Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Förslaget: Så blir lärarnas nya fackförbund

I början av 2022 får medlemmarna i respektive förbund rösta ja eller nej till förslaget.

En skiss över ”Sveriges lärare” ligger på bordet. Bland de politiska kraven finns reglerad arbets- och planeringstid, samt krav på undervisningsgruppernas storlek.
Avtalsförhandlingarna sker i förslaget uppdelat på kommunala, privata och statliga arbetsgivare.

LÄSTIPS: Lärarlöner 2021 – se om du har rätt lön

Nu börjar Sveriges nya fackförbund för lärare, ”Sveriges lärare”, ta form. Sänkta medlemsavgifter har varit en av alla diskuterade fördelar när den nya organiseringen debatterats. Men just den aspekten kommer inte att bidra till fettrand i plånboken.

– Det är viktigt att signalera att ju fler man är desto mindre blir kostnaden för var och en. Men vi kommer också att ha en hel del dubbla kostnader under en övergångsperiod. Det viktiga är att vi stärker medlemserbjudandet och medlemsnyttan, att medlemmar upplever ett starkare stöd och fler möjligheter till engagemang i det nya, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Så mycket sänks fackavgiften

För Lärarnas Riksförbunds medlemmar innebär förslaget på en ny månadsavgift på 280 kronor en sänkning med sammanlagt 360 kronor per år. För Lärarförbundet en sänkning på 120 kronor per år. Dock är det upp till kongressen att fatta beslutet om medlemsavgifterna.

I skissen framgår också vilka krav Sveriges lärare kommer ställa; bland annat nationellt reglerad undervisningstid, planeringstid och storlek på elevgrupperna (läs samtliga krav i faktaruta längre ned).

– Politiken har varit det minsta problemet att komma överens om. Vi organiserar samma medlemsgrupper, som är kollegor på arbetsplatsen, de delar samma problematik med bristande förutsättningar att göra sitt jobb, lärarbrist och underfinansierad verksamhet, säger Johanna Jaara Åstrand.

LÄSTIPS: Wiman: Skolan tycks vara en Twilight zone

”Politiken enklast att enas om”

För Lärarförbundets medlemmar är den stora skillnaden att rektorerna kliver ur förbundet, och bildar ett eget.

– Det är ju inte den organisationsidé som Lärarförbundet har idag, vi ser inga motsättningar mellan lärares och skolledares fackliga behov. Men det har varit ett tydligt krav både från LR och Skolledarförbundet att det finns två olika förbund som är tätt sammankopplade och arbetar tillsammans i många frågor, säger Johanna Jaara Åstrand.

Här är några förändringar att hålla koll på: 

  • Sveriges lärare och Sveriges skolledare är fortfarande arbetsnamn på de två förbund som både är självständiga storheter, men som också bildar en gemensam organisation.
  • De två förbunden går in under Sacos paraply.
  • På kommunal nivå kan medlemmarna besluta om extra föreningar, till exempel lärare i fritidshem.
  • På riksnivå föreslås att det förutom tre skolformsföreningar för förskola, grundskola och gymnasie/vuxenutbildning också inrättas tre nationella råd för lärare i kulturskolan, lärare i fritidshem och studie- och yrkesvägledare för att medlemsgruppers särskilda intressen tas tillvara.
  • Lärare i fristående förskolor, fritidshem och skolor ingår i Riksorganisation privat sektor, medan statsanställda lärare blir medlemmar i Riksorganisation stat och andra sektorer.
  • Organisationen är uppdelad i distrikt, med distriktsråd där samtliga medlemskommuner har var sin representant.
  • Sveriges lärarstudenter ingår i Sveriges lärare som en egen förening.
  • Sveriges lärare delas in efter skolform; Sveriges lärare i förskolan kommun x, Sveriges lärare i grundskolan kommun x, Sveriges lärare i gymnasieskolan/vuxenutbildningen kommun x.
  • Utöver de nationella råden är ämnesföreningarna är ett sätt att ta tillvara medlemmarnas intresse.

– Svårast att komma överens om har varit hur organisationsstrukturen ska se ut för att vi ska kunna maximera och mobilisera den fackliga kraften och ta tillvara det som idag fungerar bra i respektive förbund, säger Johanna Jaara Åstrand.

En uppgift för Johanna Jaara Åstrand, LR:s Åsa Fahlén och Skolledarnas Matz Nilsson har varit att se till att alla medlemmar får en plats och en röst. Det handlar till exempel om lärare i fritidshem och studie- och yrkesvägledare. 

– Vi har verkligen ansträngt oss för att de medlemsgrupper som är i minoritet i antal inte ska känna sig förfördelade. Syftet med de nationella råden är att säkra en arena för dessa medlemmars viktiga och specifika frågor för att utveckla politik och ge råd till förbundsstyrelsen, säger Johanna Jaara Åstrand, och fortsätter: 

– Vi vill skapa något bättre för alla och då är det viktigt att skapa arenor där medlemmar kan engagera sig och känna sig trygga med att deras behov tas om hand.

I början av 2022 får medlemmarna i respektive förbund rösta ja eller nej till förslaget. Blir det ja inleds en övergångsperiod, då alla förtroendevalda är kvar på sina platser.

