Sök
Publishing-priset logga

Fy tusan hur vi svär nu för tiden

Hur jobbar man i skolan med fula och laddade ord? Illustration: Jens Magnusson

Språk ändras över tid. I dag sker det kanske snabbare än någonsin. Inte minst när det gäller så kallat fult språk och svordomar. Tidigare religiösa svordomar ersätts med könsord och kraftuttryck från andra länder.
Bra, dåligt eller varken eller? Meningarna går isär.

”Fan”, ”jävlar”, ”helvete”. Tidigare svor vi här i Sverige med religiöst svavelosande svador. Ja, det fanns en gudfruktig tid då till och med ersättningssvordomar som ”jösses”, ”förbenat” och ”tusan” nästan sågs som hädelse.

I takt med att Sverige blivit mer sekulariserat har de gamla religiösa svordomarna vattnats ur och mist sin kraft. Nu är det i stället ofta sexuella ord och förolämpningar, exempelvis ”fitta”, ”kuk”, ”bög”, ”hora”, ”fuck you” och ”jag ska knulla din mamma”, som provocerar och chockerar.

Fulheten finns inte i själva språket utan i människors relation till språket.

Varför uppfattas då ord som fula?

– Fulheten finns inte i själva språket utan i människors relation till språket och hur det används och betraktas. Fult språk kommer alltid att finnas. Språket är i ständig rörelse och synen på vad som är fult ändras, säger Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet och en känd röst från radioprogrammet ”Språket” i P1.

Han framhåller att det är skillnad på vad som bara är lite fult och vad som är tabu.

– De religiösa svordomarna är numera inte lika förbjudna och hörs mycket mer i offentligheten än för 50 år sedan, säger han.

Allra mest laddade i dag är ord som kan uppfattas som kränkande och nedsättande om en grupp människor. Dit hör n-ordet. Numera så kontaminerat av rasism att det inte ens kan skrivas ut eller sägas högt.

– De ord som vi i dag upplever som allra mest tabu är kopplade till etnicitet. Annars är traditionella svordomar och fult språk i huvudsak relaterade till områden som religion, sex och kön samt kroppens avfallsprodukter och uttömningar, förklarar Lars-Gunnar Andersson. 

Fult språk kan förvisso vara stötande och sårande. Men ibland är det också ett tecken på kreativitet och verbal vighet. Det menar Bengt Dagrin, som i decennier dokumenterat ord som rör sex, snusk och svordomar i flera upplagor av ”Fula ordboken”.

Lars-Gunnar Andersson.

Han benämner sig själv som ”malediktolog”, alltså kännare av ord som inte anses vara rumsrena.

– Vad man än tycker så finns orden där och går inte att bortse från. Vare sig vi anser dem för ”fina” eller ”fula” så ingår de i den ordskatt som är en omistlig del i ett levande och fulltonigt språk, förklarar Bengt Dagrin.

Han betonar att ord ofta ändrar innebörd och så småningom får inträde i standardspråket. Han skriver:   

”Ett bra exempel är romaniordet tjej, med ursprungsbetydelsen dotter. Kring sekelskiftet 1900 dyker ordet upp i Stockholmsslangen och då med betydelsen prostituerad. Trettio år senare har tjej blivit ett inneord för ung flicka. I dag kallas alla kvinnor, oavsett ålder, för tjej och ordet räknas som ett ord i standardsvenskan.”

Enligt Bengt Dagrin är det tänkbart att ordet ”hora” kan gå samma öde till mötes.  En betydelseglidning är kanske redan på gång. I vissa kretsar förekommer det ju att tjejer vänskapligt säger hora eller bitch till varandra.

– Ibland fungerar fula ord som gruppmarkörer. När ett gäng invandrare kallar varandra för ett tillmäle som ”svartskalle” kan det vara ett sätt att göra ordet till sitt eget och återta sin status gentemot andra. Eller när en homosexuell person kallar sig själv för ”bög” och på så vis hävdar sin rätt att ta plats. Att ”reclaima” orden kan också utmana och uppmärksamma rådande normer, säger Ann-Carita Evaldsson, professor i pedagogik och didaktik vid Uppsala universitet, som har forskat på ungas språksocialisation i mångkulturella miljöer.

Fula ord som gränsar till det tabubelagda är kittlande. De väcker reaktioner. Både bland barn och vuxna. Svordomar fyller också en allmänt viktig funktion.

– Det är ett sätt att visa sin status och att lätta på trycket när man är arg eller har gjort sig illa. De kan också fungera som ett identitetsskapande kitt. För unga människor är språket ofta ett sätt att skilja ut sig från vuxna. Så har det nog alltid varit. Däremot uppfattar jag allmänt att tonen har blivit råare under de senaste tio åren. Redan på lågstadiet och i förskolan är det vanligt med könsord och svordomar, konstaterar Eva Sundgren, som är professor emerita i svenska språket med inriktning på sociolingvistik på Mälardalens högskola.

Många lärare vittnar också om problem när svordomar och fula ord används nedsättande och urartar till verbala kränkningar.

– Det är viktigt att diskutera ordens betydelse och synliggöra normer kring kön, sexualitet och etnicitet i skolan. Det är lätt att kränkande ord eskalerar till konflikter och kanske så småningom leder till fysiskt våld, framhåller Ann-Carita Evaldsson.

12 sätt att svära på ett finare sätt

”Gammaldags” svordomar som användes för att förmildra eller undvika svordomar med religiös anknytning:

  1. Järnspikar   
  2. Järnvägar
  3. Jösses
  4. Jösses Amalia
  5. Fy tusan
  6. Fy Fabian
  7. Sablar
  8. Förbaskat
  9. Förbenat
  10. Dra/Far ända in i Hälsingland
  11. Helskotta
  12. Helsicke

Källa: Eva Sundgren, professor emerita