Sök

”Större kraft med samlat förbund”

Mathias Åström vill se gemensam organisering av LR och Lärarförbundet.

I förhandlingarna om lagen om anställningsskydd, las, företräds båda lärarfacken av andra förbund.
– Som ett enda förbund hade lärarrösten för att bevara las varit betydligt starkare, säger Mathias Åström, chefsförhandlare på Lärarförbundet.

I dag har Lärarförbundet 15 000 ombud i landet. Lärarnas Riksförbund räknar med dryga 5 000. En sammanslagning av de dryga 330 000 lärarna skulle ge ökad förhandlingsstyrka, menar Mathias Åström, förhandlingschef för Lärarförbundet.

– Vi är uppdelade, och är små jämfört med andra. Det skulle vi inte vara med en gemensam organisation. LR är i minoritet inom sin förhandlingskonstellation, det är andra förbund som bestämmer att las ska ändras. Hos oss spelar Journalistförbundet väldigt stor roll i diskussionen, och deras röst hörs på vår bekostnad, säger Mathias Åström.

I förhandlingarna företräds Lärarnas Riksförbund av Saco-sammanslagningen Akavia, Lärarförbundet av Vårdförbundet. 

– Vi kan inte veta om det hade blivit ett annat resultat om vi hade varit en gemensam organisering, men möjligheten till ett annat beslut hade varit större, säger Mathias Åström.

Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén, som står inför ett eventuellt omval, vill inte uttala sig inför kongressen. 

Men hon har tidigare sagt till Läraren.se att hon vill se större förhandlingskraft.

På kongresserna i september fattas beslut om det blir ett nästa steg mot en gemensam organisation för Lärarförbundet och dess 234 000 medlemmar, och Lärarnas Riksförbunds 90 000.

– Det borde ha blivit ett enda lärarfack för länge sedan, säger Lars Hallenberg, tidigare tungviktare inom Lärarnas Riksförbund, i en rapport som de båda förbunden står bakom, och som presenterades våren 2020.

”Alla har chefer som medlemmar”

Men det finns hinder på vägen. Till exempel riktar LR kritik mot att Lärarförbundet även organiserar rektorer.

– Det är inte ett problem för något annat Saco-förbund, alla har chefer som medlemmar i sina organisationer. De hanterar det så att när chefen är chef är den inte med i egenskap av medlem, men i förhandlingar med kommunen är även rektorn en anställd. Inom Lärarförbundet har skolledarmedlemmar en särskild organisation. Det gör att skolledare företräder skolledare. Vill man åstadkomma resultat ska man inte sätta olika löntagargrupper mot varandra. Vi vill se bättre förutsättningar för alla som jobbar i skolan, säger Mathias Åström.

LR: Typ av politik det viktiga

LR:s kanslichef Andreas Mörck vill inte svara på hur en gemensam organisering skulle påverka den fackliga förhandlingskraften.

– Man kan åstadkomma fantastiska saker med hundra organisationer, eller med en organisation. Det viktiga är vilken politik som organiseringen eller federationen driver, säger han.              

Men Lärarförbundets Mathias Åström är övertygad.

– Vi hade haft en helt annan facklig kraft om båda förbunden vore samlade. Även om vi samlar oss inför avtalsrörelser, så vet arbetsgivare lokalt och centralt att vi är två förbund. Titta på Kommunal, de har stort inflytande över Sveriges kommuner och regioner eftersom de enar olika yrkesgrupper, som inte går att spela ut mot varandra. De äger själva sina kompromisser, vi riskerar hela tiden att bli utspelade mot varandra av arbetsgivarna, säger Mathias Åström.

Andreas Mörck, kanslichef på Lärarnas Riksförbund, vill helst inte uttala sig om organiseringen innan kongresserna fattat sina beslut. Men han skickar ett skriftligt uttalande.

– Kraften att påverka är avhängig flera saker. En sådan är förstås hur många medlemmar man kan mobilisera men också vilken förankring kraven har hos allmänheten. Det är extra viktigt för oss som i viss mening ofta har politiker på andra sidan förhandlingsbordet. Därför är det viktiga vilken politik som organisationen eller organisationerna driver men också i vilken grad man kan framföra enhetliga budskap. Blir lärarna lyssnade på så har vi enorma möjligheter att få genomslag för våra frågor och där ser det ändå ganska ljust ut.  

Lärarförbundens krav på ny organisation

Lärarförbundets krav:

  1. Grundprincip - Vi vill bilda en helt ny organisation som ger facklig styrka på skolorna. En organisation som är stark och drivande i lärarnas och skolledarnas frågor och där konkurrens om medlemmarna inte står i vägen för möjligheterna till framgång i såväl avtals- och villkorsmässiga frågor som utbildningspolitiska. Organisationen ska vara medlemsnära med en stark lokal organisation.
  2. En organisation - Det ska vara en organisation som är partipolitiskt obunden.
  3. Medlemskap - Den nya lärarorganisationen ska organisera motsvarande medlemsgrupper som de båda förbunden idag organiserar. Den nya organisationen ska också vara öppen för att andra närliggande lärar-/skolledarorganisationer ska kunna bli en del av den nya organisationen.
  4. Alla olika medlemsgrupper/lärarkategorier ska kunna identifiera sina frågor och behov i den nya organisationen och vara representerade i de demokratiska strukturerna. En stark förhandlingsorganisation ska lösa olika medlemsfrågor och leverera resultat till medlemmarna.
  5. Demokrati - En medlem - en röst ska vara den bärande principen så långt det är möjligt i den nya organisationen. Demokratiska strukturer för inflytande ska följa hur arbetsgivaren är organiserad.
  6. Politik - Den nya organisationens politiska ställningstaganden ska anges i ett politiskt program som utgår från de behov som finns i medlemmarnas vardag.

Lärarnas Riksförbunds krav

  1. Det måste vara något helt nytt. Ingen sammanslagning och inget nytt Lärarförbund.
  2. En organisering som tar hänsyn till olika medlemsgruppers särart och yrkesidentitet. Organiseringen bör vara av federativ karaktär där det finns olika spår för olika medlemsgrupper. I det fall skolledare är med i en ny organisering behöver dessa finnas i ett eget spår med en egen ordförande.
  3. Organiseringen ska vara medlemsnära.
  4. I det fall skolledare och universitetslärare är en del i en ny organisering är det LRs grundläggande inställning att Skolledarförbundet och SULF är en naturlig del i denna organisering.
  5. En ny organisering ska bygga på demokratiska principer, öppenhet och transparens. Det ska finnas tydliga och granskande organ.
  6. Högre grad av facklig leverans via en tydlig och tuff förhandlingsorganisation. Avtal ska lösa skolformsspecifika och lärarspecifika problem. Det behöver tas fram tydliga villkorsfrågor för varje yrkesidentitet och särart som anger färdriktning i förhandlings- och villkorsfrågor.
  7. Den politiska agendan ska vara förankrad i de problem som finns i medlemmarnas vardag, från arbetsplats till systemnivå. Det måste vara möjligt för olika medlemsgrupper att tycka olika.
  8. En ny organisering behöver utgå från att medlemsgrupperna har en akademisk tillhörighet.
  9. Tydlig ansvarsdelning mellan förtroendevalda och tjänstemän.
  10. En organisering för studenter måste ha en hög grad av självständighet.

    Kraven är något förkortade.

LÄS OCKSÅ:

Lärarnas Riksförbund tvingas höja medlemsavgiften

Undersökning: Covid drabbar skolpolitiken

Skolpolitik i radioskugga – så säger skolprofilerna

Jaara Åstrand: Enade vi stå – söndrade vi falla