– Det är viktigt att säkra kompetens och inte tappa fart i det fackliga arbetet in i det nya, säger Johanna Jaara Åstrand.

Så röstar du om nya fack-förslaget

Mellan den 20 januari och 15 februari 2022 röstar medlemmar i Lärarförbundet, Skolledarna och Lärarnas Riksförbund om förslaget.

Lärarförbundets medlemmar röstar i inloggat läge på Lärarförbundet.se.
Resultatet kommer att användas rådgivande för den kommande organisering. 

De tre kongresserna tar ställning i maj 2022.

Om kongresserna röstar ja till förslaget inleds övergångsperioden, som längst får vara till och med 2024.

Tuffa kraven: ”Reglera planeringstiden”

Kraven från Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare:

  • Att ett yrkesliv som lärare eller skolledare lönar sig ur ett livslöneperspektiv. Lärares och skolledares reallöneutveckling måste därför fortsätta under hela yrkeslivet och lönen måste spegla det ansvar och den komplexitet som uppdraget innebär.
  • Att arbetsbelastningen för skolledare och lärare minskar genom bland annat mini­merade dokumentationskrav, stöd från andra yrkesgrupper, en tillgänglig och väl­fungerande elevhälsa som jobbar främjande och förebyggande samt en välfungerande studie- och yrkesvägledning.
  • Att lagar och kollektivavtal måste säkra likvärdiga förutsättningar med balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid. Lärares och skolledares kärnuppdrag runt under­vis­ningen måste värnas.
  • Att lärares och skolledares yrkesetik värnas, vårdas och sprids.
  • Att arbetsgivarna säkerställer ett systematiskt arbetsmiljöarbete för såväl lärare som skolledare.
  • Att lärares och skolledares autonomi stärks, det professionella friutrymmet att utföra det nationella uppdraget respekteras och att inflytandet över verksamhetsnära frågor ökar.
  • Att staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet. Staten måste också öka sin styrning av skolväsendet genom att regionalisera skolmyndigheterna.
  • Att staten tar över huvudansvaret för lärares och skolledares fortbildning genom att
    ett nationellt professionsprogram för legitimerade och behöriga lärare och rektorer inrättas. Ett meriteringssystem upprättas parallellt med professionsprogrammet. Professionsinflytandet över kriterier och innehåll i professionsprogrammet ska vara stort.
  • Att närheten till den skolnära forskningen och akademin stärks, bland annat genom
    att fler lektorat inrättas i skolväsendet. Professionsforskningen måste utvecklas och lärarna och skolledarna måste ges förutsättningar att sätta sig in i och verka utifrån de senaste vetenskapliga rönen.
  • Att vinstutdelning i fristående skolor kraftigt begränsas. Det kan ske genom en lägre skolpeng som ersätter friskolor efter deras faktiska uppdrag och/eller att en klass­baserad finansiering ersätter dagens elevpengssystem.
  • Att vuxenutbildningen har huvudmän som agerar för ökad kvalitet, kontinuitet, lång­siktighet och trygga anställningar.
  • Att skolvalet reformeras i syfte att bryta skolsegregation och öka likvärdigheten, att
    en skolvalsperiod införs och att kötid slopas som urvalskriterium.
  • Att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen omfattar alla offentligfinansierade skolformer.

 

Kraven från Sveriges Lärare:

  • Att undervisningstiden, planeringstiden och undervisningsgruppernas storlek regleras nationellt.
  • Att lärares löner motsvarar det stora ansvar och de komplexa uppgifter de har. Att bli lärare måste vara ett attraktivt karriärval, i konkurrens med övriga arbetsmarknaden.
  • Att lärarnas lönestruktur förbättras. Lärarna har låg tilltro till befintligt lönesystem och det är viktigt att lönestrukturen förbättras så att individers olika löner i större utsträck­ning kan härledas till erfarenhet, formella meriter, skicklighet i yrkes­utövningen och ansvar.
  • Att lärarkårens professionella bedömningar av elevernas undervisnings- och stöd­behov ges avgörande betydelse i hur stödarbetet sker i skolan.
  • Att lärarutbildningen stärks genom mer lärarledd undervisningstid i utbildningarna, utveckling av den verksamhetsförlagda utbildningen och förbättrade villkor för VFU-handledare.
  • Att de olika vägarna till läraryrket utanför den ordinarie lärarutbildningen måste hålla samma kvalitet och ställa samma krav som den ordinarie utbildningen. Det ska vara tydligt vad som krävs för att bli legitimerad lärare.
  • Att introduktionsperioden för nyblivna lärare förbättras. Mentorerna måste få förut­sättningar att introducera nya kollegor i lärarrollen.
  • Att digitaliseringen av undervisningen i förskolan och skolan drivs utifrån lärares bedömningar om, när och hur undervisningen gynnas av digitala hjälpmedel.
  • Att användningen av fjärr- och distansundervisning utgår från elevernas behov. När­undervisning ska vara huvudregeln och fjärr- och distansundervisning undantaget.

LÄS ÄVEN

Ministrarnas recept: Öka lärarutbildningen och lärarnas autonomi

FHM: Ja till klassrum, nej till fikarum

 

FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!