Sök

Tvärvändningen: Lärarförbundet kräver att staten tar över skolan

U-SVÄNGER I FRÅGAN. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand om kraven på förstatligande: ”Ser inte att kommunerna kan investera det som krävs.”

Efter 30 år svänger Lärarförbundet – och kräver nu att staten tar över skolan.
– Jag ser inte att kommunerna kan investera det som krävs i skolan, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

I en debattartikel i Dagens Nyheter kräver nu Lärarförbundet, precis som Lärarnas Riksförbund länge gjort, ett förstatligande av svensk skola. Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, förklarar:

– Det handlar om att vi ser den ekonomiska situation som väntar framöver men också de brister som dagens system innebär. Jag satt med i Skolkommissionen där vi kunde konstatera att ojämlikheten och dragkampen mellan olika nivåer ställer till det för lärare i vardagen och omöjliggör en likvärdig skola, med likvärdiga förutsättningar. I Januariavtalet finns en politisk överenskommelse om att se över frågan om förstatligande, och vi vill bidra med våra erfarenheter.

På vilket sätt drabbas lärare av skillnader i resurser?
– I dag är det extremt olika förutsättningar mellan kommunerna, de finns de som inteens kan säkra grundbehoven. Vi ser det i den tuffa arbetsbelastningen och lärarbristen, det finns skolor med fler outbildade än de som har lärarlegitimation. Vi får larmrapporter från skolledare och lärare om brister i arbetsmiljö och extrem arbetsbelastning, avsaknad av kringstöd och de negativa effekterna det får när politiken inte ser skolans behov som tillräckligt viktiga.

”Aldrig varit en principfråga”

Ni står inför en viktig kongress, med omröstning om ett eventuellt nästa steg på väg mot en ny facklig lärarorganisation. Är kravet på förstatligande en eftergift åt LR?
– Vi har båda länge uttryckt att det saknas ett helhetsansvar. Det stämmer att vi agerade olika under nittiotalet, när kommunaliseringen var ett faktum. För Lärarförbundet har huvudmannafrågan aldrig varit en principfråga utan vi har snarare förhållit oss till det faktum att vi har kommuner och fristående skolor som arbetsgivare och agerat därefter. Men med Skolkommissionens slutsatser och det ekonomiska läget som inte minst görs tydligt i Björn Åstrands utredning är det hög tid att tänka om. Pandemins effekter blottar inte minst behoven. Jag ser inte att kommunerna kommer att klara av att finansiera välfärdssektorns två mest kostnadskrävande sektorer framöver. Jag ser inte heller att kommunerna kan finansiera de satsningar som krävs för skolan.

Och hur påverkar det finansiering av friskolorna?
– Vi ser att staten behöver ta ett helhetsansvar för finansieringen. Syftet är att skapa ett enhetligt finansieringssystem som gör det möjligt att alla skolor, oavsett var de ligger eller vem som är huvudman, ska klara uppdraget och samtidigt undvika att bli beroende av olika kommuners skattekraft eller politiska ambitioner. De fristående friskolorna måste ingå i den utredning som ska tillsättas, så att hela utbildningssystemet behandlas som en helhet.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är positivt överraskad.

– Vi har känt oss ganska ensamma i den här frågan, även om större delen av lärarkåren föredrar statligt huvudmannaskap för skolan, säger Åsa Fahlén, till TCO-tidningen Arbetsvärlden.

Hon vill, enligt tidningen, att kommunerna fortsätter att spela en viktig roll i skolan.

– Men lärarna ska vara statligt anställda och staten ska ansvara för utbildningen, undervisningen, finansieringen, dimensioneringen av skolan och antal skolenheter, och hela skolvalsprocessen behöver en regional närvaro av de statliga skolmyndigheterna, säger Åsa Fahlén, till Arbetsvärlden.

Lärarförbundets krav på statlig skola

  1. Ett statligt sektorsanslag till skola och utbildning. Det är sannolikt en förutsättning för att stärka likvärdigheten, klara kontinuerliga investeringar i hela skolsystemet samt en fortsatt förbättring av läraryrkets villkor, status och attraktionskraft.
  2. Ökad likvärdighet mellan skolor. Alla skolor måste vara bra skolor. När så inte är fallet blir följden ojämlika livschanser för de barn som växer upp. Det är inte bara djupt orättvist, utan också förödande för hela Sveriges framtid.
  3. Ökat statligt ansvar för lärarförsörjningen. Kommunaliseringen banade väg för fler obehöriga personer på lärartjänster. Staten behöver ta ett mer direkt ansvar för lärarförsörjningen och inte passivt skjuta över detta till lärosätena. En massiv satsning på validering och behörighetsgivande utbildning till de obehöriga som idag arbetar på lärartjänster bör vara en naturlig del i ett statligt ansvar för skolans kvalitet.
  4. Stärkt yrkes- och kompetensutveckling. Kommunaliseringen har medfört att lärares kompetensutveckling eftersatts. Staten behöver sjösätta ett professionsprogram som ger legitimerade lärare samt skolledare möjligheter till utveckling genom hela yrkeslivet.

LÄS OCKSÅ:

Chefsförhandlaren: ”Större kraft med samlat förbund”

Undersökning: Covid drabbar skolpolitiken

Lärarnas Riksförbund tvingas höja medlemsavgiften

Jaara Åstrand: Enade vi stå – söndrade vi falla