Sök

Därför lägger sig föräldrarna i lärarnas jobb

Förr lade sig föräldrar sällan i lärarens jobb. Varför gör de det i dag?
Här resonerar fyra skoldebattörer kring de bakomliggande orsakerna, samtidigt som en ljusning ses i horisonten.

Isak Skogstad, gymnasielärare och skolpolitisk expert för Liberalerna i riksdagen:

”Förutsättningarna för yrket, och kärnuppdraget att förmedla kunskap, har försämrats kraftigt efter kommunaliseringen. Det har blivit en ond cirkel. Arbetsbelastningen har ökat samtidigt som respekten för lärare brister vilket gör jobbet slitsamt. Det gör att studenter med höga betyg i stället söker andra utbildningar med högre status. Lösningen är inte att erbjuda utbildningar i varenda buske vilket sker nu. Tvärtom. Yrket skulle bli mer attraktivt om antalet utbildningsplatser i stället hölls nere.

Men det är ändå hoppfullt att debatten har vänt när det gäller synen på kunskapsresultat. I dag är det få som utmanar idén om att en lärare är en auktoritet när det gäller att förmedla kunskap.”

Per Kornhall, författare och skolexpert:

”Det är ett resultat av en förändring där skolan ses som en marknad med skolpeng och en köp- och säljattityd. Ansvaret för att välja en skola med hög kvalitet har lagts över på vårdnadshavarna. Det finns därför en föräldraångest och rädsla för att göra fel val. Detta märks starkast i högre socialgrupper. Föräldraångesten flyttas sedan in i skolan genom olika påtryckningar som resulterar i ett ökat konkurrenstänkande där lärarna ofta kommer i kläm.

Kommunaliseringen har brutit ned lärarkollektivet och systemet med prestationsbaserad lön och förstelärare gör lärarkåren mindre modig och självständig. En kirurg väljer det instrument som passar bäst för sitt arbete utan att behöva stå till svars. Samma princip bör gälla för lärare.”

Lars Erikson, lektor i pedagogik vid Örebro universitet, forskar om relationen mellan hem och skola:

”Tidigare hade föräldrarna i huvudsak en social relation till lärarna, i dag är den mer instrumentell och juridiskt präglad.

Framväxten av en konkurrensutsatt skola har förändrat partnerskapet mellan hem och skola. När statsmakterna i skollagen och läroplaner proklamerar föräldrars rätt till inflytande, har föräldrarna tolkat det som en rätt att påverka och förhandla med skolan. Framför allt resursstarka föräldrar trycker på.

En del lärare känner tryck från föräldrarna, andra undrar varför inte föräldrarna kommer till utvecklingssamtal och föräldramöten. I båda fallen utövar föräldrarna en slags påverkan.”

”Skolan arbetar inte på föräldrarnas uppdrag”

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande i Lärar-förbundet:

”Utvecklingen mot ett marknadstänkande när det gäller skolor började i och med friskolereformen 1992. Det har skapat ett kundbeteende hos föräldrarna som gör att vissa tror att de kan reklamera undervisningen och ställa otillbörliga krav på lärare. Denna brist på tillit och respekt för yrket kan medföra svåra arbetsmiljöproblem för den enskilda läraren. Men skolan arbetar inte på föräldrarnas uppdrag, utan på uppdrag av hela samhället.

Samtidigt ser jag flera tecken på att den här inställningen börjar ändras och att läraryrkets status förändras. Särskilt nu under coronakrisen blir det tydligt vilken central roll skolan och lärare spelar för att samhället ska fungera.”