Sök

Förslag till ny lärarutbildning sågas av Lärarförbundet

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand tycker fortfarande att regeringen bör prioritera de som redan jobbar som lärare och nästan har en färdig examen. Foto: Izabelle Nordfjell och iStock

En helt ny förkortad, kompletterande pedagogisk utbildning för akademiker som vill skola om sig till lärare. Så vill regeringen motverka lärarbristen i den utredning om ny lärarutbildning som lagts fram.
Lärarförbundet varnar för att förslagen snarast kan leda till motsatsen – minskad kvalitet och fler läraravhopp.

– Vi delar regeringens problembild: Dagens utbildning behöver förstärkas och det behövs fler examinerade lärare. Men de här förslagen missar helt målet, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Regeringen med samarbetspartierna L och C föreslår en försöksverksamhet med en ny, kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för blivande grundlärare och ämneslärare, i syfte att motverka lärarbristen. Utbildningen riktar sig till de med en tidigare avslutad akademisk examen och omfattar pedagogik, ämnesstudier och verksamhetsförlagd utbildning.

Inga vinnare

– Risken är stor att man genom att förkorta och snabba på kommer att medverka till tidiga lärarmisslyckanden. Och det vinner ingen på.

Lärarförbundet skulle snarare se att regeringen tittar på alla de som i dag jobbar som lärare men saknar lärarexamen.

– Hälften av dem har faktiskt en nästan slutförd lärarutbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundet har länge efterlyst tydliga satsningar på just den målgruppen och menar att det skulle vara mer effektivt och öka lärarbehörigheten med flera tusen lärare på kort tid.

Utredningen föreslår att nuvarande kompletterande pedagogutbildning för grundlärare, som idag är 90 högskolepoäng, ska kortas till 75 högskolepoäng och för ämneslärare 60 högskolepoäng. Detta för att gruppen som har en akademisk bakgrund ska få sin lärarutbildning snabbare och för att bredda vilka som ska kunna bli behöriga att söka KPU.

Missar kunskaper

– Förslaget som regeringen lägger leder möjligen till att fler karriärväxlar, men risken är att lärarkarriären blir extremt kort för att de sökande inte får de kunskaper som behövs för att klara läraryrket.

Men Lärarförbundet har ju legat på för att göra det möjligt att komplettera annan akademisk utbildning och därmed bli lärare?

– Jo, men med det här förslaget kommer inte kompletteringen ge de kunskaper som faktiskt behövs för att möta eleverna i klassrummet. Ett stort slöseri eftersom de här personerna investerar i en utbildning, men inte får vad som krävs.

– Ett av regeringens syften är att stärka kvaliteten. Jag ifrågasätter hur en snabbare och kortare utbildning, som ger behörighet i ämnen som man inte läst på högskola, ska kunna öka kvaliteten.

Ris och ros från studentordföranden

Maria Guthke.

Läraren ringde upp Maria Guthke, ordförande i Lärarförbundet Student, för att få hennes spontana kommentarer till den nya utredningen. Hon gav både ris och ros:

– Förslaget att den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU:n, kortas ner är inte bra. Fel väg att gå, eftersom det då tummas på kvaliteten i utbildningen.

På plussidan finns förslaget att de lärarledda timmarna ska öka.

– Det är något vi påtalat länge och regeringen nu glädjande nog fattat gehör för. Liksom att övningsskolor, som tidigare bara varit försöksverksamhet, nu föreslås införas permanent på alla universitet och högskolor.

Lärarförbundets ståndpunkter

  • Att lägga fram förslag som kortar lärarutbildningen är helt fel väg att gå. Lärarutbildningen är en grundläggande utbildning för ett långt yrkesliv och måste ge studenterna de förkunskaper som krävs. Att skära ner på utbildningens längd och innehåll för att få ut fler snabbare är att göra blivande lärare en riktig otjänst.

  • Förslagen innebär att man kan bli behörig lärare i ett ämne som man inte har läst på högskolan. Därtill ska utbildningen läsas med förhöjd studietakt. Det är inte rimligt.

  • Förslagen visar också på politisk klåfingrighet och särlösningar för lärarutbildningen. Utbildningen är samhällsviktig, men att flytta regleringarna till en förordning och öka detaljstyrningen ännu mer löser inte problemen. Det får i stället negativa konsekvenser för både blivande lärare och lärarutbildare.

  • En mycket stor andel av de lärare som är obehöriga i dag har en nästan fullgången lärarutbildning med sig i ryggsäcken. Att satsa på dem som har nära till att nå en lärarexamen skulle kunna få upp behörigheten snabbt och till låg kostnad. Trots det lyser satsningar på denna grupp med sin frånvaro.

  • Lärarutbildningen behöver fler lärarledda timmar och Lärarförbundet välkomnar intentionerna om att den lärarledda tiden ska öka. Men det krävs satsningar och resurstillskott för att få fler lärarutbildare och kunna nå mer lärarledd tid.