Sök
Publishing-priset logga

Elever har inte rätt att få triggervarningar

Det är viktigt med en ordentlig förberedelse för att eleverna ska kunna inse syftet med att laddade ord kan förekomma i undervisningen. Illustration: Jens Magnusson

Elever har inte rätt att få trigger­varningar för ord som kan väcka anstöt.
– Vi är skyldiga att undervisa och ge sammanhang. Då ingår det att ibland tala om laddade ord.

Det säger Jesper Rehn, ordförande i Lärarnas yrkesetiska råd och IKT-pedagog i Ronneby.

Han har själv i 25 år undervisat i sex och samlevnad där det är oundvikligt att tala om ord som kan upplevas som laddade.

– Jag måste kunna prata och skapa en förståelse för vad orden betyder även om det innebär att någon elev kan bli illa berörd. På samma sätt vore det märkligt om en historielärare inte skulle kunna undervisa om exempelvis n-ordet i rätt sammanhang, framhåller han.

Jesper Rehn poängterar samtidigt att det är viktigt med en ordentlig förberedelse för att eleverna ska kunna inse syftet med att laddade ord kan förekomma i undervisningen.

– Innan ett ämnesområde börjar tycker jag att det är en god idé att förklara vilka mål det finns med passet. Och också berätta varför det kan förekomma laddade ord och förklara hur de kan hänga samman med kränkning. Det är ett sätt att visa respekt för mottagaren.

Han menar däremot att triggervarningar vore ett sätt att avprofessionalisera lärarkåren. 

– Vem ska i så fall bestämma vilka ord som inte får sägas? Ska det finnas listor? Jag är rädd att det kan leda till censur i framtiden, säger Jesper Rehn.

Vad är triggervarning?

Det är en innehållsdeklaration över innehåll som kan tänkas väcka anstöt. Fenomenet har importerats till Sverige från USA. Tanken är att den som av personliga skäl inte vill ta del av material som kan väcka obehag ska kunna undvika det.