jag har sett så många exempel där rektorer inte vågat det utan viker ned sig när föräldrar sätter press. Det måste ändras och bör starkt poängtereras på rektorsutbildningen. Men det krävs också att huvudman backar upp rektorn och där måste vi politiker se till att huvudmannen stödjer rektorerna så inte vi gömmer oss bakom föräldrarna. För det är när det brister någonstans i den här länken som det inte håller.

Gudrun Brunegård (KD):

– Förtroendet mellan föräldrar och lärare är oumbärligt för att skolan ska fungera. Det finns också en rollfördelning som behöver vara tydlig. Kristdemokraterna har ju länge drivit förslaget om ett ansvarskontrakt, som tydligt beskriver vad som är elevens ansvar, vad som är förälders ansvar, och vad som är skolans ansvar. Det behöver inte vara skriftlig och undertecknat, men behöver tydliggöras på olika sätt, exempelvis via föräldramöten. 

– I situationer som kan uppstå är rektor som arbetsledare viktig, att gå in som ställföreträdare och skydda läraren från kränkningar och förklara för föräldern hur skolan fungerar. Kristdemokraterna vill att man regelbundet, åtminstone inför varje nytt stadium, har en utbildningsdag tillsammans med föräldrarna, för att beskriva den här typen av rollfördelningsfrågor, men även för att informera om barnets aktuella utvecklingsstadier och hur man som förälder kan stödja barnet i dess normala utveckling. 

Regeringspartiernas svar:

Gunilla Svantorp (S):

– Det är svårt att peka på konkreta åtgärder. Vi har tillsatt en utredare som ska ta fram ett förslag till en nationell plan för trygghet och studiero. I den är även föräldrar en del när det handlar om relationer mellan skola och hemmet. Den ska redovisas i december. Där tänker jag att vi kan få en konkret ram kring vad vi ska hålla oss i.

– I slutändan handlar det om relationer där vårdnadshavare bör visa samma respekt och tillit till lärarprofessionen som man gör mot andra yrkeskategorier. Jag menar man går ju inte in och talar om vad en läkare ska göra. Det handlar ju om att ha tillit till dem som har gått många år och utbildat sig och faktiskt är proffs på det de gör.

– En annan sak är ordningsreglerna i skolorna. Lika väl som eleverna är med och tar fram ordningsregler så ska även vårdnadshavarna veta vilka ordningsregler som gäller och hålla sig till dem. När man har samtalen med hemmen så kan man tydliggöra att föräldrarna är en del av detta. Men något nedskrivet dokument, som föräldrarna ska skriva under, tror jag inte behövs. Vi ska ju minska dokumentationskraven och inte öka kraven.

Annika Hirvonen (MP):

Anna Hirvonen-Falk

– Rektorer behöver känna stöd i att de kan begränsa föräldrarnas tillgänglighet till lärarna. De har mandat att se till att kontakterna sker under kontrollerade och respektfulla former. Det finns framgångsrika exempel där lärarassistenter avlastat mycket av föräldrakontakten. En annan aspekt är att rektorer och skolhuvudmännen har en del att göra vad gäller att visa vilka verktyg som skollagen ger lärarna själva. Tydliga rutiner och regler kan underlätta. Men grunden måste ändå vara att rektorerna följer upp vad som skett på en skola utifrån vad som är rätt och fel, inte utifrån en rädsla om hur föräldrarna kan tänkas reagera.

– Jag tror att en stor del av problematiken med högljudda föräldrar bottnar i att de ser skolan som en marknad och sig själva som kunder. Får man inte gehör så vet man att man alltid kan byta skola. Vi måste överge idén om skolan som vilken marknad som helst. Att reglera när skolbyten i normala fall kan göras är ett förslag som vi tycker att man bör gå vidare med.

– Dessutom behöver vi höja lärarnas status genom bland annat införandet av professionsprogram för lärare och rektorer.